Ljusnarsbergs församling

församling i Bergslagens kontrakt, Västerås stift

Ljusnarsbergs församling är en församling i Bergslagens kontrakt, Västerås stift. Församlingen omfattar hela Ljusnarsbergs kommun och utgör ett eget pastorat.

Ljusnarsbergs församling
Församling
LandSverige
KommunLjusnarsbergs kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftVästerås stift
Bildad1624
 av del avLinde församling
Avskild frånLjusnarsbergs socken (1863)
Medlemmar2 892 (61 %) ()[2]
Folkmängd4 764 ()[2]
Upphov tillLjusnarsbergs distrikt
Karta
Ljusnarsbergs församlings läge i Örebro län.
Ljusnarsbergs församlings läge
i Örebro län.
Ljusnarsbergs församlings läge
i Örebro län.
Koordinat59°52′38″N 14°59′54″Ö / 59.877119444444°N 14.998252777778°Ö / 59.877119444444; 14.998252777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod186401 (–)
Pastoratskod050407
KyrkoarkivSE/ULA/10860
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Församlingen bildades 1624 genom en utbrytning ur Linde församling under namnet Nya Kopparbergs församling som namnändrades 1927 till det nuvarande (som även använts tidigare).

Enligt beslut den 31 december 1891 bildades i norra delen av Ljusnarsbergs församling och södra delen av Grangärde församling ett kapellag benämnt Grängesberg-Hörken. Grängesbergs kyrka invigdes 1892 och kapellpredikanten, som skulle bo i Grängesberg, inträdde i tjänst den 1 juni 1892. Kapellpredikanten ansvarade för kyrkobokföringen i hela kapellaget.[3]

Enligt beslut den 29 juli 1904 delades Grängesberg-Hörkens kapellag upp på två kapellförsamlingar, benämnda Grängesberg (av delen av kapellaget som låg i Grangärde) och Hörken (av delen av kapellaget som låg i Ljusnarsberg).[4] Under 1920-talet indrogs Hörkens status som kapellförsamling genom en ny löneregleringsresolution. Fortsatt skulle en komminister vara bosatt i Hörken och denne hade som uppdrag att biträda kyrkoherden med kyrkobokföringen av norra delen av Ljusnarsbergs församling.[5]

Församlingen var mellan 1927 (inofficiellt; officiellt 1 januari 1951) och 1 juli 1991 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Ljusnarsberg (182201 för delen i Ljusnarsbergs landskommun och 186400 för delen i Kopparbergs köping, från 1962 186401) och Hörken (182202, från 1962 186402).

Pastorat redigera

  • 1624 till 1635: Annexförsamling i pastoratet Lindesberg och Nya Kopparberg (Ljusnarsberg).
  • 1635 till 1904: Församlingen utgjorde ett eget pastorat.
  • 1904 till 1927: Moderförsamling i pastoratet Ljusnarsberg och Hörken.
  • Från 1927: Församlingen utgör ett eget pastorat.[6]

Organister redigera

Verksam[7] Namn Levnadstid Övrigt
1695 Erik Trana
1696-1727 Carl JS Ramsell -1731
1728-1733 Johan Knistedt 1671-1733
1733-1738 Matthias Scherling -1745
1745-1804 Gabriel Marelius 1719-1804
1805-1809 Johan Marelius 1755-1809
1810-1828 Pehr Styrlund 1784-1828
1821 Johan Gabriel Wahlström Vice organist.
1824-1829 J. G. Arnqvist Vikarierande organist.
1828-1840 Per Adolf Solfeldt 1804-
1940-1842 Carl Johan Hellström 1819-
1842-1864 Gustaf Nederdahl 1810-1867
1864-1895 Per Albrekt Palmér 1839-1914
1894-1895 John Gustaf Carlstedt 1872-1895
1895-1936 Axel Elving Fahlin 1870-1936
1936-1938 Carl Jansson 1877-
1938-1955 Gunnar Thyrestam 1900-
Solveig Lindqvist 1937- Vikarierande organist.
Ulla Ahlberg 1929-
1963–1964 Carl Oskar Boström 1906– [8]

Kyrkor redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ läst: 6 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 69. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 96. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Sjögren, Josef (1958). Organisterna i Västerås stift. Stockholm: Nordiska museet. sid. 176-179. Libris 361323 
  8. ^ Nora kontrakt i Sveriges statskalender 1964

Externa länkar redigera