Ledarna
fackförbund
Ledarna – Sveriges chefsorganisation, tidigare Sveriges Arbetsledareförbund (SALF), är en svensk arbetstagarorganisation för arbetsledare. Förbundet har över 100 000 medlemmar och består av 19 olika bransch- och yrkesföreningar.
| Ledarna – Sveriges chefsorganisation | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Andreas Miller |
| Historia | |
| Grundat | 1905 |
| Huvudkontor | S:t Eriksgatan 26, Stockholm |
| Antal medlemmar | Över 100 000 |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.ledarna.se |
| Förbundstidning | Chef |
Ledarna är partipolitiskt obundet och tillhör inte någon facklig centralorganisation. Det ingår dock i samverkansrådet PTK, tidigare benämnt Privattjänstemannakartellen, samt i Offentliganställdas Förhandlingsråd, vilka samordnar förhandlingar och kollektivavtal för privat- respektive offentliganställda tjänstemän.
Ordförande är Andreas Miller, och förbundets kansli ligger vid Fridhemsplan i Stockholm. Via eget förlag ger man ut medlemstidningen Chef.
Historik redigera
- 1905 bildades "Norrköpings Verkmästareförening"
- 1906 skedde namnbyte till "Sveriges Allmänna Verkmästareförbund"
- 1926 skedde namnbyte till "Sveriges Arbetsledareförbund" (SAF, från 1960 SALF)
- 1936 Sveriges första tjänstemannaavtal tecknades för byggverkmästarna i Stockholm, det första egentliga kollektivavtalet om arbetsvillkor för tjänstemän
- 1942 anslöt sig Sveriges Skogstjänstemannaförening
- 1945 anslöt sig Statens Vattenfallsverks Linjemästareförening (i dag Energi&Teknik)
- 1946 anslöt sig Svensk Mejeristförening (i dag Livsmedelsbranschens Chefsförening)
- 1967 anslöt sig Grafiska Faktors- och Tjänstemannaförbundet (i dag Grafiska Mediaförbundet)
- 1970 anslöt sig Svenska Ekonomiföreståndares Förening (i dag Kost och Näring)
- 1974 valdes den första kvinnliga styrelsemedlemmen, Eva Lönnqvist
- 1977 anslöt sig Kooperativa Tjänstemännens Förbund (i dag Ledarna inom Handeln)
- 1979 anslöt sig Svenska Maskinbefälsförbundet (i dag Sjöbefälsförbundet)
- 1982 bildades föreningen Motor-Verkstad (i dag Teknik & Motor)
- 1986 valdes Björn Bergman till ordförande
- 1992 tecknades det första avtalet om lokal lönebildning (Ledaravtalet) mellan Ledarna och Almega inom Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)
- 1994 skedde namnbyte till Ledarna
- 1999 anslöt sig Svensk Försvarspilotförening
- 2004 anslöt sig Sveriges Regissörer
- 2006 valdes den första kvinnliga ordföranden, Annika Elias
- 2018 valdes Andreas Miller till förbundsordförande
Vidare läsning redigera
- Ahlberg, Ernst (1955). Arbetsledarna och deras organisation: minnesskrift vid Sveriges arbetsledareförbunds 50-årsjubileum. Trelleborg: Allehanda. Libris 1433554
- Svensk Rune, red (1985). Arbetsledarminnen: [SALFs 80-årsjubileum]. Stockholm: Sveriges arbetsledareförb. (SALF). Libris 519765
- Gille, Yvonne (1990). Sveriges arbetsledareförbund 85: 1905-1990 : historien om arbetsledarnas strävan för en egen organisation. Stockholm: Förb. Libris 7448254. ISBN 91-630-0070-9 (inb.)
- Hjelm, Jonny (2002). Klämda mellan sköldarna: Sveriges arbetsledare under 1930- och 1940-talen. Tjänstemän & historia, 1652-2702 ; 1. Stockholm: TAM-Arkiv. Libris 9054386. ISBN 91-87350-39-4
- Kjellberg, Anders: Privattjänstemännens fackliga organisationsmiljö 1880-1930. Ingår i: TAM-revy: meddelanden från Tjänstemannarörelsens arkiv och museum. Stockholm: TAM-arkiv. 1997-. Libris 2321495. http://www.tam-arkiv.se/tam-revy 2003:2, s. 4-13; om SALF särskilt s. 10-11.
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Ledarna och dess föregångare)