Die Linke (Vänstern) är ett politiskt parti i Tyskland som bildades den 16 juni 2007 genom en sammanslagning av partierna WASG och Die Linkspartei. Det härleder sitt namn från sitt anspråk på en vänsterpolitisk orientering och strävar efter att övervinna kapitalismen och införa demokratisk socialism.
| Vänstern Die Linke | |
.svg) | |
 Partikansliet finns i Karl-Liebknecht-Haus i Berlin. | |
| Land |  Tyskland |
|---|---|
| Partiordförande | Martin Schirdewan, Janine Wissler |
| Partisekreterare | Tobias Bank |
| Gruppledare | Dietmar Bartsch |
| Grundat | 16 juni 2007 |
| Huvudkontor | Karl-Liebknecht-Haus Kl. Alexanderstraße 28, Berlin |
| Antal medlemmar | 60 350 (6:a) |
| Politisk ideologi | Demokratisk socialism |
| Politisk position | Vänster |
| Internationellt samarbetsorgan | inget |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska vänsterpartiet |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | Vänstergruppen |
| Färg(er) | röd |
| Ungdomsförbund | Linksjugend Solid |
| Studentförbund | Die Linke.SDS |
| Europaparlamentet | |
| Röstandel | 5,5 % |
| Mandat | 5 / 96 |
| Förbundsdagen | |
| Röstandel | 4,9 % |
| Mandat | 39 / 736 |
| Webbplats | |
| http://www.die-linke.de | |
| Tysk politik Politiska partier Val | |
Redan vid valet till förbundsdagen 2005 fanns ett valtekniskt samarbete mellan de före detta partierna så att Die Linke hade 54 ledamöter i förbundsdagen. Die Linkspartei, som uppkom genom reformering av det tidigare östtyska kommunistpartiet SED vilket efter Berlinmurens fall hade blivit PDS (sedermera Linkspartei), hade sitt huvudsakliga väljarstöd i landets östra delar, medan WASG hade ett större väljarstöd i landets västra.
I östra Tyskland, där de hittills haft sitt högsta väljarstöd, har partiet karaktären av ett regionalt folkrörelseparti och besitter här även ledande positioner på kommunal nivå.
I november 2021 var die Linke representerat i 10 av 16 parlament i de tyska förbundsländerna och ingick i regeringskoalitioner i 4 förbundsländer: Berlin, Bremen, Mecklenburg-Vorpommern och Thüringen. I Thüringen innehar partiet även ministerpresidentposten (regeringschef), för en minoritetsregering.[1]
I förbundsdagen är vänstergruppen (med 39 av 736 platser) sedan valet 2021 den minsta av sex partigrupper. På europeisk nivå ingår Die Linke i Europeiska vänsterpartiet och dess Europaparlamentariker i Vänstergruppen i Europaparlamentet.
Ideologi redigera
Vänstern är en bred plattform för vänsterpolitik för flera olika grupperingar från kommunistiska till socialdemokratiska. Under den gemensamma partikongressen år 2007 för Vänsterpartiet och WASG beslutades om det nya partiets politiska principer och det nya partiet Vänstern bildades. Fyra år senare, på kongressen i Erfurt, Thüringen, antogs ett officiellt partiprogram där man anger målet för partiet; att avskaffa kapitalismen genom att införa demokratisk socialism.
Partiets ekonomiska politik bygger på keynesiansk ekonomisk politik och vill öka de offentliga utgifterna genom investeringsprogram, utbildningssatsningar, anslag till forskning och utveckling, kultur och infrastruktur. Partiet vill även öka arvsskatten, återinföra en förmögenhetsskatt och införa en progressiv skatt som minskar skatteuttaget för låginkomsttagare och ökar uttaget för höginkomsttagare. Vänstern vill även täppa till kryphålen i skattelagstiftningen då dessa enligt partiet främst gynnar personer med höga inkomster.
Finansmarknaderna ska regleras för bland annat att minska spekulation i obligationer och derivat. Partiet vill även stärka antitrustlagar och ge kooperativ möjligheten att decentralisera ekonomin. Ekonomiska reformer ska enligt partiet kännetecknas av solidaritet och självbestämmande för löntagarna, ett förbud mot gas- och oljefracking, avvisande av privatiseringar och ett införande av en federal minimilön.
Politisk position redigera
Inom statsvetenskapen diskuteras frågan huruvida partiet Die Linke – under sin föregångare PDS:s inflytande – ska anses som extremistiskt, och besvaras olika.[2] De federala och delstatliga författningsskyddsmyndigheternas (som har till uppgift att bevaka samhällsomstörtande organisationer) klassificering och handlande är inte entydiga.
Sedan mars 2014 bevakas inte partiets ledamöter längre. Enligt den Federala byrån för skydd av konstitutionen är inte partiet att betraktas som vänsterextremt eller ett hot mot demokratin.[3] Däremot finns det partifraktioner, såsom Socialistisk vänster, som är under observation för misstänkt extremism.[4]
Val redigera
Förbundsdagen redigera
I förbundsdagsvalet 2013 erhöll Die Linke 8,6 procent av andrarösterna (3,3 procentenheter mindre än 2009) och blev därmed för första gången det tredje största partiet i den tyska förbundsdagen, knappt före Allians 90/De gröna;[5] med 64 mandat i Förbundsdagen var Die Linke dock svagare än tidigare.
I förbundsdagsvalet 2009 erhöll partiet 11,9 procent av andrarösterna. Därtill fick det 16 direktmandat från fem förbundsländer (Berlin, Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt och Thüringen) och liksom i förbundsdagsvalet 2005 stärktes deras ställning. I Sachsen-Anhalt och Brandenburg blev Vänstern det största partiet i förbundsdagsvalet, före SPD och CDU.
Die Linke gjorde ett katastrofval med bara 4,9 procent av rösterna i års 2021 val (Förbundsdagsvalet i Tyskland 2021)[6]
Förbundslandsparlament redigera
Vänstern är representerad i tio förbundsländers parlament. De har inga ledamöter i lantdagarna i Baden-Württemberg, Rheinland-Pfalz och Bayern, där partiet aldrig lyckats ta sig över femprocentsspärren. I 2012 års lantdagsval i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen åkte partiet ut efter en mandatperiod där. Året därpå (2013) misslyckades partiet även med att hålla sig kvar i Niedersachsens lantdag.
De största representationerna finns i Thüringen, Berlin, Saarland och Bremen. Saarland var det första västtyska förbundslandet där Die Linke tagit sig in i parlamentet med ett tvåsiffrigt valresultat.
Med fyra undantag (Thüringen, Berlin, Bremen, Mecklenburg-Vorpommern) befinner sig partiet i opposition i de delstatsparlament det finns representerat. Tidigare har partiet även ingått i en koalitionsregering med SPD i Brandenburg.
| 2007 | 8,4 % | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 4,4 % | 6,4 % | 5,1 % | 7,1 % | ||||||||||||
| 2009 | 27,2 % | 5,4 % | 21,3 % | 20,6 % | 6,0 % | 27,4 % | ||||||||||
| 2010 | 5,6 % | |||||||||||||||
| 2011 | 2,8 % | 11,7 % | 5,6 % | 6,4 % | 18,4 % | 3,0 % | 23,7 % | |||||||||
| 2012 | 2,5 % | 16,1 % | 2,2 % | |||||||||||||
| 2013 | 2,1 % | 5,2 % | 3,1 % | |||||||||||||
| 2014 | 18,6 % | 18,9 % | 28,2 % | |||||||||||||
| 2015 | 9,5 % | 8,5 % | ||||||||||||||
| 2016 | 2,9 % | 15,6 % | 13,2 % | 2,8 % | 16,3 % | |||||||||||
| 2017 | 4,6 % | 4,9 % | 12,8 % | 3,8 % | ||||||||||||
| 2018 | 3,2 % | 6,3 % | ||||||||||||||
| 2019 | 10,7 % | 11,3 % | 10,4 % | 31,0 % | ||||||||||||
| 2020 | 9,1 % | |||||||||||||||
| 2021 | 3,6 % | 14,0 % | 9,9 % | 2,5 % | 11,0 % |
| Representation i lantdagen | |
| Högsta valresultat (inga mandat i lantdagen) |
Die Linke på lokal nivå redigera
Partiföreträdare har topposten Landrat i Teltow-Fläming.
Överborgmästare i Frankfurt (Oder), Eisenach och Borna är medlemmar i partiet, liksom borgmästare i en rad mindre städer.
Medlemmar i andra partier på Die Linkes kandidatlistor redigera
Redan långt innan WASG gick samman med PDS kandiderade medlemmar för andra partier på PDS listor inom ramen för politisk samverkan. I 2005 års förbundsdagsval tog sig WASG-kandidater in i Förbundsdagen på Linkspartei.PDS listor. DKP-medlemmar har valts in på PDS- och Die Linke-listor i omkring tjugo kommunala parlament och en lantdag.[7] DKP-politikern Christel Wegner, som på detta sätt valts in i Niedersachsens lantdag, uteslöts den 18 februari 2008 från lantdagens vänstergrupp på grund av kontroversiella uttalanden.
Med den händelsen i åtanke togs nya kriterier för kandidater fram på den första partikongressen i Cottbus.[8] Fortsättningsvis kunde icke partitillhöriga ställa upp som kandidat på partiets listor om de garanterade att de stod principerna i partiprogrammet och valmanifestet nära.[9] Medlemmar i andra partier får inte kandidera för Linke i lantdags-, förbundsdags- och Europaparlamentsvalen.
Partiordförande redigera
Ordförandeskapet är delat på flera personer i partiet Die Linke.
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Lothar Bisky | 16 juni 2007 | 15 maj 2010 | |
| Oskar Lafontaine | 16 juni 2007 | 15 maj 2010 | |
| Gesine Lötzsch | 15 maj 2010 | 10 april 2012 | |
| Klaus Ernst | 15 maj 2010 | 2 juni 2012 | |
| Katja Kipping | 2 juni 2012 | 27 februari 2021 | |
| Bernd Riexinger | 2 juni 2012 | 27 februari 2021 | |
| Susanne Hennig-Wellsow | 27 februari 2021 | 20 april 2022 | |
| Janine Wissler | 27 februari 2021 | ||
| Martin Schirdewan | 25 juni 2022 | ||
.jpg)
.jpg)
Gruppledare i förbundsdagen redigera
| Name | Tillträdde | Avgick | Anmärkningar | |
|---|---|---|---|---|
| Oskar Lafontaine | 2005/2007* | 2009 | delade ledarskapet med Gregor Gysi | |
| Gregor Gysi | 2005/2007* | 2015 | ||
| Sahra Wagenknecht | 2015 | 2019 | delade ledarskapet med Dietmar Bartsch | |
| Dietmar Bartsch | 2015 | nuvarande | delade ledarskapet först med Sahra Wagenknecht, numera med Amira Mohamed Ali | |
| Amira Mohamed Ali | 2019 | 2023 | delar ledarskapet med Dietmar Bartsch | |
.jpg)
*) 2005 till 2007 Linkspartei.PDS förbundsdagsgrupp inklusive flertalet WASG-medlemmar; sedan 2007 partiet Die Linkes förbundsdagsgrupp.
Kända medlemmar redigera
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Die Linke.
Noter redigera
- ^ Landesparlamente und Landesregierungen in Deutschland, election.de, 17 februari 2021. Läst 22 februari 2021.
- ^ Se Frank Decker, Viola Neu: Handbuch der deutschen Parteien, VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden 2007, s. 323 ff.; Eckhard Jesse, Jürgen P. Lang: Die Linke – der smarte Extremismus einer deutschen Partei. Olzog Verlag, München 2008; für die Vorgeschichte als Linkspartei.PDS: Steffen Kailitz: Politischer Extremismus in der Bundesrepublik Deutschland, Wiesbaden 2004, s. 82 ff. sowie den Extremismusverdacht für die Gesamtpartei bejahend: Eckhard Jesse: Die Linke Arkiverad 16 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., ablehnend: Richard Stöss: Die Linke. Zur Beobachtung der Partei durch den Verfassungsschutz Arkiverad 16 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Offen extremistische Zusammenschlüsse in der Partei DIE LINKE.” (på tyska). Verfassungsschutz Niedersachsen. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301172502/http://www.verfassungsschutz.niedersachsen.de/extremismus/linksextremismus/linksextremistische_parteien/offen-extremistische-zusammenschluesse-in-der-partei-die-linke-126453.html. Läst 23 april 2017.
- ^ Verfassungsschutzbericht Arkiverad 20 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., 2007–2011, Bundesamt für Verfassungsschutz
- ^ Vorläufiges Ergebnis der Bundestagswahl 2013 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Bundeswahlleiter.de vom 23. September 2013.
- ^ ”Kommentar: Förbundsdagsvalet i Tyskland – förändring på tyskt vis”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10006532. Läst 8 november 2021.
- ^ „Auferstanden aus Ruinen“ – Die Wiedergeburt der DKP, Panorama
- ^ ”Leitantrag „Eine starke Linke für eine andere bessere Politik“”. Die-linke.de. Arkiverad från originalet den 20 april 2010. https://web.archive.org/web/20100420090839/http://die-linke.de/partei/organe/parteitage/1_parteitag/beschluesse/eine_starke_linke_fuer_eine_andere_bessere_politik. Läst 22 december 2010.
- ^ Die Linke: Kriterien für Kandidaturen zu den Wahlen 2009 Arkiverad 10 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., 18 oktober 2008. Läst 18 oktober 2011.
Externa länkar redigera
- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Die Linke.
