Lista över medeltida stenkyrkor i Finland

Wikimedia-listartikel

Det här är en lista över stenkyrkor, som började byggas i Finland under medeltiden. För kyrkobyggandet infaller Finlands medeltid från ca. 1200 till ungefär 1560. Den kan indelas i tidig medeltid ca. 1200–1300, högmedeltid ca. 1300–1400 och sen medeltid ca. 1400–1560.[1] De medeltida stenkyrkorna är i huvudsak gråstenskyrkor. Antalet fullständiga eller påbörjade byggprojekt uppskattas till 104,[2]. Också de kyrkor som inte blev klara eller senare har rivits finns med i listan. Landskapsindelningen görs enligt de historiska landskapen i Finland. Därför beaktas också kyrkorna i de delar av Karelen, som avträddes till Sovjet efter det andra världskriget.

Tidsbestämning av stenkyrkornaRedigera

Vanligen måste byggnadstiden uppskattas på ett ungefär, men med nya mätmetoder har några kyrkor kunnat beläggas ganska exakt. Uppgifterna grundar sig främst på arkeologen och medeltidsforskaren Markus Hiekkanens datering.[3] Från mitten av 1990-talet har han hävdat att Finlands stenkyrkor är betydligt yngre än man tidigare trott. Tiden anger de tidigaste byggnadsskedena. Stenkyrkorna kan ha föregåtts av en eller flera träkyrkor. Hiekkanen har sammanställt en ny och heltäckande typologi som grundar sig på tidsbestämning via årsringarna.

Hiekkanens forskning har ifrågasatts av bl.a. Åsa Ringbom som använt den nyare kalkbruksmetoden i projektet Ålands kyrkor. Där några kyrkor daterats betydligt tidigare än Hiekkanen har gjort. De finns upptagna i listan. Analysen av kalkbruk utvecklas ännu och den kan därför inte vara vetenskapligt tillförlitlig.[4][5]

FörklaringarRedigera

S = Sakristia L = Långhuset V = Vapenhus T = Torn

B = i huvudsak bevarad i medeltida skick
Db = delvis i medeltida form – ombyggd eller delvis riven
ri = riven så att inga lämningar finns på marknivå
r = ruin
= byggdes inte av sten på medeltiden
? = osäker uppgift

Stenkyrkorna i de historiska landskapenRedigera

Egentliga FinlandRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Bjärnå, S:t Lars   1460–1480 S:t Laurentius B B B [6]
Halikko, S:ta Birgitta, Halikko, Salo   1460–1475 Den heliga Birgitta? Db Db ri Kyrkan är totalt ombyggd invändigt då den förstorades till korskyrka 1813–15.[7] [8]
Åbo,S:ta Katarina kyrka,   1440–1450-talet Katarina av Alexandria B B B [9]
Nystad,Kalands kyrka   1430–1450 Jungfru Maria S:t Johannes Döparen, S:t Olof K B B B [10]
Kimito kyrkby, Kimito, S:t Andreas kyrka   1460-talet Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen S:t Andreas B B Db [11]
SaloKisko sakristia   1510–1530 okänd Db Av den planerade kyrkan förverkligades bara sakristian [12]
Pargas, Korpo, S:t Mikaels kyrka   1430–1440-talet Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [13]
Masko, Lemo kyrka,   1460–1480 S:t Olof B B B [14]
Letala, Letala kyrka   1460–1483 Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [15]
Lundo, Lundo, S:t Petrus kyrka   1470–1480-talet S:t Petrus B B B [16]
Åbo, Åbo, S:ta Marie kyrka   1440-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Dionysius B B B B [17]
S:t Mårtens, S:t Mårtens, sakristia 1500–1540 S:t Martin ri Ruinerna av stensakristian hittades 1937. [18]
Masko, S:t Johannes Döparen   1490–1510 S:t Johannes Döparen B B B [19]
Pargas, Nagu kyrka   1430–1450 S:t Olof? B B B [20]
Nousis, Nousis, S:t Henriks kyrka   1420–1430-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B B [21]
Nådendal,   1480-talet Den allra Heligaste Frälsaren(?), Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen, S:ta Anna S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta K,r B [22]
Pargas, Pargas kyrka   1440- eller 1450-talet okänd B B B [23]
S:t Bertils, S:t Bertils kyrka   1500–1520 S:t Bartolomeus Db B [24]
Pikis, Pikis stensakristia 1500–1560 okänd ri Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs senare. Platsen är okänd. [25]
Pöytis, Pöytis sakristia 1500–1560 Den helige ärkeängeln Mikael? ri Stensakristian revs kanske år 1805. Platsen är okänd. [26]
Reso, S:t Mårtens kyrka   1500–1520 S:t Mårten B B B B [27]
Rimito, S:t Jakob   1510-talet S:t Jakob den äldre B B B [28]
Rusko, S:ta Maria Magdalena   1510–1530 S:ta Maria Magdalena B B [29]
Sagu, S:t Clemens   1460–1472 S:t Clemens B B B [30]
Salo, Salo, S:ta Annas kapellkyrka   1500–1520 S:ta Anna ri ri ri Den förfallna kyrkan revs 1830–1832 . Stenarna användes för att bygga Salo-Uskela kyrka år 1832. [31]
Tövsala, Heliga korsets kyrka   1425–1440 Heliga korset B B B [32]
Vemo, S:ta Margareta   1425–1440 S:ta Margareta B B B B [33]
Virmo, S:t Lars   1425–1440 S:t Laurentius och S:t Erik B B B B [34]
Åbo, Åbo dominikankyrka 1430-talet S:t Olof ? ri ? ? Säkra arkeologiska lämningar av kyrkan har inte hittats. [35]
Åbo, Åbo domkyrka   1400–1410-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B Db B De äldsta delarna av tegelkyrkan har byggts i gråsten på 1400-talet. Ombyggd många gånger. [36]
Åbo, Korois biskopskyrka   1266–1286 eller 1400-talets slut – 1500-talets början Jungfru Maria ri Av den planerade kyrkan har tre fundament för väggarna hittats. [37]

KarelenRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Fredrikshamn, Maria kyrka (Veckelax kyrka, Fredrikshamn)   1430–1470 Jungfru Maria? Db Db ri Kyrka ombyggd i nyklassisisk stil 1821 efter en brand. Bara några få detaljer skvallrar om dess medeltida ursprung. [38]
S:ta Birgitta kyrka, Kaukjärvi ? S:ta Birgitta ri ri ri
Vederlax, Vederlax sakristia   1500–1530 okänd B Av planerna förverkligades bara sakristian p.g.a. ekonomiska orsaker [39]
Viborg, Viborgs dominikankyrka   1480–1490 Jungfru Maria och alla änglar ? r ? ruin [40]
Viborg, Viborgs franciskankyrka 1495–1520 okänd ? ri ? Inga spår på marknivå [41]
Viborg, Viborgs stadskyrka   1435–1445 Jungfru Maria och S:t Olof ri r ri P.g.a. ändringar, rivningar och ombyggnad känns den medeltida formen inte igen [42]

NylandRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Borgå, Borgå domkyrka   1414–1450 Jungfru Maria? S:t Johannes Döparen/eller S:t Enevald? B B B [43]
Esbo, Esbo domkyrka   1485–1490 okänd ri Db ri Kyrkan utvidgades till korskyrka 1821–23.[7] [44]
Vanda, Helsinge kyrka S:t Lars   1450-talet S:t Laurentius ri B B [45]
Ingå, Ingå kyrka   1430–1520 S:t Nikolaus B B ri Långhuset byggdes i tre skeden. [46]
Raseborg, Karis kyrka   1465–1470 okänd B B B [47]
Kyrkslätt, S:t Mikaels kyrka   1400–1490 ärkeängeln Mikael? ri Db ? Rester av långhuset i tegel finns i kyrkans östligaste delar. [48]
Lojo, S:t Lars   1470–1490 S:t Laurentius B B B [49]
Pernå, S:t Mikaels kyrka   1410–1442 ärkeängeln Mikael S:t Johannes Döparen S:t Erik B B B [50]
Pojo, S:ta Marie   1475–1480 Jungfru Maria Db B ri [51]
Pyttis, S:t Henrik   1462 S:t Henrik B B Db [52]
Sibbo, S:t Sigfrid   1450–1454 S:t Sigfrid B B B [53]
Sjundeå, S:t Petrus   1460–1489 S:t Petrus ri B ri [54]
Raseborg, Tenala kyrka   1460–1480 okänd B B Db [55]
Vichtis,   1500–1520 S:t Bartolomeus?? r r ruin [56]

SatakundaRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Kjulo stensakristia 1500-talets början S:t Henrik? ri Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian. Resterna kan finnas litet norr om den nuvarande träkyrkan som byggdes 1752. [57]
Kumo sakristia   1500–1540 eller 1540–1560 Jungfru Maria B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [58]
Vittis kyrka   1500 Katarina av Alexandria ri Db Kyrka förstorades till korskyrka 1793 S:t Johannes Döparen 1860.[7] Bara långhusets östra del har bevarats från medeltiden. [59]
Lembois kyrka, Den Heliga Birgittas kyrka   1502–1505 S:ta Maria Magdalena S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta Db Db ? Ombyggd till korskyrka 1806 och 1835–1838[7][60] [60]
Loimaa sakristia   1500–1560 okänd ri Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs 1751 när den nya kyrkan byggdes. Platsen har fallit i glömska. [61]
Messuby, S:t Mikael i Messuby (Tammerfors)   1510–1530 Den helige ärkeängeln Mikael B Db Db <<det medeltida arbetet blev på hälft t.ex. murades inte gavlarna klart. [62]
Nokia gårds kapell 1505–1529 okänd ri Ruin [63]
Heliga korsets kyrka, Raumo   1515–1520 Heliga korset B B [64]
Den heliga trefaldighetens kyrka, Raumo, ruin   1495–1505 okänd r r ruin [65]
Sastamala, S:ta Maria kyrka   1497–1505 Jungfru Maria B B [66]
Tyrvis, S:t Olof, Tyrvis, (Sastamala)   1506–1516 S:t Olof B B B Inredningen från 1600-1700 förstördes 1997 i en anlagd brand. Återuppbyggd. [67]
Ulvsby S:t Olofs kyrka   1495–1510 S:t Olof B B B [68]
Vesilax sakristia 1485–1500 S:t Petrus S:t Johannes Döparen S:t Paulus Db ri Av planerna förverkligades sakristian och delvis långhuset, som revs 1839 för att få stenar till kyrkogårdens mur. [69]

SavolaxRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Savilax, S:t Mikael (stensakristian), Savilax   1520–1560 Den helige ärkeängeln Mikael Db Av planerna förverkligades sakristian. Den låg i ruiner i slutet av 1800-talet. Den nygotiska formen fick den 1900–1901. [70]

TavastlandRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Ackas, Ackas sakristia   c. 1510 okänd B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [71]
Hattula, Heliga korsets kyrka   1472–1490 Heliga korset B B Db Kyrkan är tillsammans med Åbo domkyrka de enda medeltida kyrkor av tegel. [72]
Hauho, Hauho, S:t Johannes, Hauho   1500–1520 okänd ri B B [73]
Hollola, Hollola kyrka   1495–1510 Jungfru Maria B B B [74]
Hämeenkoski eller på svenska också Koskis, S:t Lars   1510–1560 S:t Laurentius ? r ? Koskis, nu Hämeenkoskis kyrka ligger i ruiner sedan 1650-talet. [75]
Janakkala, S:t Lars   1510–1520 S:t Laurentius ri Db ri utvidgad till korskyrka[7] [76]
Kalvola sakristia 1495–1505 S:t Olof B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [77]
Lammis, Lammis, S:t Katarina   1510-talet Katarina av Alexandria? B B B [78]
Padasjoki, Padasjoki sakristia 1520–1560 Den heliga Birgitta? ri Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian, som revs1668–1670 för att ge plats för den nya kyrkan. [79]
Pälkäne, Pälkäne, S:t Mikaels kyrka   1495–1505 Jungfru Maria? ärkeängeln Mikael? r r r [80]
Renko, S:t Jakob   1510–1550 (1560) S:t Jakob den äldre ri ri ri åttakantig kyrka [81]
Somero sakristia   1490-talets slut Den helige ärkeängeln Mikael? B I brist på medel byggdes bara sakristian [82]
Sysmä, S:t Olov, Sysmä   1510–1520 S:t Olof ri Db ri Kyrka förstorades till korskyrka 1833–34.[7] [83]
Sääksmäki kyrka (Valkeakoski)   1495–1500 okänd ri Db ri Av det medeltida återstår bara öst-västliga gaveln och anslutande sidoväggar [84]
Tammela kyrka   1530–1550 Den helige ärkeängeln Mikael ri Db [85]
Tuulos kyrka   1510–1540 Den heliga Birgitta? B B [86]
Tyrväntö sakristia   1500-talets början okänd Db Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [87]
Urdiala sakristia   1520–1540 okänd B Intresset avtog när sakristian blivit klar [88]
Vånå kyrka   1495–1510 okänd Db B B [89]

|-

ÅlandRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Eckerö, S:t Lars kyrka   1380–1420>[90]
1270–1290[91]
S:t Laurentius[90]
ri B B B Det har varit svårt att tidsbestämma kyrkan. I projektet Ålands Kyrkor har åldersbestämningen av kalkbruksfogarna pekat 1200-talets slut.[91] Hiekkanen bedömer att kyrkan är yngre på basen av rover från stockar i bl.a. långhuset.[90] [90]
Finström, Heliga korsets kyrka   1440–1470 Heliga korset B B B B Dendrokronologiskt har kyrkan daterats till mitten av 1400-talet. Men enligt projektet Ålands kyrkor är det möjligt att kyrkan byggdes som en lägre byggnad utan valv mycket tidigare.[92] [93]
Föglö, Föglö kyrka   1500–1520[94]
1300-talets början?[95]
S:ta Maria Magdalena? ri Db ri B från medeltiden har tornet och västra delen av långhuset bevarats. Förstorades till korskyrka 1859–60[7] [96]
Geta kyrka   1510–1540 S:t Göran? ? B [97]
Hammarland, S:ta Katarina   1300-talet[98]
1200-talets senare del[99]
Katarina av Alexandria B B B K Tidsbestämningen av den äldsta delen, långhuset, har försvårats av brist på samtida lämningar.[98] Hiekkanen talar runt om 1300-talet[98], och enligt projektet Ålands Kyrkor är det äldsta kalkbruket från 1200-talets senare del.[99] [98]
Jomala, S:t Olofs kyrka   1275–1285 S:t Olof ri Db ri Db Kyrka är enligt Markus Hiekkanen den äldsta murade stenbyggnaden i Finland. I projektet Ålands Kyrkor visar den dendrokronlogiska undersökningen att tornet murats omkring 1280. Torn är sammanmurat med on långhuset och bedöningen gäller då hela kyrkan.[100]
Kumlinge, S:ta Anna   1500–1510[101]
1450–1500[102]
S:ta Anna ri B B B [101]
Kökar, Kökars kyrka   1500–1520[103]
1300- [104]
okänd r ri r Åldersbestämningen för den medeltida och nästan helt rivna kyrkan är bred. PÅ 1760-talet byggdes en ny. Bara i den nordvästliga väggen finns rester ovan jord av den gamla kyrkan. [103]
Lemböte kapell   1500–1530 S:t Olof r Ruinen restaurerades på 1890-talet och fick tak på 1970-talet. [105]
Lemland, S:ta Birgitta kyrka   1290–1310 okänd och Den heliga Birgitta(?) B B B B [106]
Saltvik, S:ta Maria kyrka   1350–1370-talet[107]
1280–1300[108]
Jungfru Maria B B B B Takstolarna i långhuset är enligt de dendrokronologiska undersökningarna från 1370-talet. Analyserna av kalkbruket ger ett tidigare datum. [107]
Sund, Sunds kyrka   1200-talets slut – 1310[109]
1250–1275[110]
S:t Johannes Döparen B B B B Projektet Ålands kyrkor daterar långhuset till 1250-1275. Hiekkinen har kritiserat dateringen för att den baserar sig på analys av kalkbruk på lös inredning.[111] [109]
Vårdö, Vårdö kyrka   1520–1550
1470–1550[112]
aposteln Mattias ? Db [113]

