Lista över Storbritanniens premiärministrar
Wikimedia-listartikel
Storbritanniens premiärminister är den politiska ledaren i Storbritannien och ledare för Hans Majestäts regering.
Lista över Storbritanniens premiärministrarRedigera
Premiärministrar under Georg I (1714–1727) och Georg II (1727–1760)Redigera
Nr | Premiärminister | Tillträde | Avgång | Politiskt parti | Ministär | |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Robert Walpole | 4 april 1721 | 11 februari 1742 | Whig | ||
2 | Earlen av Wilmington Spencer Compton | 16 februari 1742 | 2 juli 1743 | Whig | ||
3 | Henry Pelham | 27 augusti 1743 | 6 mars 1754 | Whig | ||
4 | Hertigen av Newcastle Thomas Pelham-Holles | 16 mars 1754 | 16 november 1756 | Whig | ||
5 | Hertigen av Devonshire William Cavendish | 16 november 1756 | 25 juni 1757 | Whig | ||
6 | Hertigen av Newcastle Thomas Pelham-Holles | 2 juli 1757 | 26 maj 1762 | Whig |
Premiärministrar under Georg III (1760–1820)Redigera
Premiärministrar under Georg IV (1820–1830)Redigera
Nr | Premiärminister | Tillträde | Avgång | Politiskt parti | Ministär | |
---|---|---|---|---|---|---|
23 | George Canning | 10 april 1827 | 8 augusti 1827 | Tory | ||
24 | Frederick John Robinson, 1:e viscount Goderich | 31 augusti 1827 | 21 januari 1828 | Tory | ||
25 | Hertigen av Wellington Arthur Wellesley | 22 januari 1828 | 16 november 1830 | Tory |
Premiärministrar under Wilhelm IV (1830–1837)Redigera
Nr | Premiärminister | Tillträde | Avgång | Politiskt parti | Ministär | |
---|---|---|---|---|---|---|
26 | Earl Grey Charles Grey | 22 november 1830 | 16 juli 1834 | Whig | ||
27 | William Lamb, 2:e viscount Melbourne | 16 juli 1834 | 14 november 1834 | Whig | ||
28 | Hertigen av Wellington Arthur Wellesley | 17 november 1834 | 9 december 1834 | Tory | ||
29 | Sir Robert Peel | 10 december 1834 | 8 april 1835 | Konservativa partiet | ||
30 | William Lamb, 2:e viscount Melbourne | 18 april 1835 | 30 augusti 1841 | Whig |
Premiärministrar under Victoria (1837–1901)Redigera
Premiärministrar under Edvard VII (1901–1910)Redigera
Nr | Premiärminister | Tillträde | Avgång | Politiskt parti | Ministär | |
---|---|---|---|---|---|---|
50 | Arthur Balfour | 11 juli 1902 | 5 december 1905 | Konservativa partiet | ||
51 | Henry Campbell-Bannerman | 5 december 1905 | 3 april 1908 | Liberal | ||
52 | Herbert Asquith | 5 april 1908 | 5 december 1916 | Liberal |
Premiärministrar under Georg V (1910–1936) och Edvard VIII (1936)Redigera
Nr | Premiärminister | Tillträde | Avgång | Politiskt parti | Ministär | |
---|---|---|---|---|---|---|
53 | David Lloyd George | 7 december 1916 | 22 oktober 1922 | Liberal | ||
54 | Andrew Bonar Law | 23 oktober 1922 | 22 maj 1923 | Konservativa partiet | ||
55 | Stanley Baldwin | 23 maj 1923 | 16 januari 1924 | Konservativa partiet | ||
56 | James Ramsay MacDonald | 22 januari 1924 | 4 november 1924 | Labour | ||
57 | Stanley Baldwin | 4 november 1924 | 5 juni 1929 | Konservativa partiet | ||
58 | James Ramsay MacDonald | 5 juni 1929 | 7 juni 1935 | Labour/National Labour Party | ||
59 | Stanley Baldwin | 7 juni 1935 | 28 maj 1937 | Konservativa partiet |
Premiärministrar under Georg VI (1936–1952)Redigera
Porträtt | Namn (Född–Död) |
Mandatperiod — Parlamentsval |
Andra ämbeten under tiden som premiärminister |
Politiskt parti | Ministär | Refs | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Neville Chamberlain (1869–1940) |
28 maj 1937 |
3 september 1939 |
Förste skattkammarlord & Ledare för Underhuset |
Konservativ | Chamberlain I (Cons.–Lab.Nat.–Lib.Nat.) |
|||
3 september 1939 |
10 maj 1940 |
Chamberlain II (Samlingsregering) (Cons.–Lab.Nat.–Lib.Nat.) | ||||||
— | ||||||||
Försökte bevara "fred för vår tid" genom eftergiftspolitik i Tyskland, bland annat genom att lösa Münchenöverenskommelsen; fick mycket kritik efter den tyska Invasionen av Polen och startskottet för det andra världskriget; avgick efter ett misslyckat försök att bilda en samlingsregering. | ||||||||
Winston Churchill (1874–1965) |
10 maj 1940 |
23 maj 1945 |
Förste skattkammarlord, Försvarsminister & Ledare för Underhuset (1940–42) |
Konservativ | Churchill I (Samlingsregering) (Alla partier) |
[1][2] | ||
23 maj 1945 |
26 juli 1945 |
Churchill II (Cons.–Lib.Nat.) | ||||||
— | ||||||||
Andra världskriget; ledde en samlingsregering; grundandet av Förenta Nationerna; föreslog det som så småningom skulle leda till Europeiska unionen; Beveridge rapporten. Efter att ha avslutat samlingsregeringen bildade Churchill en "övergångsregering" med förutom de Konservativa även de Liberalnationella partiet och oberoende politiker. Efter två månader förlorade regeringen i parlamentsvalet 1945. | ||||||||
Clement Attlee (1883–1967) |
26 juli 1945 |
26 oktober 1951 |
Förste skattkammarlord & Försvarsminister (1945–46) |
Labour | Attlee | [3] | ||
1945, 1950 | ||||||||
Inledde efterkrigstidens konsensus; introducerade förstatligande av industrier; grundandet av National Health Service; förlängd statlig försäkring; Indiens självständighet och slutet av den brittiska rollen i Palestina; grundandet av NATO; början av det Kalla kriget; Berlinblockaden; Början på brittiskt deltagande i Koreakriget. | ||||||||
Winston Churchill (1874–1965) |
26 oktober 1951 |
7 april 1955 |
Förste skattkammarlord & Försvarsminister (1951–52) |
Konservativ | Churchill III | [4] | ||
1951 | ||||||||
Inrikespolitiken avbryts på grund av utländska konflikter (Koreakriget, Statskuppen i Iran 1953, Mau-Mau-rörelsen, Malayan-konflikten). |
Premiärministrar under Elizabeth II (1952–2022)Redigera
Porträtt | Namn (Född–Död) |
Mandatperiod — Parlamentsval |
Andra ämbeten under tiden som premiärminister |
Politiskt parti | Ministär | Refs | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Winston Churchill, från 1953 Sir Winston Churchill (1874–1965) |
1951 |
1955 |
Förste skattkammarlord & Försvarsminister (1951–52) |
Konservativ | Churchill III | [4] | ||
1951 | ||||||||
Inrikespolitiken avbryts på grund av utländska konflikter (Koreakriget, Statskuppen i Iran 1953, Mau-Mau-rörelsen, Malayan-konflikten). | ||||||||
Sir Anthony Eden (1897–1977) |
1955 |
1957 |
Förste skattkammarlord | Konservativ | Eden | [5] | ||
1955 | ||||||||
Egyptiska nationaliseringen av Suezkanalen; vilket utlöste Suezkrisen. Avgick på grund av sjukdom. | ||||||||
Harold Macmillan (1894–1986) |
1957 |
1963 |
Förste skattkammarlord | Konservativ | Macmillan | [6] | ||
1959 | ||||||||
Storbritannien ansökte om medlemskap i Europeiska ekonomiska gemenskapen för första gången, ansökan splittrade de Konservativa och ansökan blev nedröstad av Charles de Gaulle; accepterandet av Keynesianism; Hyreslagen 1957; Wind of Change-talet; Notting Hills upploppet och Nya Samväldet invandringen; början av Beeching Axe, Night of the Long Knives, Kubakrisen och Profumoaffären. | ||||||||
Sir Alec Douglas-Home (1903–1995) |
1963 |
1964 |
Förste skattkammarlord | Konservativ | Douglas-Home | [7] | ||
— | ||||||||
Var Earl of Home när han blev premiärminister, och lämnade ifrån sig sin Pärsvärdighet den 23 oktober 1963 i syfte att delta i underhuset. | ||||||||
Harold Wilson (1916–1995) |
1964 |
1970 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning (1968–70) |
Labour | Wilson I | [8] | ||
1964, 1966 | ||||||||
Sociala reformer, bland annat legalisering av abort, avskaffandet av dödsstraffet, avkriminalisering av homosexualitet och reduktion av rösträttsåldern från 21 år till 18 år; Rhodesianska självständigheten antogs och sedan övergavs, Nationella planen för ekonomin; Devalvering av pundet; Grundandet av Open University. | ||||||||
Edward Heath (1916–2005) |
1970 |
1974 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Konservativ | Heath | [9] | ||
1970 | ||||||||
Helomvändning av ingrepp i industrin; förhandlade om Storbritanniens inträde i Europeiska ekonomiska gemenskapen; Decimalreform av pundet; Våldet på grund av Konflikten på Nordirland nådde sin kulmen; Sunningdaleavtalet; Tre-dagarsvecka; kallade till tidigare val för att kunna konfrontera strejkande gruvarbetare. | ||||||||
Harold Wilson (1916–1995) |
1974 |
