Öppna huvudmenyn

Livingstonespretstjärt[2] (Erythrocercus livingstonei) är en liten afrikask flugsnapparliknande tätting, nära släkt med cettisångare.

Livingstonespretstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Livingstone's Flycatcher - Malawi S4E3726 (18824261563).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSpretstjärtar
men se text
Erythrocercidae
SläkteErythrocercus
ArtLivingstonespretstjärt
E. livingstonei
Vetenskapligt namn
§ Erythrocercus livingstonei
AuktorGR Gray, 1870
Synonymer
Rödstjärtad elminia
Erythrocercus livingstonii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Livingstonespretstjärten är en liten (11 cm), olivgrön och gul fågel. Stjärten är diagnostiskt lång och rostfärgad, med ett diffust svart subterminalt band. Sydliga populationer är blågrå på hjässan, medan nordliga thomsoni (se nedan) är olivgrön. Bland lätena hörs vassa "chip-chip", medan sången är klar.[3]

Utbredning och systematikRedigera

Livingstonespretstjärt delas in i tre underarter med följande utbredning:[4]

 
Fågelns utbredningsområde.

FamiljetillhörighetRedigera

Spretstjärtarna har länge behandlats som monarker (Monarchidae) men DNA-studier[5] visar att de är nära släkt med cettisångare (Cettiidae). Olika auktoriteter hanterar dessa resultat på olika vis. Vissa inkluderar dem och snårsångaren (Scotocerca) i familjen cettisångare, som då byter vetenskapligt namn till Scotocercidae som har prioritet före Cettiidae.[4] Andra bryter ut både spretstjärtarna och snårsångaren till egna familjer, Erythrocercidae respektive Scotocercidae, varvid cettisångarna behåller det vetenskapliga namnet Cettiidae.[6]

LevnadssättRedigera

Livingstonespretstjärten hittas i flod- och kustnära skogar. Där ses den i par eller små familjegrupper, utanför häckningstid även i artblandade flockar. Den är i konstant rörelse och breder ut liksom knycker stjärten. Födan är i stort okänd men tros bestå av små ryggradslösa djur. Fågeln häckar i december och januari i Zambia, december–mars i Malawi och februari–mars i Moçambique.[3][7]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.[8]

NamnRedigera

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar David Livingstone (1813–1873), skotsk missionär och upptäcktsresande i tropiska Afrika.[9] Den har tidigare även kallats rödstjärtad elminia på svenska, när man trodde att både spretstjärtar och elminior var en del av familjen monarker.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Erythrocercus livingstonei Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  5. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  7. ^ Clement, P. (2019). Livingstone's Flycatcher (Erythrocercus livingstonei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59278 31 mars 2019).
  8. ^ Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera