Leo III, född cirka 685, död 18 juni 741, var bysantinsk kejsare från 717 till 741.

Leo III och hans son Konstantin V

Leo III grundade den isauriska dynastin och benämns därför Leo Isauriern. Han var dock troligen född i Kappadokien. Verksam som ämbetsman redan under Justinianus II, nådde Leo snart höga ämbeten. I kamp mot de anryckande saracenerna tillbakaslog han dessa. Då Teodosius III avgick blev Leo kejsare 717 och genom flera framgångsrika slag mot saracenerna befriade han Konstantinopel, som hållits belägrad i ett år. 726 gick saracenerna på nytt på offensiven, men besegrades 738 i slaget vid Akroinon. Leo III omorganiserade hären och fullbordade rikets indelning i tema. Justinianus lagstiftning ombildades i strängt kristlig riktning genom Leos Ekloga 739. Genom ett edikt av 726 förbjöds bruket av ikoner och därmed inleddes bildstriden. Kyrkan och klostrens makt inskränktes också.[1]

Leo efterträddes av sin son Konstantin V.

KällorRedigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1243-44 

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Theodosius III
Bysantinsk kejsare
717-741
Efterträdare:
Konstantin V