Lawrence Henry Summers, född 30 november 1954 i New Haven i Connecticut, är en amerikansk nationalekonom och demokratisk politiker. Han är professor vid Harvard University samt var USA:s finansminister 19992001 och rektor vid Harvard University 2001–2006.

Lawrence Summers
Född30 november 1954[1][2][3] (69 år)
New Haven[4][5], USA
Medborgare iUSA[6][7]
Utbildad vidMassachusetts Institute of Technology, bachelor of science,
Harvard University, filosofie doktor, [8]
Harriton High School
SysselsättningNationalekonom[9], forskare[10][11], politiker[12][13][14], professor[15][16][17], universitetslärare, bankman
Befattning
Världsbankens chefekonom (1991–1993)
United States Deputy Secretary of the Treasury (1995–1999)
USA:s finansminister (1999–2001)
Harvard Universitys ordförande (2001–2006)
Director of the National Economic Council (2009–2010)
ArbetsgivareHarvard University
USA:s finansdepartement
Politiskt parti
Demokratiska partiet
MakaElisa New
(g. 2005–)
FöräldrarRobert Summers
Anita Summers
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1985)[18][19]
Alan T. Waterman Award (1987)[20]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1987)[21]
John Bates Clark-medaljen (1993)[22]
Golden Plate Award (2000)[23]
Hedersdoktor vid Harvard University (2007)[24][25]
Adam Smith Award (2009)
Weltwirtschaftlicher Preis (2011)[26]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Summer föddes i en judisk familj i Connecticut (släktingarna var östeuropeiska immigranter). Både hans farbror Paul Samuelson och morbror Kenneth Arrow är nobelpristagare i nationalekonomi. Även båda föräldrarna är nationalekonomer. Han är uppvuxen i Pennsylvania, där föräldrarna var verksamma som professorer vid University of Pennsylvania. Summers avlade 1975 grundexamen vid Massachusetts Institute of Technology och 1982 avlade han doktorsexamen i nationalekonomi vid Harvard University. Vid 28 års ålder blev han professor vid Harvard.

Summers har tre barn från första äktenskapet med Victoria Perry: enäggstvillingdöttrarna Pamela och Ruth samt sonen Harry. Han gifte om sig 2005 med litteraturvetaren Elisa New, som är professor vid Harvard.

Summers arbetade 1991–1993 som chefsekonom vid Världsbanken och senare i olika befattningar vid USA:s finansdepartement under president Bill Clinton. Han var finansminister i ett och ett halvt år och återvände därefter till Harvard som universitetets rektor.

Under sin tid som rektor vid Harvard försökte Summers reformera och effektivisera det välkända universitet, bland annat genom att motverka betygsinflation och uppmunta till högre forskningsproduktivitet. Detta ledde till viss friktion med andra professorer. Han är även en stark förespråkare av frihandel och globalisering; hans åsikter uppfattades som kontroversiella vid Harvard när han var rektor. I ett tal[27] kommenterade han vidare ämnet kön och intelligens. Han spekulerade i att även om män och kvinnor har samma genomsnittliga intelligens, kan män ha större spridning, vilket skulle leda till att män blir överrepresenterade både bland dem med mycket låg och mycket hög intelligens. Detta skulle, enligt Summers, kunna bidra till att män är i majoritet bland framstående forskare. Detta uttalande uppfattades som ytterst kontroversiellt och bidrog till att han fick avgå i förtid som rektor.[28]

Källor redigera

  1. ^ SNAC, Lawrence Summers, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Lawrence H. Summers, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Lawrence Summers, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.huffingtonpost.com.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.newyorker.com.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  8. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 28 juni 1945, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, thereporter.wcu.edu.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, news-prod.wcu.edu.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, abcnews.go.com.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.newyorker.com.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.huffingtonpost.com.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.cbsnews.com.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, usatoday30.usatoday.com.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, news.yahoo.com.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.econometricsociety.org, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.econometricsociety.org, läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.nsf.gov, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.amacad.org, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.aeaweb.org, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.achievement.org, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.harvard.edu, läst: 15 maj 2019.[källa från Wikidata]
  25. ^ Honoris Causa, Harvard Magazine, 2007, läs online.[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.ifw-kiel.de.[källa från Wikidata]
  27. ^ Summers tal vid NBER-konferensen 2005 Arkiverad 30 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ ”Larry Summers' True Record on Women” (på engelska). HuffPost. 8 december 2008. https://www.huffpost.com/entry/what-larry-summers-has-do_b_142126. Läst 21 februari 2023. 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Robert Rubin
USA:s finansminister
1999–2001
Efterträdare:
Paul O'Neill
Företrädare:
Neil Rudenstine
Rektor för Harvard University
2001-2006
Efterträdare:
Drew Gilpin Faust