Nacka Skoglund

svensk fotbollsspelare
(Omdirigerad från Lennart "Nacka" Skoglund)

Karl Lennart "Nacka" Skoglund, född 24 december 1929[1] i Katarina församling i Stockholm, död 8 juli 1975[1]Södermalm i Katarina församling i Stockholm[3], var en svensk fotbollsspelare, känd som en av svensk fotbolls allra största "lirare".[4][5][6]

Nacka Skoglund
Lennart ”Nacka” Skoglund under en match i division II mellan Hammarby och Sandviken 1966
Lennart ”Nacka” Skoglund under en match
i division II mellan Hammarby och Sandviken 1966
Personlig information
Fullständigt namnKarl Lennart Skoglund
Smeknamn"Nacka"
"Den vajande majskolven"[1]
"Den smekande strutsen"
Födelsedatum24 december 1929
FödelseortKatarina församling, Stockholm, Sverige
Dödsdatum8 juli 1975 (45 år)
DödsortKatarina församling, Stockholm, Sverige
Längd170 cm
LateralitetVänsterfotad
PositionVänsterytter
Juniorlag
1943–1944
1944–1946
Sverige BK Stjärnan
Sverige Hammarby IF
Seniorlag*
År
1946–1949
1949–1950
1950–1959
1959–1962
1962–1963
1964-1967
1968
Klubb
Sverige Hammarby IF[2]
Sverige AIK[2]
Italien Inter
Italien Sampdoria
Italien Palermo
Sverige Hammarby IF[2]
Sverige Kärrtorps BK
SM (GM)
57 (21)
5 (0)
241 (55)
78 (15)
6 (0)
56 (7)
6 (2)
Landslag**
År
1950-1964
Landslag
 Sverige
SM (GM)
11 (1)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 5 december 2014[1].
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 5 december 2014[1].

Skoglund blev bronsmedaljör vid VM i fotboll 1950, silvermedaljör vid VM 1958, var elvafaldig landslagsman och under åren 1950–1963 verkade han som professionell i italienska Serie A.

Skoglund förknippas starkt med Hammarby IF, där han både inledde och avslutade sin seniorkarriär. Debuten i Allsvenskan skedde dock för AIK i juli 1950.

"Nacka" Skoglund är som medlem nr 24 invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.

BiografiRedigera

BarndomenRedigera

"Nacka" Skoglund föddes på Allmänna barnbördshuset på julafton 1929 och växte upp med sin familj på Katarina Bangata 42, föräldrarna Josef och Linnéa samt äldre brodern Georg och yngre brodern Karl-Ewert. Katarina södra skola var platsen där han lärde sig läsa och skriva.

Ursprunget till smeknamnet "Nacka" är omtvistat. En teori säger att han fick namnet redan som åttaåring då han alltid följde med sin bror Georg, "Jojje", på dennes pakethållare ut till Finnboda varv i Nacka för att se honom träna och spela fotboll. Författaren Björn Wigardts teori är dock att han fick smeknamnet eftersom hans far Josef "Jocke" Skoglund arbetade som trädgårdsmästare i Nacka under en tid.[7] Det troliga är ändå att han fick smeknamnet "Nacka" då han debuterade i Hammarbys A-lag. Eftersom det redan fanns en Lennart Skoglund så fick det bli "Nacka" då han tränat med sin bror i Nacka under vintern.[8][9]

Tidig fotbollskarriärRedigera

"Nacka" Skoglund började sin fotbollskarriär i kvarterslaget BK Stjärnan på Södermalm 1943 och vidare för Hammarby IF under 1944-1949. Nacka debuterade i Hammarbys juniorlag som 15-åring och i A-laget som 16-åring.[9]

 
I maj 1950 gjorde "Nacka" två mål för Pressens lag i segern mot landslaget på Råsunda.

Skoglund förknippas än idag starkt med Hammarby och anses som en av föreningens allra största ikoner. I en omröstning på Hammarbys officiella hemsida över de 24 största Bajen-profilerna genom tiderna kom han på första plats.

Den allsvenska debuten gjorde Skoglund dock för AIK eftersom Hammarby vid tiden spelade i division II. 1949 värvades han till AIK efter att lagets store målskytt Henry "Garvis" Carlsson lämnat klubben för proffsspel i Spanien.[10]

Enligt uppgift begärde "Nacka" blott 1000 kr i övergångspengar (på den tiden motsvarande ca 18750 kr) samt han skulle få en kostym uppsydd åt sig själv och en kappa till sin mamma.[11] I AIK gjorde Skoglund sedan endast fem matcher innan han blev proffs i Italien.

Just före det stundande VM-slutspelet 1950 spelade Skoglund med AIK i träningsmatcherna mot Everton och Milan som spelades på Råsunda. Båda matcherna slutade 3–1 till AIK. "Nacka" gjorde ett av målen mot Milan inför 39 303 åskådare. Senare samma sommar var han med och vann Svenska Cupen med AIK, klubbens tredje cupguld genom tiderna.

