Grönglanssmaragd

Fågelart i familjen kolibrier
(Omdirigerad från Lepidopyga goudoti)

Grönglanssmaragd[2] (Chrysuronia goudoti) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Grönglanssmaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteChrysuronia
ArtGrönglanssmaragd
C. goudoti
Vetenskapligt namn
§ Chrysuronia goudoti
Auktor(Bourcier, 1843)
Utbredning
Synonymer
  • Grönglanskolibri
  • Lepidopyga goudoti

Utseende redigera

Grönglanssmaragden gör skäl för sitt namn med sin helt glittrigt gröna fjäderdräkt, på hjässa och buk med blå anstrykning. Stjärten är relativt lång och tydligt kluven. Näbben är något nedåtböjd och det mesta av undre näbbhalvan är matt rödaktig. HOnan är mer fläckad under än hanen.[4]

Utbredning och systematik redigera

Grönglanssmaragden förekommer i Colombia och Venezuela i norra Sydamerika. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[5]

  • Chrysuronia goudoti goudoti – förekommer i norra centrala Colombia (mellersta och övre Magdalenadalen)
  • Chrysuronia goudoti luminosa – förekommer i kustnära lågland i norra Colombia
  • Chrysuronia goudoti zuliae – förekommer i norra och västra Maracaibosänkan (nordvästra Venezuela, allra nordöstligaste Colombia)
  • Chrysuronia goudoti phaeochroa – förekommer i nordvästra Venezuela (södra och östra Maracaibosänkan)

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Lepidopyga, men genetiska studier[6] visar att arterna i släktet bildar en närbesläktad grupp tillsammans med några Amazilia- och Hylocharis-kolibrier samt bronsstjärtad smaragd (Chrysuronia oenone). Alla dessa placeras därför numera i ett och samma släkte, där Chrysuronia har prioritet.[3]

Levnadssätt redigera

Grönglanssmaragden hittas i öppen skog och buskiga miljöer. Där ses den ofta födosöka vid blommor i trädtaket.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Justin-Marie Goudot (1802-1848), fransk naturforskare och botaniker samt samlare av specimen verksam i Colombia.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Chrysuronia goudoti . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Stiles, F.G., G. M. Kirwan, and P. F. D. Boesman (2021). Shining-green Hummingbird (Chrysuronia goudoti), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.shghum1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera