Grönstjärtad släpkolibri

fågelart
(Omdirigerad från Lesbia nuna)

Grönstjärtad släpkolibri[2] (Lesbia nuna) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Grönstjärtad släpkolibri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteSläpkolibrier
Lesbia
ArtGrönstjärtad släpkolibri
L. nuna
Vetenskapligt namn
§ Lesbia nuna
Auktor(Lesson, 1832)
Utbredning
Synonymer
Grönstjärtad släpsylf

Utseende redigera

Grönstjärtad släpkolibri är en liten kolibri med mycket lång stjärt. Fjäderdräkten är genomgående grönglänsande och näbben är mycket kort och rak. Hanens långa stjärt är slående. Honan är mer fläckd undertill och har kortare stjärt. Arten skiljer sig från närbesläktade och snarlika arten svartstjärtad släpkolibri genom kortare och rakare näbb, mer bjärt smaragdgrön fjäderdräkt samt kortare och rakare stjärt.

Utbredning och systematik redigera

Grönstjärtad släpkolibri förekommer i Anderna. Clements et al urskiljer numera sju underarter:[3]

  • L. n. gouldii – Colombia, med ett gammalt fynd från västra Venezuela (Merida)
  • L. n. gracilis – norra och centrala Ecuador
  • L. n. aureliae – sydöstra Ecuador (Azuay till Loja)
  • L. n. pallidiventris – norra Peru
  • L. n. huallagae – centrala Peru (Huánuco)
  • L. n. nuna – sydöstra Peru
  • L. n. boliviana – Bolivia (La Paz till Cochabamba)

Levnadssätt redigera

Grönstjärtad släpkolibri hittas i bergstrakter på mellan 1900 och 3000 meters höjd. Den påträffas vanligen kring skogsbryn eller i buskigt skogslandskap, men kan även ses i torrare och mer öppna områden. Arten besöker tillfälligtvis kolibrimatare, men ses oftare vid blommande buskar.

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Lesbia nuna Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

Externa länkar redigera