Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.

Detta är en lista över värmekapaciteter som ger specifika-, såväl som volymetriska- och molära värmekapaciteter, för några vanligt förekommade substanser inom ingenjörsvetenskapen. Generellt är den volymetriska värmekapaciteten den mest konstanta parametern (åtminstone för ämnen i fast form), som oftast ligger runt 3 megajoule per kubikmeter och kelvin.[1] Notera att särskilt höga molvärden, såsom paraffin, bensin, vatten och ammoniak, är som resultat av att beräkna den specifika värmekapaciteten för molekyler. Om den specifika värmekapaciteten uttrycks i per mol atomer för dessa ämnen så överstiger ingen av de konstanta volymvärdena Dulong–Petits gräns på 25 Jmol−1K−1 = 3 R per mol atomer. Paraffin har exempelvis mycket stora molekyler och därmed en hög värmekapacitet per mol, men som ett ämne har den inte en så anmärkningsvärd värmekapacitet när det gäller volym, massa eller atommol (vilket är bara 1,41 R per mol atom, eller mindre än hälften av de flesta fasta ämnen, uttryckt i värmekapacitet per atom).

Tabell över värmekapaciteterRedigera

Tabellen nedan gäller för värmekapaciteter vid 25°C, eller 298 K, om inget annat anges. Anmärkningsvärda minima och maxima visas i rödbrun.

Substans Fasform Isobarisk massvärmekapacitet[a] Isobarisk molär värmekapacitet[b] Isokor molär värmekapacitet[c] Isobarisk volymetrisk värmekapacitet[d] Isokor atommolär värmekapacitet[e]
Luft[f] Gas 1,0035 29,07 20,7643 0,001297 ~ 1,25
Luft[g] Gas 1,012 29,19 20,85 0,00121 ~ 1,25
Aluminium[2] Fast 0,897 24,2 2,422 2,91
Ammoniak Flytande 4,700 80,08 3,263 3,21
Animalisk vävnad[3] Blandat 3,5 3,7[h]
Antimon Fast 0,207 25,2 1,386 3,03
Argon[5] Gas 0,5203 20,7862 12,4717 1,50
Arsenik Fast 0,328 24,6 1,878 2,96
Beryllium[2] Fast 1,82 16,4 3,367 1,97
Vismut[i] Fast 0,123 25,7 1,20 3,09
Kadmium[2] Fast 0,231 26,02 3,13
Koldioxid[5] Gas 0,839[h] 36,94 28,46 1,14
Krom Fast 0,449 23,35 2,81
Koppar[2] Fast 0,385 24,47 3,45 2,94
Diamant Fast 0,5091 6,115 1,782 0,74
Etanol Flytande 2,44 112 1,925 1,50
Bensin (oktan) Flytande 2,22 228 1,64 1,05
Glas[6] Fast 0,84 2,1
Guld Fast 0,129 25,42 2,492 3,05
Granit[6] Fast 0,790 2,17
Grafit Fast 0,710 8,53 1,534 1,03
Helium[5] Gas 5,1932 20,7862 12,4717 1,50
Väte Gas 14,30 28,82 1,23
Sulfan[7] Gas 1,015[h] 34,60 1,05
Järn Fast 0,412 25,09[8] 3,537 3,02
Bly Fast 0,129 26,4 1,44 3,18
Litium Fast 3,58 24,8 1,912 2,98
Litium[j] Flytande 4,379 30,33 2,242 3,65
Magnesium Fast 1,02 24,9 1,773 2,99
Kvicksilver Flytande 0,1395 27,98 1,888 3,36
Metan[k] Gas 2,191 35,69 0,85
Metanol[9] Flytande 2,14 68,62 1,38
Salt[l] Flytande 1,56 2,62
Kväve[5] Gas 1,040 29,12 20,8 1,25
Neon[5] Gas 1,0301 20,7862 12,4717 1,50
Syre[5] Gas 0,918 29,38 21,0 1,26
Paraffinvax Fast 2,5 900 2,325 1,41
Polyeten[m] Fast 2,3027
Kiseldioxid (sammansmält) Fast 0,703 42,2 1,547 1,69
Silver[6] Fast 0,233 24,9 2,44 2,99
Natrium Fast 1,230 28,23 3,39
Stål Fast 0,466 3,756
Tenn Fast 0,227 27,112 1,659 3,26
Titan Fast 0,523 26,060 2,6384 3,13
Volfram[6] Fast 0,134 24,8 2,58 2,98
Uran Fast 0,116 27,7 2,216 3,33
Vatten[n] Gas 2,080 37,47 28,03 1,12
Vatten[o] Flytande 4,1813 75,327 74,53 4,1796 3,02
Vatten[p] Flytande 4,1813 75,327 74,53 4,2160 3,02
Vatten[q] Fast 2,05 38,09 1,938 1,53
Zink[6] Fast 0,387 25,2 2,76 3,03
Anmärkningar
  1. ^ Betecknas som   och är i enheten J⋅g−1⋅K−1.
  2. ^ Betecknas som   som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
  3. ^ Betecknas som   som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
  4. ^ Betecknas som   som anges i enheten J⋅cm−3⋅K−1.
  5. ^ Betecknas som   som anges i R.
  6. ^ Torr luft vid havsytan vid 0°C eller 273,15 K.
  7. ^ Typiska rumsförhållanden; en höjd på 194 meter över den genomsnittliga havsnivån (den globala medianhöjden för bostäder), en i nomhustemperatur på 23°C, en daggpunkt på 9°C (40,85% relativ luftfuktighet) och 760 mm–Hg havsnivåkorrigerat barometertryck (molärt vattenånginnehåll på 1,16%).
  8. ^ [a b c] Härledd data genom beräkning. Detta är för vattenrika vävnader såsom hjärnan. Den genomsnittliga siffran för hela kroppen i däggdjur är ungefär 2,9 J⋅cm−3⋅K−1.[4][2]
  9. ^ Vid 20°C eller 293,15 K.[6]
  10. ^ Vid 181°C eller 454,15 K.
  11. ^ Vid 2°C eller 293,15 K.
  12. ^ Flytande vid 142–540°C eller 415,15–813,15 K.[10]
  13. ^ Rotationsgjutningsgrad.[11][12]
  14. ^ Vatten som ånga vid 100°C eller 373,15 K.
  15. ^ Vid 25°C eller 298,15 K.
  16. ^ Vid 100°C eller 373,15 K.
  17. ^ Vatten som is vid −10°C eller 263,17 K.[6]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Allmänna källorRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Ashby, Michael; Shercliff, Hugh; Cebon, David (2007) (på engelska). Materials: Engineering, Science, Processing and Design (1). Oxford: Elsevier Butterworth-Heinemann. sid. 246–268. Libris 10330621. ISBN 978-0-08-047149-5. OCLC 123358414. https://www.academia.edu/29966966/Materials_Engineering_Science_Processing_and_Design_pdf. Läst 14 september 2020 
  2. ^ [a b c d e] Serway & Vuille 2012, sid. 399.
  3. ^ Leondes, Cornelius (2003) (på engelska). Computational Methods in Biophysics, Biomaterials, Biotechnology and Medical Systems (2). Boston: Kluwer Academic Publishers. sid. 183. Libris 10922710. ISBN 0-306-48329-7. OCLC 56748225. https://books.google.se/books?id=gWsPSyusItQC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0. Läst 15 september 2020 
  4. ^ Faber, P.; Garby, L. (februari 1995). ”Fat content affects heat capacity: a study in mice” (på engelska). Acta Physiologica Scandinavica (Oxford: Blackwell Scientific Publications) 153 (2): sid. 185–187. doi:10.1111/j.1748-1716.1995.tb09850.x. OCLC 104808435. PMID 7778459. http://doi.wiley.com/10.1111/j.1748-1716.1995.tb09850.x. Läst 25 september 2020. 
  5. ^ [a b c d e f] Serway & Vuille 2012, sid. 435.
  6. ^ [a b c d e f g] ”Table of Specific Heats” (på engelska). HyperPhysics. Arkiverad från originalet den 15 september 2015. https://archive.vn/eNpYv. Läst 15 september 2020. 
  7. ^ Serway & Vuille 2012, sid. 435.
  8. ^ Chase 1998, sid. 1221.
  9. ^ ”Molar Heat Capacity (cV) of Methanol” (på engelska). Dortmund Data Bank. Arkiverad från originalet den 16 september 2020. https://archive.vn/qZ2T3. Läst 16 september 2020. 
  10. ^ ”Storing Thermal Heat in Materials” (på engelska). Engineering ToolBox. 2009. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2020. https://archive.vn/U321I#selection-485.0-496.0. Läst 16 september 2020. 
  11. ^ Crawford, Robert James (1996) (på engelska). Rotational Moulding of Plastics. Polymer engineering series. "Electronic & Electrical Engineering Research Studies" (2). New York: Research Studies Press. sid. sida. Libris 6164287. ISBN 0-86380-194-3. OCLC 605338087. https://www.scribd.com/document/368981933/Crawford-R-J-Rotational-Moulding-of-Plastics-pdf. Läst 16 september 2020 
  12. ^ Gaur, Umesh; Wunderlich, Bernhard (1981). ”Heat capacity and other thermodynamic properties of linear macromolecules. II. Polyethylene” (på engelska). Journal of Physical and Chemical Reference Data (National Institute of Standards and Technology) 10 (1): sid. 119. doi:10.1063/1.555636. Bibcode:1981JPCRD..10..119G. ISSN 0047-2689. OCLC 4635914639. http://aip.scitation.org/doi/10.1063/1.555636. Läst 17 september 2020.