Louise Brooks
Louise Brooks, född 14 november 1906 i Cherryvale, Kansas, död 8 augusti 1985 i Rochester i New York, var en amerikansk dansös, skådespelare och författare.
| Louise Brooks | |
 | |
| Född | Mary Louise Brooks 14 november 1906 Cherryvale, Kansas, USA |
|---|---|
| Död | 8 augusti 1985 (78 år) Rochester, New York, USA |
| Aktiva år | 1925–1938 |
| Make | A. Edward Sutherland (1926–1928) Deering Davis (1933–1938) |
| Betydande roller | |
| Lulu i Pandoras ask | |
| IMDb SFDb | |
Biografi redigera
Louise Brooks far var advokat. Som femtonåring började hon sin karriär som dansare och medverkade i bland annat Ziegfeld Follies. Brooks kom 1925 till Hollywood och medverkade i ett dussintal filmer för Paramount Pictures. Brooks fick inget större genombrott och sökte sig till Europa, där hon bland andra spelade i två filmer regisserade av GW Pabst, Pandoras ask (Die Büchse der Pandora) och En förlorads dagbok (Tagebuch einer Verlorenen), båda 1929, som skrivit in henne i filmhistorien.
I USA var kritikerna måttligt imponerade; New York Times ansåg hennes insats i Pandoras ask vara "otydlig".[1] Brooks erbjöds endast småroller efter återkomsten till USA och hon gick i personlig konkurs i februari 1932.[2] Hon drog sig tillbaka från filmandet och återupptog sin karriär som nattklubbsdansös. År 1936 gjorde hon ånyo ett försök till comeback och fick några obetydliga roller i B-westerns. Hon drog sig definitivt tillbaka från filmen 1938. År 1939 uttalade hon sig om den då elvaåriga barnstjärnan Shirley Temple som hon kallade: "A swaggering tough little slut" ('ett stöddigt litet fnask').[3]
I början av 1940-talet framträdde Brooks en del på radio, försörjde sig som försäljare, tröttnade och prostituerade sig.[4] Hon blev med tiden något av en eremit, skrev periodvis för olika filmtidningar men fortsatte att leva ett tillbakadraget liv.
Under 1950-talet uppstod en kult kring Louise Brooks sedan Pandoras ask visats på filmklubbar i Europa och USA. Föreställningen om hennes storhet som aktris och ikonstatus är av sent datum och återspeglar inte hur hon sågs av samtiden. Hon bosatte sig i Rochester och 1982 utkom hennes självbiografi: Lulu in Hollywood.
Brooks i populärkulturen redigera
- Seriefiguren Louise Brookszowyc (där inspirationen lyser igenom) figurerar i de båda Corto Maltese-historierna Favola di Venezia (1977) och Y todo a media luz (1985). 1983 besökte serieskaparen, Hugo Pratt, Louise Brooks i hennes hem i Rochester.[5]
- Guido Crepax seriefigur Valentina är visuellt baserad på Louise Brooks.[6]
- 1991 släppte OMD albumet Sugar Tax, där låten "Pandora's Box" finns med. Denna låt är inspirerad av 1929 års film med samma namn, där Louise Brooks spelade en huvudroll.
Filmografi i urval redigera
- 1925 – Skuggornas barn (okrediterad)
- 1926 – Mannens ideal (The American Venus)
- 1926 – En sparv i tranedans
- 1926 – Mannen som gör vad som faller honom in
- 1926 – Den blonda faran
- 1927 – En herre i frack (Evening Clothes)
- 1927 – Tidig ungdom
- 1927 – Hjältar i luften
- 1928 – En flicka i varje hamn
- 1928 – Beggars of Life
- 1929 – Midnattsmysteriet (The Canary Murder Case)
- 1929 – Pandoras ask (Die Büchse der Pandora)
- 1929 – En förlorads dagbok (Tagebuch einer Verlorenen)
- 1930 – Prix de beauté
- 1936 – De tomma sadlarnas hus
- 1937 – När man är kär (ej krediterad)
Bibliografi redigera
Referenser redigera
- ^ 2 december, 1929, The New York Times
- ^ 12 februari, 1932, Waterloo Daily Courrant
- ^ 12 maj, 1964, Daily Herald
- ^ 16 april, 2006, The New York Times
- ^ Bild & Bubbla 4/1992, sid. 27.
- ^ Gaumer, Patrick (2010): Dictionnaire mondial de la BD, Larousse, ISBN 978-2-03-584331-9, sid. 883 (franska)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Louise Brooks.
