Lennart Rönnberg
Erik Lennart Rönnberg, född 21 november 1938 i Fjällsjö församling i Ångermanland,[1] död 25 december 2022 i Sundbybergs distrikt i Stockholms län,[2] var en svensk militär.
| Lennart Rönnberg | |
 Rönnberg som löjtnant på 1960-talet. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 21 november 1938 Fjällsjö församling i Ångermanland, Sverige |
| Död | 25 december 2022 (84 år) Sundbybergs distrikt i Stockholms län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1961–1999 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | Västernorrlands regemente, Arméstaben |
Biografi redigera
Rönnberg avlade officersexamen vid Krigsskolan 1961 och utnämndes samma år till fänrik vid Västernorrlands regemente,[3] där han befordrades till kapten 1969 och major 1972. Han deltog i FN-insatser i Gazaremsan 1962 och på Cypern 1964[4] samt studerade vid Militärhögskolan 1971.[5] Han var han detaljchef i Utbildningsavdelningen i Arméstaben 1973–1976,[3] studerade vid British Army Staff College 1976[5] och var avdelningschef vid staben i Södra militärområdet 1976–1978. År 1977 befordrades till överstelöjtnant 1977, varpå han var chef för Planeringsavdelningen i Arméstaben 1978–1981, var bataljonschef vid Västernorrlands regemente 1981–1983, befordrades till överste 1982 och var chef för Västernorrlands regemente 1983–1987. Han befordrades 1987 till överste av första graden[4] och var militärområdesinspektör och chef för Utbildnings- och personalsektionen i staben i Nedre Norrlands militärområde 1987–1990.[4][6] År 1990 befordrades han till generalmajor, varpå han var siste chefen för gamla Arméstaben 1990–1994.[4] Han var stabschef vid staben i Mellersta militärområdet från 1994 till 1996 eller 1997[7][8] och chef för den svenska delegationen i Neutrala nationernas övervakningskommission 1997–1998.[9] Rönnberg stod därefter till överbefälhavarens förfogande 1998–1999[10] och pensionerades från Försvarsmakten 1999.[9]
Rönnberg invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1982.[11]
Lennart Rönnberg var son till hemmansägaren Albin Rönnberg och Hilda Viklund. Han var gift med Iréne Hellman 1967–1990.[5]
Referenser redigera
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ ”Lennart Rönnberg”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 8 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230108220244/https://www.ratsit.se/19381121-Erik_Lennart_Ronnberg_Sundbyberg/Xz6WpYCSt0LjR1o7a1JfcDkPHB0a-TJRMzIoxilZuNo. Läst 8 januari 2023.
- ^ [a b] Rönnberg, Lennart, red (1995). Arméns ledning från vasatid till nutid. Stockholm: Probus. sid. 286. ISBN 91-87184-42-7.
- ^ [a b c d] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 183. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ [a b c] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 511. ISBN 91-975132-7-X.
- ^ Sveriges statskalender 1989. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1989. sid. 397. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59827/gupea_2077_59827_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender 1996. Stockholm: Fritzes. 1996. sid. 229. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59830/gupea_2077_59830_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender 1997. Stockholm: Fritzes. 1997. sid. 224. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59831/gupea_2077_59831_1.pdf.
- ^ [a b] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 95. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ Jönsson, Lena, red (2000). Vem är det 2001. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 983.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 191. ISBN 91-630-4181-2.