LandslagskarriärRedigera

Det stora genombrottet för Skoglund kom 1950 då han blev uttagen till Pressens lag som mötte landslaget på Råsunda Fotbollsstadion. Matchen slutade med vinst, 3–1, för Presslaget. "Nacka" gjorde succé genom att göra två mål och en målgivande passning[9] och blev efter detta uttagen i truppen till VM i fotboll 1950 i Brasilien där Sverige sedermera tog brons. Han uppmärksammades bland annat efter Sveriges segermatch (3–2) mot Italien där ett annat av hans smeknamn, "Den vajande majskolven", skapades.[12] Efter en kontrovers med landslagets lagledare Putte Kock rörande frågor om uppförande, petades dock "Nacka" tillsammans med Stellan Nilsson i lagets två återstående matcher mot Uruguay och Spanien.[13]

 
Kung Gustaf VI Adolf hälsar på Skoglund i 1958 års svenska VM-lag. I mitten lagkaptenen Nils Liedholm.

"Nacka" deltog även i det svenska landslag som tog silver vid VM i fotboll 1958 i Sverige och utsågs där till turneringens bästa vänsterytter. Fotbollslåten "Vi hänger me'" (med text och musik av Stikkan Anderson) med Skoglund på sång spelades in efter VM-succén och han kom därefter att turnera i folkparkerna i Sverige med denna låt.

Totalt spelade Skoglund elva landskamper på vilka han gjorde ett mål. Målet kom i den berömda matchen mot Västtyskland i VM-semifinalen 1958 då han skickade in kvitteringen till 1–1 i matchminut 32. Målet kom dock i skymundan av "Kurre" Hamrins berömda "slalommål" i slutet av matchen.

Eftersom han var proffs i Italien togs Skoglund inte ut till fler landskamper efter VM-slutspelet i Sverige – då Fotbollsförbundet frångått sin egen regel och "hämtat hem" sina proffsspelare. Först 1964 gjorde han på nytt en landskamp, mot Polen, som kom att bli hans sista. En avstängning efter en utvisning fick till följd att han inte togs ut igen.[11]

 
Hösten 1950 debuterade Skoglund som proffs i italienska Inter. Här med Kjell Rosén inför en match mot Torino FC.

Proffs i Italien och tillbaka till SverigeRedigera

Efter VM i Brasilien följde i oktober 1950 övergången till Inter, där Skoglund redan i debuten mot AC Milan visade framfötterna med två egna mål.[10] I Inter blev svensken en firad stjärna och ligamästare både 1953 och 1954. Redan under tiden i Inter skrev han sina memoarer, utkomna 1956, med titeln "En miljon för en klackspark".[14]

"Nacka" kom att verka som proffs i Italien i 13 år och spelade då i klubbarna Inter (1950–59), UC Sampdoria (1959–62) och US Città di Palermo (1962–63). I det sistnämnda laget trivdes han dock inte[9] där det bara blev sex matcher och inte ett enda gjort mål. År 1964 flyttade han hem till Södermalm och Hammarby igen.

 
Lennart Skoglund (till höger) och Ingvar Svahn (1965).

Skoglund avslutade sin karriär i Hammarby IF 1964–1967 och i Kärrtorps IK år 1968. I comeback-matchen för Hammarby, då i division II, inledde "Nacka" med att skruva en hörna direkt i mål. Motståndare var Karlstad, datumet 7 maj 1964.[15]

Vid en match 1966, på Stockholms Stadion mot Sandviken, var Skoglund nära att göra mål på en hörna redan efter 30 sekunders spel.[16]

Sista årRedigera

"Nacka", som mot slutet av sitt liv var helt utblottad och missbrukade alkohol och tabletter, var bitter på Hammarby IF som han tyckte hade svikit honom. Hammarby IF å sin sida ansåg inte att föreningen hade något socialt ansvar för spelare som inte längre var aktiva.[17] "Nacka" bodde nu ensam i sin lägenhet på Katarina Bangata 42 på Södermalm i Stockholm, där han hittades död i juli 1975.

Han begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm.[8]

FamiljRedigera

Även Skoglunds bröder var fotbollsspelare i Hammarby. Storebror Georg Skoglund, "Jojje", spelade i näst högsta serien och lillebror Karl-Ewert Skoglund, "Ya", spelade allsvensk fotboll för Hammarby samt gjorde en A-landskamp.[18]

"Nacka" fick tre söner. Han gifte sig 1952 med italienska Nuccia (född Zirelli[9]) med vilken han fick sönerna Evert (f. 1953) och Giorgio (f. 1957).[8] Pojkarna växte upp i Italien och kom själva att spela fotboll på hög nivå. Den tredje sonen, Peter, bor i Stockholm och är far till ishockeyspelaren Jimmie Ölvestad.

