Öppna huvudmenyn

Lilla Essingen

ö och stadsdel i Stockholm

Lilla Essingen är en ö och en stadsdel i Stockholms innerstad mellan Kungsholmen och Stora Essingen i Mälaren. Tidigare namn var Lilla Hessingen. Sydväst om ön ligger Essingedjupet, i öst Mariebergsfjärden, i väst Essingefjärden och i norr Mariebergssundet. Ön är 23 hektar stor och den högsta höjden är 26 meter över havet (vid Essinge Brogata 22). Strandlinjen är 2300 meter och är nästan helt tillgänglig på promenadvägar. Stadsdelen gränsar till Fredhäll, Marieberg, Långholmen, Gröndal och Stora Essingen.

Lilla Essingen
Lilla Essingen September 2014 06.jpg
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeKungsholmen
DistriktEssinge distrikt
Bildad1916
Antal invånare4 842 (december 2017)
Landareal23 hektar
SmeknamnLillan
PostortStockholm
Postnummer112 6X
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

HistorikRedigera

 
Stora och Lilla Hessingen, 1829
 
Familjen Swederus och en tjänarinna framför Villa Bergslottet, Lilla Essingen 1867.

Lilla Essingens värdshus var en av de tre äldsta byggnaderna på ön. De andra två var Sans Souci och Disponenthuset. Alla med rötter i 1700-talet.

Under andra hälften av 1800-talet bebyggdes ön med sommarvillor, många av dem med egna namn som Bergslottet, Bellmansro, Skogshyddan, Montebello, Karlsberg och Lugnet. En del blev rena sommarhus andra var åretruntboenden. Nästan alla villorna revs på 1930-talet för att lämna plats för hyreshus (byggår 1931-40), vilket gjort att ön blivit tätbebyggd. En villa överlevde, Borgen - f.d. Lilla Essinge småskola (1912-32), som revs först när Essingeleden började byggas på tidigt 1960-tal.

Sedan början av 1900-talet dominerades ön av två stora industrier; Primus fabriker som bland annat tillverkade det berömda portabla fotogenköket "Primus" och AB Lux fabriker som först tillverkade "Luxlampan" och sedan dammsugare (1912-1967). Primus fabriker lades ned 1956, revs, och ersattes under 1960- och 70-talen av nya kontorshus som först inhyste verkstadsindustriföretaget Bahco's huvudkontor och därefter de statliga myndigheterna Riksrevisionsverket, Statskontoret och datacentralen DAFA.

AB Lux fabriker (fr.o.m.1919 Electrolux) expanderade verksamheten på Lilla Essingen fram till 1960-talet. Electrolux hade på slutet kvar lager, kontor och viss utveckling innan man lämnade ön i slutet av 1990-talet. Industribebyggelsen revs till större delen och ersattes av ett bostäder under åren 2000-2007. Det nya bostadsområdet indelades i olika sektioner och fick namn såsom Essinge Udde, Essinge Mälarstrand, Essinge Brygga, Essinge Mälarvik, Essinge Port, Essinge Park, Essinge Kaj samt Essinge Terass. Några av de ursprungliga fabriksbyggnaderna restaurerades dock, nu finns där bland annat en restaurang i det gamla f.d.marketenteriet (arbetarnas matsal) som bär namnet Restaurang Lux. Den gamla byggnaden för lådspikning är numera öns vårdcentral.

Lilla Essingen hade först en dragfärja (en färja som handdras med vajer) för överfart till Kungsholmen, 1907 ersattes den med en betongbro, vilken 1936 ersattes med den nuvarande stålbron, Mariebergsbron. 1966 drogs Essingeleden fram tvärs över ön. Idag går det att ta sig till Lilla Essingen med hjälp av kollektivtrafik i form av buss 1 och 56.

På Lilla Essingen finns nio gator/vägar, Essinge Brogata, Primusgatan, Patentgatan, Luxgatan, Strålgatan, Disponentgatan, Dagnyvägen, Montebellogatan och Josefinavägen. Essinge Brogata och Primusgatan i det nya området, utgör huvudstråk med restauranger, pizzerior, gym och affärer. Ön har 4 831 invånare (2014). 15,6% är utrikesfödda. 1,5% av dem som bor i Lilla Essingen är öppet arbetslösa.[1]

Lilla Essingen tillhörde tidigare Bromma socken i Sollentuna härad, men införlivades med Stockholm 1916. Den fortsatte att tillhöra Bromma församling fram till 1 januari 1955, då Essinge församling bildades. Essingeöarna räknades tidigare till Västerort, men numera till Stockholms innerstad. På Lilla Essingens norrsida mot Fredhäll finns Lilla Essingens båtsällskap. Ön går under smeknamnet "Lilla Nice" efter den franska staden Nice.

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 4 800 invånare, varav cirka 21,9 procent med utländsk bakgrund.[2]

Lilla Essingen i kulturenRedigera

Författaren Klas Östergren (1955-), som växte upp på Strålgatan 12, har omnämnt Lilla Essingen vid flera tillfälle ur social synvinkel, bl.a. i boken Fantomerna (1978).

1989 gav Totte Wallin ut singellåten "Nu tar vi Lilla Essingen" (återutgiven som "Först tar vi lilla Essingen"). Det var en svenskspråkig version av Leonard Cohens "First We Take Manhattan",[3] överförd till Stockholms geografi. Där Cohen i sitt original fortsättningsvis "tar Berlin", väljer Wallin i sin låt det till Lilla Essingen angränsande Fredhäll.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera