Öppna huvudmenyn

Lidingösången är ett populärt namn på en visa av Carl Michael Bellman som denne skrev till makarna Widman på Elfviks gårdLidingö den 6 juli 1788. Av Bellmans manuskript framgår inte vilken melodi som ska användas till texten, men versmåttet är detsamma som till ”Fjäriln vingad syns på Haga” och det är också den melodi som allmänt har använts till denna Lidingöbornas egen hembygdssång.[1]

TextRedigera

Glada bygd, så täckt belägen
mitt i vattnets lugna våg,
dina åkrar pryda vägen
med en hög och gulnad råg;
dina vikar tyst förära
fångst av gädda, mört och mer.
Överallt i dälden nära
man de röda smultron ser.

På en hög och ljusblå bölja
fladdra seglen bort och fram:
Stundom masterna sig dölja,
stundom höjs en vimplad stam.
Dagens timmar lätt försvinna
under nöjen, spel och sång,
där en värd och en värdinna
ha förbjudit krus och tvång.

KällorRedigera

  1. ^ Byström, Olof; Sigmund Skard, Victor Svanberg, Staffan Björck, Nils Afzelius, Åke Janzon, Lars-Göran Eriksson, Richard Engländer, Carl Fehrman. ”När tillkom ”Fjäriln vingad”?”. i Lars-Göran Eriksson (red.). Kring Bellman. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 134. Libris länk. ISBN 91-46-14135-9. ”[…] Det är så mycket rimligare, som Bellman blott några dagar före premiären tycks ha använt samma melodi i en sång till makarna Widman på Elfvik, daterad den 6 juli 1788. Denna pastorala sång om Elfviks och Lidingös behag, ”Glada bygd, så täckt belägen”, saknar visserligen samtida melodianvisning, men den är skriven på exakt samma versmått som ”Fjäriln vingad” och den har av generationer av lidingöbor sjungits som en fäderneärvd hembygdssång på ”Fjäriln vingads” melodi […]”