1976 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Labour | Wilson II | [10] | ||
Feb.1974, Okt.1974 | ||||||||
Hängt parlament februari 1974; Nytt val med Labourmajoritet i oktober; Avslutade konflikten med gruvarbetare; Sociala kontrakt med fackföreningar över ekonomin; Akten för Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen antogs; Omförhandlade villkor för EG-medlemskap varpå medlemskapet bekräftades i folkomröstning; Partiell upphandling av bankrutt automobilbolag British Leyland; Nordsjöoljan; Torskkrigen. | ||||||||
James Callaghan (1912–2005) |
1976 |
1979 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Labour | Callaghan | [11][12] | ||
— | ||||||||
Lån av Internationella valutafonden för att stödja pundet; Lib–Lab pakten; erbjöd decentralisering till Skottland och Wales, men folkomröstningar stoppade det; försämring av relationerna med fackföreningarna och Winter of Discontent. | ||||||||
Margaret Thatcher (1925–2013) |
1979 |
1990 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Konservativ | Thatcher | [13][14] | ||
1979, 1983, 1987 | ||||||||
Storbritannien första kvinnliga premiärminister. Falklandskriget; försäljningen av kommunala bostäder till hyresgästen (rätten att köpa); Gruvarbetarstrejken 1984–1985; privatisering av många tidigare statligt ägda industrier; minskade fackföreningarnas makt; förhandlingarna om den brittiska rabatten till den europeiska gemenskapens budget; Bombattentatet i Brighton; Kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen; Engelsk-irländska överenskommelsen; Westlandaffären; avskaffandet av GCL; § 28; Poll Tax-upploppen; Lockerbieattentatet; slutet av det Kalla kriget. | ||||||||
John Major (f. 1943) |
1990 |
1997 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Konservativ | Major | [15][16] | ||
1992 | ||||||||
Lågkonjunkturen på tidiga 90-talet; Gulfkriget; ratificeringen av Maastrichtfördraget och Maastrichtrebellerna; tvingades lämna Europeiska växelkursmekanismen ("Svarta onsdagen"); Downing Street-deklarationen (inledningen av fredsprocessen på Nordirland); privatiseringen av British Rail; medborgarnas stadgar; "Back to basics"-kampanjen; Cones Hotline. | ||||||||
Tony Blair (f. 1953) |
1997 |
2007 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Labour | Blair | [17][18] | ||
1997, 2001, 2005 | ||||||||
Hongkongöverlämnandet; Prinsessan Diana dör; Självständighet för Bank of England; Belfastavtalet; Lagen om mänskliga rättigheter; decentralisering till Skottland och Wales; Överhusreformen; Minimilön introducerad; NATO-bombningarna i Jugoslavien 1999; Bränsle protester; Skapandet av GLA och införandet av borgmästare i London; utbrottet av Mul- och klövsjukaan; Afghanistankriget; Irakkriget; Akten för Civilt partnerskap; Konstitutionella reformakten; Bombdåden i London 2005; Identitetskortsakten 2006. | ||||||||
Gordon Brown (f. 1951) |
2007 |
2010 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
Labour | Brown | [19] | ||
— | ||||||||
Bilbomber i London hindrades från att detonera; Attacken mot Glasgow International Airport; barnbidrags uppgifter felplacerade; Donorgate; Förstatligandet av flertalet banker, däribland Northern Rock; Lissabonfördraget ratificerat; föreslagna 42 dagars frihetsberövande inte infört; 10p skattesats avskaffad; Ekonomiska krisen 2008–2010; frigivningen av Abdelbaset al-Megrahi; Iraq Inquiry etablerad. | ||||||||
David Cameron (f. 1966) |
2010 |
2015 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
(Cons.–Lib.Dem.) |
[20] | |||
2015 |
2016 |
|||||||
2010, 2015 | ||||||||
Hängt parlament 2010; Ledde en koalitionsregering 2010–2015 med Liberaldemokraterna; Savillerapporten; Budgetnedskärningar för offentliga tjänster med efterföljande antiåtstramningsprotester och strejker; Studentprotesterna 2010; Arabiska våren; Internationella militärinsatsen i Libyen 2011 (Operation Ellamy); News Internationals hackningsskandal; Vård- och omsorgs-reformen; Kravallerna i England 2011; Veto mot brittiskt deltagande i Europeiska unionens finanspolitiska pakt; Olympiska sommarspelen 2012; Legalisering av samkönade äktenskap; Uppbyggnad av Nationella Kriminalmyndigheten; Folkomröstningen om skotsk självständighet 2014; Privatisering av Royal Mail; Deltagande i militära insatser mot Daesh; Konservativ majoritet i valet 2015; Migrationskrisen i Europa; Folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU | ||||||||
