Lauri Einari Kettunen, född 10 september 1885 i Jorois, död 26 februari 1963 i Helsingfors, var en finländsk språkvetare.

Lauri Kettunen
Född10 september 1885[1][2]
Jorois kyrkoby, Finland
Död26 februari 1963[1][2] (77 år)
Ålands hav
Medborgare iFinland
SysselsättningPedagog, filolog[3], universitetslärare[3]
ArbetsgivareTartu universitet
Utmärkelser
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[4]
Commemorative Medal for the Estonian War of Independence (1923)[4]
Frihetskorset (Estland) (1925)[4]
3:a graden av Örnkorsets orden (1932)[5]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1951)[4]
Redigera Wikidata

Kettunen avlade filosofie doktorsexamen 1913. Han var 1914–1929 docent i finska språket vid Helsingfors universitet och 1919–1925 professor i östersjöfinska språk i Dorpat, 1929–1938 e.o. professor i samma ämne och 1938–1953 ordinarie professor i estniska och med den besläktade språk i Helsingfors.

Kettunens forskning omfattade främst de finska dialekterna och frågor i anslutning till östersjöfinskans uttalshistoria, grammatik och vokabulär. Inom hans vetenskapliga produktion, som innehåller ett rikt polemiskt stoff (bl.a. befogat gentemot E.N. Setälä och dennes stadieväxlingsteori), märks Suomen murteet (3 band, 1939–1940). Han utgav även en memoarsvit i tre delar (1945–1960) och framträdde som skönlitterär författare under pseudonymen Toivo Hovi.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Lauri Kettunen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Lauri Kettunen, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, president.ee, läst: 19 februari 2024.[källa från Wikidata]