Öppna huvudmenyn

Lars Hugo Elias Lindkvist Gustafsson, känd som Lars H. Gustafsson, född 10 maj 1942[1] i Uppsala, är en svensk barnläkare, författare och samhällsdebattör.

Lars H. Gustafsson
Lars H. Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2016.
FöddLars Hugo Elias Gustafsson
10 maj 1942 (77 år)[1]
Uppsala
VistelseortLund
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragBarnläkare, författare och debattör.
TitelLedamot i Rädda Barnens riksförbundsstyrelse
Period1972–1986
TitelOrdförande i Riksförbundet för Hem och Skola
Period1990-talet
Barn8
Webbplats
Lars H Gustafssons blogg

Innehåll

VerksamhetRedigera

Han har arbetat större delen av sitt yrkesverksamma liv som barnläkare, först vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och därefter från början av 1980-talet inom den öppna sjukvården och barnhälsovården. Gustafsson flyttade sedermera till Lycksele, där han ansvarade för barnhälsovården i södra Lappland. Han blev 1998 skolöverläkare i Örnsköldsvik. 2004 flyttade han till Lund och arbetade sina sista tre yrkesverksamma år som skolläkare i stadsdelen Rosengård, Malmö.

Gustafsson är åttabarnsfar och har ett brett författarskap kring barn, barns rätt och barnuppfostran. Han var värd för radioprogrammet Sommar i Sveriges Radio P1 den 27 juli 1990, där han talade om sina personliga erfarenheter av att vara förälder och läkare.

Övriga uppdragRedigera

Gustafsson har ett långt förflutet inom Rädda Barnen. Han blev invald i Riksförbundets styrelse 1972 och arbetade under åren 1982–1986 heltid som arbetande styrelseledamot. Han har också varit Rädda Barnens representant i förhandlingarna om FN:s barnkonvention i Genève.

I slutet av 1990-talet var han under en fyraårsperiod ordförande i Riksförbundet Hem och Skola. Han har också varit styrelseledamot i Svenska Unicef-kommittén och i Svenska Skolläkarföreningen.

Gustafsson har vidare varit medlem av det etiska råd som regeringen tillsatte efter Estonia-katastrofen. Han har också deltagit som expert i flera statliga utredningar, en om föräldrastöd och en om elevhälsa samt i den s.k. Upprättelseutredningen. Han har även under tio år varit medlem i den jury som utser Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, världens största barnbokspris.

Gustafsson har också varit medlem av Barnombudsmannens expertråd.

År 2008 utsågs han till hedersdoktor vid Malmö högskola.

FamiljRedigera

Lars H. Gustafsson är son till professorn i kulturteknik vid Kungl. Tekniska högskolan Yngve Gustafsson och hushållsläraren Gertrud, född Bergek. Han är äldre bror till astronomen Bengt Gustafsson.

BibliografiRedigera

Eget författarskap[2]Redigera

  • Så skadas barn. Epidemiologiska studier av olika faktorers betydelse för uppkomsten av barnolycksfall. Akademisk avhandling, Uppsala 1975
  • Ungen är sjuk – vad ska jag göra? Norstedts, Stockholm 1980
  • Barn idag – föräldrar imorgon. Liber, Stockholm 1983
  • Omsorg om barn under beredskap och krig. Socialstyrelsen, Stockholm 1983
  • Leva med barn. Socialstyrelsen/Gothia, Stockholm 1983
  • Kära Ellen Key. Rädda Barnen, Stockholm 1987
  • Barnapappa. Norstedts, Stockholm 1991
  • Gudomligt och barnsligt. Norstedts, Stockholm 1992
  • Barnet som slumrar. Verbum, Stockholm 1995
  • Upptäcka livet. Norstedts, Stockholm 1996
  • Mumrik och Älgkungen. DKSN, Stockholm 1998
  • Lotsa barn. Norstedts, Stockholm 2000
  • Skynda att älska. Libris, Örebro 2001
  • Se barnet, se dig själv. Norstedts, Stockholm 2004
  • En läkares samvete. Norstedts, Stockholm 2006
  • När musiken tystnar. Instant Book, Stockholm 2007
  • Elevhälsa börjar i klassrummet. Studentlitteratur, Lund 2009
  • Gå med dig. Libris, Örebro 2009
  • Växa – inte lyda. Norstedts, Stockholm 2010
  • Vemodet mitt i musiken. Instant Book, Stockholm 2011
  • Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Studentlitteratur, Lund 2011
  • Leka för livet. Norstedts, Stockholm 2013
  • Det blå arkivet. Libris, Örebro 2014
  • Relationsrevolutionen : om mötet mellan barn och vuxna. Norstedts, Stockholm 2016
  • Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan. Verbum, Stockholm 2016
  • Vid orgeln Diderik Buxtehude. Artos förlag, Skellefteå 2019

SamarbetenRedigera

  • Vilsebarn i välfärdsland (tillsammans med PRU-gruppen). Liber, Stockholm 1979
  • Kinas barn och våra (tillsammans med Rita Liljeström, Eva Norén-Björn, Gertrud Schyl-Bjurman, Birgit Öhrn och Orvar Löfgren). Liber, Stockholm 1982
  • Barn i krig (tillsammans med Agneta Lindkvist och Birgitta Böhm). Rädda Barnen/Verbum Gothia, Stockholm 1987
  • Flyktingbarn i Lycksele (tillsammans med Agneta Lindkvist, Carin Nordenstam och Viveka Nordström). Stenbergska vårdcentralen, Barnmottagningen och Socialkontoret i Lycksele, Lycksele 1987
  • Våga lyssna – att möta flyktingbarn (tillsammans med Agneta Lindkvist). Utbildningsradion, Stockholm 1990
  • Om kriget eller katastrofen kommer – vad gör vi med barnen (tillsammans med Ulf Otto). Socialstyrelsen, Stockholm 1991
  • Respekt för barnet (tillsammans med Karin Edenhammar, Simone Ek, Göran Ewerlöf, Thomas Hammarberg och Tor Sverne). Rädda Barnen, Stockholm 1994
  • Leva med barn, ny upplaga (tillsammans med Marie Köhler). Gothia, Stockholm 2008
  • Möta barn på flykt (tillsammans med Tor Lindberg). Unicef Sverige 2016

ReferenserRedigera

Uppgifterna är i stora delar hämtade från en personlig intervju och från författarens egen bibliografi, den 3 juni 2013 och 16 september 2016.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Personsök”. birthday.se. http://www.birthday.se/person/c64aae52-541a-809f-8fd9-557478117e7c. Läst 16 september 2016. 
  2. ^ ”Böcker och skrifter”. Lars H Gustafsson. http://larsh.wordpress.com/bibliografi/. Läst 4 juni 2013. 

Externa länkarRedigera