ÖsterbottenRedigera

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Karleby, Karleby kyrka eller Karleby sockenkyrka   1500–1530 Den helige ärkeängeln Mikael? Katarina den heliga? ri Db ri Kyrkan förstorades till korskyrka 1788–89.[7] [114]
Keminmaa, S:t Mikaels kyrka eller gamla kyrkan   1520–1553 Den helige ärkeängeln Mikael B B Finlands nordligaste kyrka i medeltida stil. [115]
Vasa, (Korsholm), S:ta Maria kyrkoruin (Gamla Vasa)   1500–1520 Jungfru Maria ri r ri r [116]
Nedertorneå, Nedertorneå kyrka   1500–1513 S:t Johannes Döparen Db Db ri De medeltida murarna ingår delvis i den nya kyrkan byggd 1794–1797 [117]
Närpes Närpes kyrka   1550–1555 Heliga Korset, Jungfru Maria och S:t Olof ? Db ? [118]
Pedersöre, Pedersöre kyrka   1400-talet[119][120]
1510–1520[121]
S:t Petrus? Db Db ri Db Kyrkan förstorades till korskyrka 1787–95[7]. Taket på den 65 m höga tornspiran förstördes i en brand 1985. [121]
Storkyro, S:t Lars kyrka också känd som Storkyro gamla kyrka   1513–1533 S:t Laurentius? B B B Tidsbestämningen ganska exakt [122]
Vörå, Vörå sakristias ruiner 1519–1522 S:ta Margareta? S:t Jakob? ri Ruinen av den medeltida sakristian finns nu under träkyrkans norra korsarm [123]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Suomen keskiaikaisista kivikirkoista finskspråkiga Wikipedia. Läst 26 december 2013.