Eftermäle och utmärkelserRedigera

Utanför Skoglunds hus på Katarina Bangata står sedan 1984 minnesmärket Vi ses vid målet av Olle Adrin. Efter ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige 2001 har platsen där minnesmärket står officiellt namnet Nackas Hörna[19].

Varje julafton samlas beundrare och medlemmar av sällskapet "Nackas vänner" för att hedra "Den vajande majskolven" på hans födelsedag. De samlas två gånger, klockan 10 respektive 12. Den första samlingen sker på Katarina Bangata 42, där Skoglund växte upp, den andra vid Nackastatyn 50 meter därifrån.[20]

I många år spelades inomhusfotbollsturneringen Nackas minne, uppkallad efter Skoglund.

När Dagens Nyheter 2014 listade de 150 främsta svenska idrottarna genom tiderna[21] hamnade Lennart "Nacka" Skoglund på plats 71.

I en omröstning på Hammarby Fotbolls webbplats 2004 kom Skoglund på första plats bland "Tidernas största Bajenprofiler".

Skoglund fick år 1950 motta utmärkelsens "Pressens son". 1958 utsågs han till Stor grabb.[1]

2006 blev han postumt invald i Svensk fotbolls Hall of Fame som nummer 24.[1]

 
"Nackas" bror Karl-Evert Skoglund med Anders Limpar i maj 2017 i Kungsträdgården i samband med att "Nacka" Skoglund hade utsetts till "Stockholms bästa fotbollsspelare genom tiderna" av P4 Stockholms lyssnare.

År 2017 utsågs han till Stockholms bästa fotbollsspelare genom tiderna av P4 Stockholms lyssnare och en expertjury.[22]

MeriterRedigera

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Skoglund, Lennart "Nacka"”. Svenskfotboll.se. Läst 5 december 2014.
  2. ^ [a b c] http://www.borjedorch.se/nacka.html
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris länk. ISBN 9789187676642 
  4. ^ ”Nacka firas med sång på julafton”. mitti.se. https://mitti.se/sport/nacka-firas-pa-julafton/. Läst 18 december 2019. 
  5. ^ ”SvM Resultat”. www.bolletinen.se. http://www.bolletinen.se/sfs_artiklar/20181210_nacka.htm. Läst 18 december 2019. 
  6. ^ ”En glidande lirare”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/kultur/en-glidande-lirare/. Läst 18 december 2019. 
  7. ^ Björn Wigardt; layout och faktatexter: Nisse Skoog (1986). Södermalm: [berättelser, bilder och sånger om en skön stadsdel] (Ny, utök. uppl., 1986). Stockholm: Kvadraten. ISBN 91-87118-02-5 
  8. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130624085615/http://www.rf.se/RFdistrikt/Stockholm/Omoss/Historia/Arkiv-Stockholmsidrottenshistoria/LennartNackaSkoglund/. Läst 19 mars 2012. 
  9. ^ [a b c d e] Persson, Björn (2013-11-13): ”Lennart "Nacka" Skoglund”. Arkiverad 8 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. RF.se. Läst 5 december 2014.
  10. ^ [a b] Lundmark, Sten: "Nacka Skoglund gjorde succédebut mot Degerfors IF våren 1947." Arkiverad 10 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Degerforsif.se. Läst 5 december 2014.
  11. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130623025953/http://www.svtplay.se/video/1296156/nacka-myten-och-manniskan. Läst 19 juni 2013. 
  12. ^ Lindroth, Jan: "K Lennart ”Nacka” Skoglund". Svenskt biografiskt lexikon. Läst 8 juli 2015.
  13. ^ Gunnar Persson, "Nacka" och drömmen om det goda livet, Norstedts, Stockholm 2008.
  14. ^ Skoglund, Lennart "Nacka" (1956). En miljon för en klackspark. Stockholm: Tiden. Libris länk 
  15. ^ "De 10 största ögonblicken i Hammarbys historia". Storaord.se. Läst 29 april 2013.
  16. ^ "Nackafotografi". Borjedorch.se. Läst 29 april 2013.
  17. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Nacka - myten och människan”. https://www.svtplay.se/video/13910904/nacka-myten-och-manniskan. Läst 7 januari 2020. 
  18. ^ http://www.hifhistoria.se/Historia/storys/1956yaskoglund.pdf
  19. ^ Rolf Boberg (27 mars 1993). ”Stackars "Nacka"”. Dagens Nyheter. 
  20. ^ Epstein, Lars (2012-12-24): "Ingen julafton utan Nacka". Arkiverad 9 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. DN.se. Läst 5 december 2014.
  21. ^ 150 främsta svenska idrottarna genom tiderna
  22. ^ ”Stockholms främsta manlige fotbollsspelare genom tiderna”. SR P4. 20 maj 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6700861. Läst 26 maj 2017. 

Externa länkarRedigera