Ljusfotad lira[2] (Ardenna carneipes) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar.[3]

Ljusfotad lira
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteArdenna
ArtLjusfotad lira
A. carneipes
Vetenskapligt namn
§ Ardenna carneipes
AuktorGould, 1844
Synonymer
Puffinus carneipes

Utseende redigera

Ljusfotad lira är en stor, mörk och långvingad lira med en kroppslängd på 41–45 centimeter. Ben och fötter är typiskt rosa och kraftig och ljus med mörk spets. Typiskt är också den grå fläcken på undersidan av handpennorna.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln häckar på öar och karga kuster i södra Indiska oceanen (Saint Paul Island) och sydvästra Stilla havet (Lord Howeön, öar utanför sydvästra Australien, södra Australien och öar utanför Nordön och Sydön i Nya Zeeland.[1] Utanför häckningstid lever den pelagiskt dels i Stilla havet utanför Japan, Ryssland och Korea med mindre antal utanför Nordamerika, dels norrut i Indiska oceanen och västerut till Afrikas sydspets.[5][6][7]

Arten ses regelbundet utanför sydöstra Iran och Oman, och har påträffats tillfälligt i Israel, Jordanien och Förenade Arabemiraten.[8]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare fördes den till släktet Puffinus, men DNA-studier visar att det släktet är parafyletiskt i förhållande till Calonectris.[9] De större arterna i Puffinus har därför lyfts ut till ett eget släkte, Ardenna.

Häckning redigera

Ljusfotad lira häckar i par i bohålor på sluttande mark i kustskog, buskmark eller gräsområden.[10] Boet består av en kammare vid slutet av en 1–3 meter lång tunnel vars ingång ofta täcks av växtmaterial.[11]

Status och hot redigera

Sedan 2016 bedömer internationella naturvårdsunionen IUCN arten som nära hotad.[1] Även om information saknas från hela populationen finns numera data som visar att bestånden på både Lord Howeön, Sandy Island utanför Australien och Lady Alice Island minskar i antal och att arten påverkas starkt negativt av fisket i Australien.[1] Världspopulationen uppskattas numera till 74.000 häckande par.[12]

Bilder redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Ardenna carneipes Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  6. ^ Reid, T., Tuck, G.N., Hindell, M.A., Thalmann, S., Phillips, R.A. and Wilcox, C. 2013. Nonbreeding distribution of Flesh-footed Shearwaters and the potential for overlap with North Pacific fisheries. Biological Conservation 166: 3-10.
  7. ^ Bond, A.L. and Lavers, J.L. 2015. Flesh-footed Shearwaters (Puffinus carneipes) in the north-eastern Pacific Ocean: a summary and synthesis of records from Canada and Alaska. Canadian Field-Naturalist 129: 263-267.
  8. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 54. ISBN 978-84-941892-9-6 
  9. ^ Austin, J.J., Bretagnolle, V. och Pasquet, E. (2004) A global molecular phylogeny of the small puffinus shearwaters and implications for systematics of the little-audubon’s shearwater complex. Auk 121: 847–864.
  10. ^ Powell, C.D.L., Wooller, R.D. and Bradley, J.S. 2007. Breeding biology of the Flesh-footed Shearwater (Puffinus carneipes) on Woody Island, Western Australia. Emu 107: 275-283.
  11. ^ Waugh, S.M., Hutzler, I., Crotty, E. and Blyth, R. 2014. Do Flesh-footed Shearwaters (Puffinus carneipes) use leaves as "home insulation"? . Notornis 61: 205-207.
  12. ^ Lavers, J.L. 2015. Population status and threats to Flesh-footed Shearwaters (Puffinus carneipes) in South and Western Australia. ICES Journal of Marine Science 72: 316-327.

Externa länkar redigera