NoterRedigera

  1. ^ Hiekkanen s. 8.
  2. ^ Hiekkanen, s. 19.
  3. ^ Markus Hiekkanen: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsinki 2007
  4. ^ Immonen, Visa (maj 2004). ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus” (PDF). Tieteessä tapahtuu. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  5. ^ Immonen, Visa. ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  6. ^ Hiekkanen s.132–133
  7. ^ [a b c d e f g h i] Knapas, Marja Terttu. ”Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026143434/http://www.rakennusperinto.fi/rakennusperintomme/artikkelit/fi_FI/keskiajankivikirkot. Läst 19 juli 2009. 
  8. ^ Hiekkanen s.54–55
  9. ^ Hiekkanen s.142–145
  10. ^ Hiekkanen s.58–59
  11. ^ Hiekkanen s.64–65
  12. ^ Hiekkanen s.68–69
  13. ^ Hiekkanen s.70–73
  14. ^ Hiekkanen s.80–82
  15. ^ Hiekkanen s.76–78
  16. ^ Hiekkanen s.84–85
  17. ^ Hiekkanen s.88–91
  18. ^ Hiekkanen s.94–95
  19. ^ Hiekkanen s.98–99
  20. ^ Hiekkanen s.116–117
  21. ^ Hiekkanen s.120–121
  22. ^ Hiekkanen s.106–108
  23. ^ Hiekkanen s.126–129
  24. ^ Hiekkanen s.136–138
  25. ^ Hiekkanen s.140–141
  26. ^ Hiekkanen s.148–149
  27. ^ Hiekkanen s.152–153
  28. ^ Hiekkanen s.160–161
  29. ^ Hiekkanen s.156–157
  30. ^ Hiekkanen s.170–171
  31. ^ Hiekkanen s.166–168
  32. ^ Hiekkanen s.176–177
  33. ^ Hiekkanen s.212–215
  34. ^ Hiekkanen s.102–103
  35. ^ Hiekkanen s.180–183
  36. ^ Hiekkanen s.188–193
  37. ^ Hiekkanen s.184–186
  38. ^ Hiekkanen s. 540–541
  39. ^ Hiekkanen s. 552–553
  40. ^ Hiekkanen s. 544–545
  41. ^ Hiekkanen s. 546–547
  42. ^ Hiekkanen s. 548–549
  43. ^ Hiekkanen s. 458–459
  44. ^ Hiekkanen s. 428–429
  45. ^ Hiekkanen s. 484–485
  46. ^ Hiekkanen s. 432–433
  47. ^ Hiekkanen s. 436–437
  48. ^ Hiekkanen s. 440–443
  49. ^ Hiekkanen s. 444–445
  50. ^ Hiekkanen s. 450–451
  51. ^ Hiekkanen s. 454–455
  52. ^ Hiekkanen s. 464–465
  53. ^ Hiekkanen s. 470–473
  54. ^ Hiekkanen s. 476–477
  55. ^ Hiekkanen s. 480–481
  56. ^ Hiekkanen s. 488–489
  57. ^ Hiekkanen s. 228–230
  58. ^ Hiekkanen s. 224–225
  59. ^ Hiekkanen s. 220–221
  60. ^ [a b] Hiekkanen s. 232–235
  61. ^ Hiekkanen s. 236–237
  62. ^ Hiekkanen s. 238–239
  63. ^ Hiekkanen s. 242–244
  64. ^ Hiekkanen s. 246–249
  65. ^ Hiekkanen s. 252–255
  66. ^ Hiekkanen s. 256–258
  67. ^ Hiekkanen s. 260–263
  68. ^ Hiekkanen s. 266–269
  69. ^ Hiekkanen s. 270–271
  70. ^ Hiekkanen s. 534–535
  71. ^ Hiekkanen s. 278–279
  72. ^ Hiekkanen s. 285
  73. ^ Hiekkanen s. 293
  74. ^ Hiekkanen s. 296–297
  75. ^ Hiekkanen s. 302–303
  76. ^ Hiekkanen s. 304–305
  77. ^ Hiekkanen s. 308–309
  78. ^ Hiekkanen s. 312–313
  79. ^ Hiekkanen s. 316–317
  80. ^ Hiekkanen s. 318–319
  81. ^ Hiekkanen s. 322–323
  82. ^ Hiekkanen s. 326–327
  83. ^ Hiekkanen s. 330–332
  84. ^ Hiekkanen s. 334–339
  85. ^ Hiekkanen s. 340–341
  86. ^ Hiekkanen s. 344–347
  87. ^ Hiekkanen s. 348–349
  88. ^ Hiekkanen s. 350–351
  89. ^ Hiekkanen s. 354–356
  90. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 363–364
  91. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)). http://www.kyrkor.land.fi/2007.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The mortar from the nave of the church of Eckerö has been dated by Ringbom and Remmer (1995; in 2 CO2 fractions only) and re-dated by Ringbom et al. (2006). The first fractions of 8 samples yielded the average age 718 ± 25 BP, corresponding to AD 1270–1290 (68.2% confidence level)."” [död länk]
  92. ^ Ringbom, Åsa. ”Finström” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162508/http://www.kyrkor.aland.fi/finstrom.htm. Läst 7 maj 2009. ”Enligt dendrokronologisk analys på de bevarade takstolarna skulle stenkyrkan emellertid härstamma från senmedeltiden, alla byggnadsenheter skulle ha uppförts relativt tätt inpå varandra inom loppet av tre decennier. Analysen ger följande utslag: Sakristian 1440-tal, långhuset ca 1450, vapenhuset 1450-talet och tornet 1467. Ändå finns det många tecken som tyder på att stenkyrkan, måhända ovälvd och med en lägre sakristia, uppförts betydligt tidigare. Inne i stensakristian, som nedtill byggts i förband med långhusets nordvägg, påträffades en stor myntskatt som bör ha nedlagts någon gång på 1280-talet. Inne i kyrkan påträffades också enstaka mynt från 1200-talet, medan det stora flertalet hänförde sig till 1300-talet och 1400-talet. Bland korväggens väggmålningar kan man tydligt urskilja många olika skeden, och många olika mästare.” 
