Öppna huvudmenyn

Lissi Alandh

svensk skådespelare, sångare och revyaktris
(Omdirigerad från Lissi Holmqvist)

Lissi Sofia Alandh Söderqvist, född Holmqvist 29 december 1930 i Skön i Medelpad, död 3 augusti 2008 i Stockholm, var en svensk skådespelare, sångare och revyaktris.[1]

Lissi Alandh
Lissi Alandh 1963.
Lissi Alandh 1963.
FöddLissi Sofia Holmqvist
29 december 1930
Skön, Medelpad, Sverige
Död3 augusti 2008 (77 år)
Stockholm, Sverige
Andra namnLissi Holmqvist, Lissi Söderqvist
Aktiva år1951–2008
MakeHardy Alandh (1950–1954)
Göran Söderqvist (1955–1960)
IMDb SFDb

Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1962.

Innehåll

BiografiRedigera

Lissi Alandh ville redan i unga år bli skådespelare, och efter att bland annat ha tagit teaterlektioner hos pedagogen Manja Benkow och hos Willy Koblanck, kom hon in vid Dramatens elevskola 1949. Hon filmdebuterade i småroller i slutet på 1940-talet men under elevtiden vid Dramaten blev hon upptäckt av regissören Alf Sjöberg och fick göra sin första betydande filmroll som Berta i hans uppsättning Fröken Julie (1951). År 1952 utexaminerades hon från Dramatens elevskola och inledde sin långa karriär som frilansskådespelare. Efter en framgångsrik medverkan i komedin Huset i MontevideoFolkan engagerades Alandh hösten 1953 till Scala-teaterns revy. Det kom att bli den första av många revyer och kabaréer med bland andra Povel Ramel, Hasse och Tage och Beppe Wolgers under 1950-talet och 1960-talet.[källa behövs]

Med nummer som Den strömlinjeformade Rödluvan och Den sexiga adjunkten som hon gjorde under den första Knäppupptiden hos Povel Ramel, lanserades för första gången den vampiga karaktär som sen kom att bli något av hennes kännemärke. Men hon kunde också sjunga och framföra komiska revynummer med timing och skärpa i repliken, något som kom särdeles till pass i nummer som Mondänpladdran och Vad vet du om mig?, båda från Ramels revy På avigan (1966).[källa behövs] Hon engagerades av AB Svenska Ord 1962 och medverkade i bolagets första revyer Gröna Hund, Hålligång, Gula Hund och i filmen Svenska Bilder (1964). Under flera år var hon dessutom författarinnan/vokalissan Doris Lundin i radio och tv-serien Mosebacke Monarki.[källa behövs]

Tillsammans med Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt och Monica Nielsen medverkade hon i två av Beppe Wolgers succékabaréer på Hamburger börs: Farfars barnbarn (1963) och Farfars gladbarn (1965). Lissi Alandh gjorde under sin karriär mer än 50 filmroller och ett stort antal roller för TV-teatern och i TV-serier. [källa behövs]

Efter rollen som den älskande 'kvinnan i varietélokalen' i Ingmar Bergmans Tystnaden - som hon själv beskrev som det 'svåraste hon gjort' - och medverkan i Mai Zetterlings film Nattlek, kom hon under några år att på film hamna i ett fack med roller i liknande anda. Hon medverkade till exempel i några av 1960- och 1970-talens typiska "sängkammarfilmer" som Kyrkoherden [2], Som hon bäddar får han ligga [3] och Någon att älska [4].

Under de senare åren förekom hon mer sporadiskt på film som i Tage Danielssons Picassos äventyr (1978) och Hans Alfredsons P&B (1983). Hon medverkade också i produktioner för barn som kortfilmerna Hoppa högst (1989) och En verkligt god gris (1998) och blev känd för en yngre generation som den snälla Lara i TV-filmen Laras långa resa (1989) [5].

Lissi Alandh spelade på nästan alla privatteatrar i Stockholm, i uppsättningar som Sandy Wilsons Boyfriend på Scala 1963 och Neil Simons UngkarlslyanOscarsteatern 1969-70. Hon gjorde även dramatiska roller på Lilla teatern i Helsingfors, Munkbroteatern i Gamla stan, på Upsala Stadsteater, Arena teaterbåten och på Dramaten i Hjalmar Bergmans Ett experiment (1984). Hennes sista scenroll var som Priorinnan i Lilla Helgonet på turné med Stockholms operettensemble 1987.[källa behövs]

Hon spelade in en LP-skiva, Pikanta visor från det gamla Frankrike (1966), och två EP-skivor: Lissis bästa bitar och Lissi Alandh och Åke Söderqvist drar några sköna stories med pep och stake (1965), den sista tillsammans med Åke Söderqvist.[källa behövs]

Lissi Alandh var dotter till plåtslagarmästaren Rudolf Holmqvist och damskräddaren Vilma Österback (omgift Emhult).[6] Alandh var gift två gånger i unga år, första gången 1950–1954 med Hardy Alandh (1916–1983)[7], dokumentärfilmaren Tom Alandhs far, och andra gången 1955–1960 med Göran Söderqvist (1925–2012).[8] Hon är gravsatt i minneslunden på Spånga kyrkogård.[9]

Filmografi i urvalRedigera

TeaterRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ ”Lissi Alandh”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62677&iv=BIOGRAPHY. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ Rollista för filmen "Kyrkoherden" i Svensk Filmdatabas.
  3. ^ Rollista för filmen "Som hon bäddar får han ligga" i Svensk Filmdatabas.
  4. ^ Rollista för filmen "Någon att älska" i Svensk Filmdatabas.
  5. ^ Rollista för TV-filmen "Laras långa resa" i Svensk Filmdatabas.
  6. ^ Alandh, Lissi S, skådespelare, Sthlm i Vem är hon / 1988 / s 26.
  7. ^ Fritz Hardy Alandh på Gravar.se. Åtkomst 21 oktober 2012.
  8. ^ Göran Knutsson Söderqvist på Finngraven.se. Åtkomst 21 oktober 2012.
  9. ^ SvenskaGravar
  10. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 oktober 1958. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-10-10/275/20?searchTerm=%22birgitta+andersson%22. Läst 21 januari 2016. 
  11. ^ S B-l (5 januari 1960). ”Stig Grybe & Co”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-01-05/4/10. Läst 21 januari 2016. 
  12. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016. 
  13. ^ Bengt Jahnsson (15 februari 1969). ”'Snark' på Maxim: Uttunnat clowneri”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-02-15/44/15. Läst 22 januari 2016. 
  14. ^ Barbro Hähnel (13 september 1969). ”Variationsrik Kulle i 'Ungkarlslyan': Rush, fart och annorlunda musik”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-13/248/12. Läst 22 augusti 2015. 

Externa länkarRedigera