Öppna huvudmenyn

Loshults socken i Skåne ingick i Östra Göinge härad, ingår sedan 1974 i Osby kommun och motsvarar från 2016 Loshults distrikt.

Loshults socken
Socken
Loshults kyrka.jpg
LandSverige
LandskapSkåne
HäradÖstra Göinge härad
KommunOsby kommun
Bildadmedeltiden
Area105 kvadratkilometer
Upphov tillLoshults kommun
Karta
Loshults sockens läge i Skåne län.
Red pog.svg
Loshults sockens läge
i Skåne län.
Koordinater56°30′08″N 14°06′52″E / 56.50222222°N 14.11444444°Ö / 56.50222222; 14.11444444
Koder, länkar
Sockenkod1084
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127916 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 104,63 kvadratkilometer varav 104,19 land. [1] År 2000 fanns här 1 241 invånare.[2] Tätorten Killeberg, kyrkbyn Loshult med sockenkyrkan Loshults kyrka samt orten Hökön ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Loshults församling och för de borgerliga frågorna bildades Loshults landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Osby kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Loshult, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Östra Göinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Livkompaniet och Skånska dragonregementet, Östra Göinge skvadron, Östra Göinge kompani.[3]

GeografiRedigera

Loshults socken ligger söder om Älmhult. Socknen är en mossrik skogsbygd.[4][1][5]

Loshults socken ligger i nordligaste Skåne intill den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark före 1658.

Tidigare passerade tre järnvägar genom socknen: Södra stambanan, järnvägen Älmhult-Sölvesborg och järnvägen Älmhult-Kristianstad. Numera återstår enbart Södra stambanan och godstransporter mellan Älmhult och Olofström. Järnvägsstationer fanns i Killeberg, Hökön, Loshult och Hultaberg - alla numera nedlagda. Killebergs station öppnades dock på nytt 2013.

NäringslivRedigera

I äldre tid fanns i Loshults socken ett omfattande smideshantverk och tillverkning av föremål i mässing. Som minnen av detta bevarar Loshults hembygdsförening en kättingfabrik i Killeberg och ett gelbgjuteri söder om Loshults by.

Andra viktiga näringar, förutom lantbruk, var skogsbruk, torvbrytning och ett antal mindre sågverk.

HistorikRedigera

Lösfynd/depåfynd har påträffats från stenåldern och bronsåldern. Från järnåldern finns domarringar.[4][6][7][5]

Vid Lilla Loshult hittades 1951 vid torvbrytning två pilar från äldre stenålder cirka 7000 f.kr. Den ena pilen var komplett medan den andra endast delvis är intakt. De utgör det äldsta pilfyndet på svensk mark.[8]. De förvaras numera på Historiska museet i Lund.

Nära utanför Loshults by påträffades 1861 den så kallade Loshultskanonen eller Loshultsbössan. Denna har daterats till 1300-talet, och anses vara ett av världens äldsta bevarade eldvapen. Den förvaras numera på Historiska museet i Stockholm.[9]

I socknen inträffade Loshultskuppen 1676, då lokalbefolkningen plundrade en penningtransport avsedd för svenska armén.

Loshultsbranden sommaren 1921 medförde att ett stort område av socknens östra delar brändes av. Denna var en av södra Sveriges största skogsbränder genom tiderna, och berörde sammanlagt ca 24 km² inklusive områden i Glimåkra socken.[10] En annan stor brand var branden på Vakö myr sommaren 1992.

NamnetRedigera

Namnet skrevs på 1520-talet Losgrouo och 1554 Losrydha gruffue, och kommer från kyrkbyn. Efterleden är ryd, 'röjning'. Förleden innehåller troligen lo.[11].


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Loshult socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Loshults socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Loshults socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Loshults socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  8. ^ professor Lars Larsson:"Pilskaft från Loshult-i belysning och genomlysning", Osby hembygdsförenings årsbok 1987
  9. ^ http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0001459_01.pdf (Sidan 94)
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812144717/http://www.loshult.se/history/history_loshultsbranden.htm. Läst 6 januari 2011. 
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Biörnstad, Arne (2000). Handelsmän tog tåget - Om handlande och hantverk i Loshult. Uppsala. ISBN 91-85352-42-X 
  • Strid, Artur, red (1973). En bok om Loshult. Osby. Libris 1628863 
  • Loshults Hembygdsförening: Inventering av socknens bebyggelse 1994-2003 (9 volymer)

Externa länkarRedigera