  93. ^ Hiekkanen s. 367–369
  94. ^ Hiekkanen s. 373/
  95. ^ Ringbom, Åsa. ”Föglö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162445/http://www.kyrkor.aland.fi/foglo.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Tillsvidare är kronologin för denna första stenkyrka inte nöjaktigt fastställd, långhuset är dock äldst, möjligen från början av 1300-talet, med senare tillfogade byggnadsenheter som sakristia, vapenhus och västtorn."” 
  96. ^ Hiekkanen s. 373
  97. ^ Hiekkanen s. 377
  98. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 380
  99. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)) (PDF). http://www.kyrkor.aland.fi/2007.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The profiles suggest that there are mortars from the second half of the 13th century in the nave, and the nave seems to be a few decades older than the tower."” [död länk]
  100. ^ Hiekkanen s. 389
  101. ^ [a b] Hiekkanen s. 393
  102. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"I allmänhet har kyrkan daterats till andra hälften av 1400-talet."” 
  103. ^ [a b] Hiekkanen s. 399
  104. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Utgrävningarna antyder också att den första stenkyrkan på platsen troligen uppfördes under senare delen av 1300-talet, möjligen ännu tidigare."” 
  105. ^ Hiekkanen s. 406–407
  106. ^ Hiekkanen s. 401–402
  107. ^ [a b] Hiekkanen s. 411
  108. ^ Ringbom, Åsa. ”Saltvik” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162416/http://www.kyrkor.aland.fi/saltvik.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Kyrkans bevarade träkonstruktioner har analyserats dendrokronologiskt, och murbruket har daterats via 14C AMS analys. Enligt det aktuella forskningsläget är alltså kyrkans byggnadsutveckling följande: Ca 1280-1300 uppfördes det nuvarande långhuset och sakristian."” 
  109. ^ [a b] Hiekkanen s. 416
  110. ^ Ringbom, Åsa. ”Sund” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232818/http://www.kyrkor.aland.fi/sund.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Den första stenkyrkan i Sund, d.v.s. långhuset, uppfördes under perioden 1250-1275. Åldern har bestämts med hjälp av 14C AMS-analys av murbruk och dendrokronologisk analys av kalvariegruppen (krucifixet med tillhörande skulptur föreställande sörjande Maria och en numera försvunnen sörjande Johannes)."” 
  111. ^ Hiekkanen s. 597
  112. ^ Ringbom, Åsa. ”Vårdö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232812/http://www.kyrkor.aland.fi/vardoe.htm. Läst 7 maj 2009. ”"Att Vårdö kapellförsamling erhöll sin stenkyrka på 1470-talet visas bl.a. av dendrokronologisk analys av det norra remstycket."” 
  113. ^ Hiekkanen s. 420
  114. ^ Hiekkanen s. 504–506
  115. ^ Hiekkanen s. 508–510
  116. ^ Hiekkanen s. 512–515
  117. ^ Hiekkanen s. 494–495
  118. ^ Hiekkanen s. 516–517
  119. ^ ”Församlingarma o Pedersöre prosteri - Kyrkan”. Pedersörenejdens kyrkl. samfällighet. Arkiverad från originalet den 28 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160528202202/http://www.pedersoreprosteri.fi/web/index.php?option=com_content. Läst 26 december 2013. 
  120. ^ ”Pedersöre”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://web.archive.org/web/20131228165619/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Pedersoere. Läst 26 december 2013. 
  121. ^ [a b] Hiekkanen s. 520–522
  122. ^ Hiekkanen s. 498–501
  123. ^ Hiekkanen s. 526–527

Tryckta källorRedigera

  • Hiekkanen, Markus: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsingfors 2007

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera