Lennart Atterwall
Alfons Lennart Folke Atterwall, ursprungligen Ohlsson, född 26 mars 1911 i Perstorp, Skåne, död 23 april 2001, var en svensk friidrottare (spjutkastning och mångkamp).
| Lennart Atterwall | ||
 Lennart Atterwall. | ||
| Friidrott | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Guld | 1934 | Spjutkastning |
| Guld | 1935 | Spjutkastning |
| Guld | 1937 | Spjutkastning |
| Guld | 1938 | Spjutkastning |
| Guld | 1939 | Spjutkastning |
| Guld | 1940 | Spjutkastning |
| Guld | 1941 | Spjutkastning |
| Silver | 1942 | Spjutkastning |
| Brons | 1944 | Spjutkastning |
| Silver | 1945 | Spjutkastning |
| Silver | 1947 | Spjutkastning |
| Guld | 1946 | Spjutkastning |
| Brons | 1933 | Femkamp |
| Silver | 1934 | Femkamp |
| Guld | 1937 | Femkamp |
| Guld | 1940 | Tiokamp |
Civilt arbetade han som folkskollärare först i Vendelsö och därefter under många år i Svalöv.
Han tävlade för Klippans BIF (1934), IFK Knislinge (1935), Malmö AI (1937), IFK Vendelsö (1938–1939), SoIK Hellas (1940), Färila IF (1941) och återvände senare till Malmö AI.
Främsta meriter redigera
Atterwall kom fyra i spjut vid OS i Berlin 1936.
Vid EM 1946 i Oslo tog han guldmedaljen i spjutkastning.
Han hade det svenska rekordet i spjutkastning 1936–1951.
Han blev svensk mästare i spjut åtta gånger, i femkamp en gång och i tiokamp en gång.
Karriär redigera
Spjutkastning redigera
Atterwall började tävla i spjut på allvar 1931.
1934 blev han Sverige-etta för första gången, på 68,56. Han vann även SM detta år med 62,38.
Även 1935 vann han SM (65,95) och var Sverige-etta (68,56 detta år också).
Den 20 september 1936 slog Atterwall Erik Lundqvists svenska rekord från 1928 (71,01) med ett kast på 71,72. Detta år var han även med i OS i Berlin där han kom fyra med 69,20.
Vid landskampen mot Ungern 9–10 oktober 1937 i Budapest vann Atterwall spjutkastningen på 75,10, men detta kunde p.g.a. för mycket medvind godkännas som svenskt rekord. En vecka senare (den 17 oktober) förbättrade han dock i Stockholm sitt svenska rekord till 74,77 under godtagbara förhållanden. Detta rekord skulle stå sig till 1951 då Per-Arne Berglund slog det. Enligt [1] var han detta år Sverige-etta med resultatet 75,10 - bättre än svenska rekordet.
Under åren 1937 till 1941 vann Atterwall SM i spjut med resultaten 69,74, 65,16, 68,56, 66,06 resp. 65,12. Han var dessutom bäst i Sverige 1938-1940, på resultaten 73,73, 72,36 och 70,54.
År 1946 tävlade han vid EM i Oslo och tog då guldmedaljen med 68,74.
Övrigt redigera
År 1937 vann Atterwall SM i femkamp på rekordnoteringen 3492 poäng. Han vann SM-guld i tiokamp 1940.
Han utsågs 1935 till Stor grabb nummer 81. Lennart Atterwall är begravd på Fuglie kyrkogård.[2]
Källor redigera
- Lennart Atterwall på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938–1949
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Swedish Athletic Page
- Stora grabbar
Noter redigera
| Företrädare: 71,01 Erik Lundkvist (1928–1936) |
Svensk rekordhållare i spjutkastning (bästa hand) 71,72–74,77 Lennart Atterwall (1936–1951) |
Efterträdare: 75,25 Per-Arne Berglund (1951–1954) |
| Företrädare: Wiking Strömquist (1933) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1934–1935) |
Efterträdare: Robert Tegstedt (1936) |
| Företrädare: Robert Tegstedt (1936) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1937–1941) |
Efterträdare: Sven Eriksson (1942–1945) |
| Företrädare: Sven Eriksson (1942–1945) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1946) |
Efterträdare: Gunnar Pettersson (1947–1948) |
| Företrädare: Leif Dahlgren (1935–1936) |
Svensk mästare i femkamp Lennart Atterwall (1937) |
Efterträdare: Olle Bexell (1938) |
| Företrädare: Bengt Hjulström (1939) |
Svensk mästare i tiokamp Lennart Atterwall (1940) |
Efterträdare: Lennart Lundberg (1941) |