Lars Gyllenhaal
Lars Herman Folke Gyllenhaal, född 9 juli 1968, är en svensk friherre och författare med modern militärhistoria som specialitet.
| Friherre Lars Gyllenhaal | |
 Lars Gyllenhaal, 10 oktober 2010. | |
| Född | 9 juli 1968 (54 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Université Savoie-Mont Blanc  |
| Sysselsättning | Skribent |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Lars Gyllenhaal är enda barnet till pressrådet i utrikesdepartementet, friherre Herman Gyllenhaal och barnsköterskan Monica Wennerholm. Sedan sin fars död 2023 är han friherre och huvudman för friherrliga ätten Gyllenhaal till Härlingstorp nr 396. Han var innan dess huvudman för adliga ätten Gyllenhall nr 814.[1][2] Gyllenhaal studerade franska vid Université de Savoie i Annecy i Frankrike, och ryska på ett språkinstitut i Moskva. Han började skriva som frilansjournalist för militärhistoriska tidskrifter och tidningar. Åren 1992–1994 var han anställd av de lokala myndigheterna i staden Apatity på Kolahalvön i nordvästra Ryssland.[källa behövs]
Han återvände till Sverige 1994 och var projektledare vid stiftelsen Centek i Luleå. År 2000 blev han författare på heltid. År 2005 blev hans bok Svenskar i krig 1914–1945 (med Lennart Westberg) nominerad till "Årets bok om svensk historia".[källa behövs]
Gyllenhaal har gjort research för flera dokumentärfilmer om andra världskriget, till exempel Krieg in der Arktis (Kriget i Arktis)[3] av Jens Becker och Ralf Daubitz och de prisbelönta Blood Road (Blodsvägen)[4] och Under a Rusty Star (Under en rostig stjärna)[5] båda av Gunilla Bresky.
Sedan 2005 är Gyllenhaal ledamot av Svenska militärhistoriska kommissionen. Han har varit verksam i utvecklingen av Försvarsmuseum Boden. Han blev 2011 utnämnd till Årets Pitebo: "För sitt mästerliga arbete i att gräva fram intressant militärhistoria.[6]
Lars Gyllenhaal är gift med Ann-Sofie Svensson. De bor i Rosvik och har en son och en dotter. Deras son, Jarl, är den nuvarande huvudmannen för adliga ätten Gyllenhaal och förväntad efterträdare till friherrskapet.[1]
Bibliografi i urvalRedigera
- Kola – en guide (1993)
- Slaget om Nordkalotten (1999 och reviderad 2002, Historiska Media)
- Svenskar i krig 1914–1945 (2004). Libris 9501089. ISBN 91-85057-08-8 (inb.)
- Barents: ett gränsland i Norden. Föreningen Nordens årsbok, 1402-2869 ; 2008. Stockholm: Föreningen Norden. 2007. Libris 10645939. ISBN 91-85276-81-2 (inb.)
- Ryssland och den svenska nedrustningen. Hallstavik: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. 2008. Libris 10962362. ISBN 978-91-85789-27-6
- Elitförband i Norden. Stockholm: Fischer & Co. 2009. Libris 11607497. ISBN 978-91-85183-76-0 (inb.)
- Swedes at war – Willing Warriors of a Neutral Nation, 1914–1945 (2010) Medförfattare: Lennart Westberg, Översättning: Carl Gustav Finstrom ISBN 978-0977756315
- Tyskar och allierade i Sverige – Svensk krigshistoria i nytt ljus (2011, Fischer & Co) ISBN 978-91-86597-08-5
- Avgörande ögonblick under andra världskriget (2011, Semic)
- Kalla kriget, antologi red. Kurt Almqvist & Kristian Gerner. (2012, Atlantis) ISBN 978-91-89672-45-1
- Spökpatrullen : Det första specialförbandet (med Karl-Gunnar Norén) (2012, Fischer & Co) ISBN 9789186597290
- Ryska elitförband - Spetsnaz, osnaz, VDV och andra elitstyrkor (med Joakim von Braun) (2013, Fischer & Co) ISBN 978-9186597-54-2
- Jan och Nordens Frihet (2014, Fischer & Co) ISBN 978-91-86597-80-1
- Svenskar i krig 1945–2015 (2015, Historiska Media)
- Svenskar i strid mot Hitler i amerikansk krigstjänst 1941–1945 (2018 Lind & Co) ISBN 978-91-7779-255-0
UtmärkelserRedigera
- 2021 – KKrVAgm (Kungliga Krigsvetenskapsakademiens belöningsmedalj i guld av åttonde storleken), där delar av motiveringen löd: "Gyllenhaals forskning och skriftställarskap har varit och är av stor betydelseför vår förståelse av och kunskap om villkoren för vårt lands säkerhetspolitik, i går, i dag och i morgon”.[7]
ReferenserRedigera
- ^ [a b] Sveriges Adelskalender. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2022. sid. 306–309. ISBN 978-91-519-1448-0
- ^ ”Till minne: Herman Gyllenhaal”. Dagens Nyheter. 3 mars 2023. https://www.dn.se/familj/till-minne-herman-gyllenhaal/. Läst 20 maj 2023.
- ^ ”Krieg in der Arktis” (på tyska). Arte. Arkiverad från originalet den 6 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100506061300/http://www.arte.tv/de/Krieg-in-der-Arktis/1641456.html.
- ^ ”Blood Road”. Museumsnett.no. Arkiverad från originalet den 13 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060513072024/http://museumsnett.no/saltdalmuseum/Saltdal%20museum/Blodveimuseet/engelskfilmbloodroad.htm.
- ^ ”Under a Rusty Star” (på engelska). FIPA. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525184004/http://www.fipa.tm.fr/en/programs/2002/under-en-rostig-stjarna-2067.htm.
- ^ ”Lars Gyllenhaal har mottagit pris för sin författargärning!”. Historiska Media. 15 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191135/http://www.historiskamedia.se/nyheter/2011/08/lars-gyllenhaal-har-mottagit-pris-for-sin-forfattargarning/. Läst 30 april 2015.
- ^ Carolina Carpvik (18 november 2021). ”Världen idags krönikör fick medalj av kronprinsessan”. Världen idag. https://www.varldenidag.se/nyheter/varlden-idags-kronikor-fick-medalj-av-kronprinsessan/repukp!f4mO9Ux5EDrRyQMRsM3alQ/?fbclid=IwAR1EfWC4kRt9FczqwO15ymI8IpScV5Gc0DLaYuCmfNSnXbeEmE3Se2Tpk00.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Lars Gyllenhaal.- Lars Gyllenhaals blogg