Theresa May (f. 1956) |
2016 |
2019 |
Förste skattkammarlord & Minister för offentlig förvaltning |
|||||
2017 | ||||||||
Utträdesprocessen efter Brexitomröstningen 2016; Aktiveringen av artikel 50 i Europeiska unionens fördrag; Avtalet mellan Konservativa partiet och DUP; Massavgångar från regeringen; Chequersavtalet | ||||||||
Boris Johnson (f. 1964) |
2019 |
2022 |
Förste skattkammarlord, minister för offentlig förvaltning & och unionminister | [21] | ||||
2019 | ||||||||
Utträdesprocessen efter Brexitomröstningen 2016; COVID-19-pandemin; stöd till Ukraina under rysk-ukrainska kriget | ||||||||
Liz Truss (f. 1975) |
2022 |
2022 |
Förste skattkammarlord, minister för offentlig förvaltning & och unionminister | [22] | ||||
– | ||||||||
Tillträdde två dagar innan Elizabeth II gick bort. Avgick från posten efter 6 veckor vilket är Storbritanniens kortast tjänstgörande premiärminister någonsin. |
Premiärministrar under Charles III (från 2022)Redigera
Porträtt | Namn (Född–Död) |
Mandatperiod — Parlamentsval |
Andra ämbeten under tiden som premiärminister |
Politiskt parti | Ministär | Refs | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Liz Truss (f. 1975) |
2022 |
2022 |
Förste skattkammarlord, minister för offentlig förvaltning & och unionminister | [22] | ||||
– | ||||||||
Tillträdde två dagar innan Elizabeth II gick bort. Avgick från posten efter 6 veckor vilket är Storbritanniens kortast tjänstgörande premiärminister någonsin. | ||||||||
Rishi Sunak (f. 1980) |
2022 |
– | [23] | |||||
– | ||||||||
Första brittiska premiärministern med asiatiskt ursprung. |
ReferenserRedigera
- ^ Hennessy (2001), p. 179
- ^ Hennessy (2001), p. 158
- ^ Hennessy (2001), p. 147
- ^ [a b] Hennessy (2001), p. 178
- ^ Hennessy (2001), p. 207
- ^ Hennessy (2001), p. 248
- ^ Hennessy (2001), p. 272
- ^ Hennessy (2001), p. 286
- ^ Hennessy (2001), p. 331
- ^ Hennessy (2001), p. 357
- ^ Hennessy (2001), p. 376
- ^ ”Lord Callaghan of Cardiff”. The Times (London: Times Newspapers Ltd). 28 mars 2005. http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/obituaries/article438724.ece. Läst 13 oktober 2008.
- ^ Hennessy (2001), p. 397
- ^ Ballantyne, Aileen (5 maj 1979). ”Crowd's long cold wait for lady of the hour”. The Guardian (London: Guardian and Manchester Evening News Ltd). http://www.guardian.co.uk/theguardian/1979/may/05/greatinterviews. Läst 13 oktober 2008.
- ^ Hennessy (2001), p. 437
- ^ ”'John Major? Who's he?' asks Thatcher”. The Independent (UK: Newspaper Publishing PLC). 6 augusti 1995. http://www.independent.co.uk/news/john-major-whos-he-asks-thatcher-1594972.html. Läst 13 oktober 2008.
- ^ Hennessy (2001), p. 476
- ^ ”The Blair Years: 1997–2007”. The Daily Telegraph (London: Telegraph Media Group). 28 juni 2007. http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1555734/The-Blair-Years-1997-2007.html. Läst 13 oktober 2008.
- ^ Summers, Deborah (27 juni 2007). ”Brown declared prime minister”. The Guardian (London: Guardian News & Media). http://www.guardian.co.uk/business/2007/jun/27/politics.labourparty. Läst 12 oktober 2008.
- ^ ”BBC News – David Cameron is UK's new prime minister”. news.bbc.co.uk (BBC). 12 maj 2010. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk_politics/election_2010/8675265.stm. Läst 11 maj 2010.
- ^ ”BBC News – Boris Johnson wins race to be Tory leader and PM”. BBC News (BBC). 23 juli 2019. https://www.bbc.com/news/uk-politics-49084605. Läst 23 juli 2019.
- ^ [a b] Liz Truss becomes Prime Minister 2022-09-06
- ^ Nyheter, S. V. T. (25 oktober 2022). ”Sunak utnämnd till premiärminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/sunak-utnamnd-till-premiarminister. Läst 25 oktober 2022.