Öppna huvudmenyn

Lilla Essingen

ö och stadsdel i Stockholm

Lilla Essingen är en ö och en stadsdel i Stockholms innerstad mellan Kungsholmen och Stora Essingen i Mälaren. Tidigare namn var Lilla Hessingen. Sydväst om ön ligger Essingedjupet, i öst Mariebergsfjärden, i väst Essingefjärden och i norr Mariebergssundet. Ön är 23 hektar stor och den högsta höjden är 26 meter över havet (vid Essinge Brogata 22). Strandlinjen är 2300 meter och är nästan helt tillgänglig på promenadvägar. Stadsdelen gränsar till Fredhäll, Marieberg, Långholmen, Gröndal och Stora Essingen.

Lilla Essingen
Lilla Essingen September 2014 06.jpg
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeKungsholmen
DistriktEssinge distrikt
Bildad1926
Antal invånare4 842 (december 2017)
Landareal23 hektar
SmeknamnLillan
PostortStockholm
Postnummer112 6X
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Innehåll

HistorikRedigera

 
Stora och Lilla Hessingen, 1829
 
Familjen Swederus och en tjänarinna framför Villa Bergslottet, Lilla Essingen 1867.

I början av 1900-talet bebyggdes ön med sommarvillor, många av dem med egna namn som Bergslottet, Bellmansro, Sans Soucie, Skogshyddan, Montebello, Karlsberg och Lugnet. De flesta villorna revs på 1930-talet för att lämna plats för hyreshus, vilket gjort att ön blivit tätbebyggd. Sedan början av 1900-talet dominerades ön av två stora industrier; Primus fabriker som bland annat tillverkade det berömda portabla fotogenköket "Primus" och AB Lux fabriker som tillverkade "Luxlampan" och dammsugare. Primus fabriker lades ned 1956, revs, och ersattes under 1960- och 70-talen av nya kontorshus som först inhyste verkstadsindustriföretaget Bahco's huvudkontor och därefter de statliga myndigheterna Riksrevisionsverket, Statskontoret och datacentralen DAFA.

AB Lux fabriker (sedermera Electrolux) expanderade verksamheten på Lilla Essingen fram till 1960-talet. Electrolux hade på slutet kvar lager, kontor och viss utveckling innan man lämnade ön i slutet av 1990-talet. Industribebyggelsen revs till större delen och ersattes av ett bostäder under åren 2000-2007. Det nya bostadsområdet kallas Essinge Udde. Några av de ursprungliga fabriksbyggnaderna restaurerades dock, nu finns där bland annat en restaurang som bär namnet Restaurang Lux.

Lilla Essingen hade först en dragfärja (en färja som handdras med vajer) för överfart till Kungsholmen, 1907 ersattes den med en betongbro, vilken 1936 ersattes med den nuvarande stålbron, Mariebergsbron. 1966 drogs Essingeleden fram tvärs över ön. Idag går det att ta sig till Lilla Essingen med hjälp av kollektivtrafik i form av buss 1 och 56.

På Lilla Essingen finns nio gator/vägar, Essinge brogata, Primusgatan, Patentgatan, Luxgatan, Strålgatan, Disponentgatan, Dagnyvägen, Montebellogatan och Josefinavägen. Essinge brogata och Primusgatan i det nya området, utgör huvudstråk med restauranger, pizzerior, gym och affärer. Ön har 4 831 invånare (2014). 15,6% är utrikesfödda. 1,5% av dem som bor i Lilla Essingen är öppet arbetslösa.[1]

Lilla Essingen tillhörde tidigare Bromma socken, men införlivades med Stockholm 1916. Den fortsatte att tillhöra Bromma församling fram till 1 januari 1955, då Essinge församling bildades. Essingeöarna räknades tidigare till Västerort, men numera till Stockholms innerstad. På Lilla Essingens norrsida mot Fredhäll finns Lilla Essingens båtsällskap. Ön går under smeknamnet "Lilla Nice" efter den franska staden Nice.

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 4 800 invånare, varav cirka 21,9 procent med utländsk bakgrund.[2]

Lilla Essingen i kulturenRedigera

1989 gav Totte Wallin ut singellåten "Nu tar vi Lilla Essingen" (återutgiven som "Först tar vi lilla Essingen"). Det var en svenskspråkig version av Leonard Cohens "First We Take Manhattan",[3] överförd till Stockholms geografi. Där Cohen i sitt original fortsättningsvis "tar Berlin", väljer Wallin i sin låt det till Lilla Essingen angränsande Fredhäll.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera