Lars Söderhielm
Lars Söderhielm, före 1693 Malmén, född den 25 november 1638 i Strängnäs, död den 5 oktober 1710 på Gotland, var en svensk häradshövding.[2]
| Lars Söderhielm | |
| Född | Lars Malmén[1] 25 november 1638[1] Strängnäs[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 oktober 1710[1] (71 år) Gotland, Sverige |
| Begravd | Follingbo kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Befattning | |
| Häradshövding i Gotlands norra domsaga (1680–1703) | |
| Barn | Lorentz Niklas Söderhielm (f. 1690)[1] |
| Föräldrar | Nicolaus Laurentii Malmenius[1] |
| Släktingar | Johan Cedercrantz (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraSöderhielm var konduktör vid den livländska armén 1677 och kom året därpå att utnämnas till fortifikationskapten.[2] År 1681 efterträdde han Jacob Petrus Chronander på häradshövdingeposten i Gotlands norra härad. Han efterträddes sedermera av sin måg Jakob Hansson Clerk.[3]
Lars Söderhielm som ursprungligen hette Malmén adlades med namnet Söderhielm den 22 december 1693 på Stockholms slott av Karl XI, varefter introduktionen skedde 1697.[4]
Familj
redigeraLars Söderhielm var son till teologie lektorn och kyrkoherden Nicolaus Laurentii Malmenius och Helena Hansdotter Fick samt bror till lagman Johan Cedercrantz.
Söderhielm gifte sig första gången 10 mars 1682 med Catharina Ferner (död 1696), dotter till befallningsmannen Lars Larsson Ferner och Helena Eliædotter Gavelia. I äktenskapet föddes flera barn.[2]
De fick tillsammans barnen Margareta Catharina Söderhielm (1684–1742) som var gift med kyrkoherden Hans Köhler i Vänge församling, Helena Maria Söderhielm (1687–1749) som var gift med sjötullsinspektorn Gabriel Henschen i Karlshamn, Anna Magdalena Söderhielm (1688–1748) som var gift med assessorn och borgmästaren Jakob Clerck i Visby och överstelöjtnant Lorentz Niklas Söderhielm (1690–1760).[5] Han var farfars farfars farfar till Alma Söderhjelm och Erik Söderhielm.
Söderhielm gifte sig andra gången 1698 med Ebba Hofvenia (1666–1744), dotter till professorn Petrus Hoffvenius i Uppsala och Anna Lenaea.[5]
Källor
redigera- ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 8, Norstedts förlag, 1934, s. 104-105, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Gabriel), Gabriel Anrep (i e Johan (1861). Svenska adelns ättar-taflor utgifna: Skytte af Duderhoff-Östner, jemte tillägg, rättelser och slutord. P. A. Norstedt & Son̈er. https://books.google.se/books?id=cPYnAQAAMAAJ&pg=PA316&lpg=PA316&dq=Nicolaus+Laurentii+Malmenius&source=bl&ots=1J2gfP4PvN&sig=ACfU3U2_bTdhOK4rhG3pkMtYUnCkkETb6A&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi38IKSndL0AhWAS_EDHRRXD2MQ6AF6BAgWEAM#v=onepage&q=Nicolaus%20Laurentii%20Malmenius&f=false. Läst 7 december 2021
- ^ ”Ur ett tingsställes historia (Allekvia) | SvJT”. svjt.se. https://svjt.se/svjt/1938/397. Läst 7 december 2021.
- ^ ”Söderhielm :Riddarhuset”. www.riddarhuset.se. Arkiverad från originalet den 7 december 2021. https://web.archive.org/web/20211207182447/https://www.riddarhuset.se/blog/att/soderhielm/. Läst 7 december 2021.
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1934). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 8 Stålarm-Voltemat. Stockholm: Norstedt. sid. 104-105. Libris 10076764. https://runeberg.org/elgenst/8/0120.html