Lars-Åke Thessman

svensk konstnär

Lars-Åke Thessman, född 5 maj 1947 i Johannebergs församling[1] i Göteborg, är en svensk tecknare, scenograf och kostymskapare verksam vid ett flertal svenska teatrar och operahus. Han har även utfört scenografi för operaföreställningar i Bonn, Köpenhamn, London, Prag och York.[2][3]

Lars-Åke Thessman
Lars-Åke Thessman
FöddLars-Åke Thessman
5 maj 1947 (72 år)
Johannebergs församling, Göteborg, Sverige Sverige
Yrke/uppdragscenograf
kostymskapare
Webbplats
thessman.se

BiografiEdit

UtbildningEdit

Thessman studerade teckning, måleri och skulptur 1968–70 vid Kursverksamhetens konstskola i Göteborg. Han är utbildad inredningsarkitekt vid Konstindustriskolan i Göteborg 1970–74. Därefter studerade han scenografi vid Teater- och filmhögskolan i Stockholm 1974–76.[2]

KarriärEdit

Lars-Åke Thessman har arbetat inom opera och musikteater på de flesta stora scener i Sverige. Han har svarat för en lång rad uppsättningar med scenografi och kostymdesign på Dramaten, Stockholms Stadsteater, GöteborgsOperan, Stora Teatern i Göteborg, Göteborgs stadsteater, Folkoperan, Wermland Opera och Norrlandsoperan liksom vid Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater och Nobelbanketten.[4]

På operan i Göteborg har han svarat för scenografin i ett tjugotal uppsättningar bland andra: Resan till Reims (1997), Glada änkan (1997), Wozzeck[5] (1999), K. Beskrivning av en kamp[6] (2005), La traviata (2007), Macbeth (2008), Rucklarens väg[7][8] (2010), Rusalka[9] (2012), Orfeus och Eurydike[10] (2014) och De sju dödssynderna (2017) kombinerad med Gianni Schicchi (2017) och Döden i Venedig (2020)[11] – samtliga föreställningar i regi av David Radok.

Han har även gjort scenografin till Elektra (1999), Lulu[3] (2002), Rosenkavaljeren[12] (2002), Kvinnan utan skugga (2004), Parsifal (2007) och Goya[13] (2009) och Alcina[14] (2011) i regi av Yannis Houvardas.

Kungliga Operan har han bland annat gjort scenografi[15] till Hoffmanns äventyr (1990),[16] Boccaccio (1992), Aida (1994), Boris Godunov (1996), Orlando (2000), Batseba (2008)[17] och Salome (2013)[18][19] samt Drömmen om Svansjön (2017).[20]

Utomlands har han arbetat för Det Kongelige Teater[21], Theater Bonn och Prags Nationalteater. NorrlandsOperans uppsättning av Den Bergtagna gästspelade 1988 på Royal Theatre i York. Barbican Center i London gästades 1992 med The Drottningholm Court Theatre Saga.[3] Denna produktionen var speciellt framtagen och producerad på beställning av Barbican Center. Scenografin utgjordes av en modifierad version av Drottningholmsteaterns scen och scenmaskineri.

Thessman har undervisat vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och Kunsthøgskolen i Oslo samt dåvarande Teaterhögskolan i Stockholm. Han har ställt ut sina skisser och modeller på Galleri Stenlund i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum, Centre Culturel Suédois och scenografi-quadrinalen i Prag.[22] Sedan 1990 är Thessman representerad på Nationalmuseum.[23] Thessman är även representerad vid Scenkonstmuseet.[24]

UtmärkelserEdit

  • Tillsammans med kostymdesignern Karin Erskine, erhållit guldmedaljen vid scenografi-quadrinalen i Prag för scenografi och kostymdesign till Elektra, 2003.
  • Lidmanpriset för "ett visionärt och mångfacetterat scenografiskt bildspråk med kraft att stödja och fördjupa den sceniska berättelsen", 2013.[27]

TeaterEdit

Scenografi och kostym (ej komplett)Edit

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1982 Brott och straff
Fjodor Dostojevskij Jan Håkanson Stockholms stadsteater Kostym
2002 Rosenkavaljeren
Der Rosenkavalier
Richard Strauss och Hugo von Hofmannsthal Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[29]
2005 K. Beskrivning av en kamp
Jan Sandström, Josef Kroutvor och David Radok David Radok Göteborgsoperan Scenografi[30][31]
2010 Rucklarens väg
The Rake's Progress
Igor Stravinskij, W.H. Auden och Chester Kallman David Radok Göteborgsoperan Scenografi[32]
2011 Alcina
Georg Friedrich Händel Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[33]
2012 La traviata
Giuseppe Verdi och Francesco Maria Piave David Radok Operaen på Holmen Scenografi[34]
Rusalka
Antonín Dvořák och Jaroslav Kvapil David Radok Göteborgsoperan Scenografi[35]
2013 Salome
Richard Strauss och Hedwig Lachmann Sofia Jupither Kungliga Operan Scenografi[36]
2014 Orfeus och Eurydike
Orfeo ed Euridice
Christoph Willibald Gluck David Radok Göteborgsoperan Scenografi[37]
2017 Drömmen om Svansjön
Pjotr Tjajkovskij Pär Isberg Kungliga Operan Scenografi[38]

ReferenserEdit

NoterEdit

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris länk. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ [a b] thessman.se.
  3. ^ [a b c] Lars-Åke Thessman, GöteborgsOperan.
  4. ^ Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. sid. 236-237. Libris länk. ISBN 978-91-88031-59-4 
  5. ^ "Lars-ÅkeThessman: Om arbetet med Wozzek på GöteborgsOperan", intervju i "Hjärtslag", P2, Sveriges Radio. Längd: 4:40 minuter. Programmet sändes den 8 december 2010.
  6. ^ "K. Beskrivning av en kamp" på Göteborgsoperan med premiär 24 september 2005.
  7. ^ "Rucklarens väg" på Göteborgsoperan med premiär 11 september 2010.
  8. ^ "Energi som räcker hela vägen", recension av Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet den 13 september 2010.
  9. ^ "En fullträff på Göteborgsoperan", Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Marita Adamsson i Bohuslänningen den 23 september 2012.
  10. ^ Orfeus & Eurydike, föreställning vid Göteborgsoperan våren 2014.
  11. ^ Döden i Venedig, en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in.
  12. ^ "Rosenkavaljeren" på Göteborgsoperan Arkiverad 18 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. för säsongen 2002-03.
  13. ^ "Göteborgsoperan: Goya", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Magnus Haglund i Göteborgs-Posten den 27 september 2009.
  14. ^ "Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!", recension av Mia Gerdin i Sveriges Radios "Kulturnytt" den 8 februari 2011 (2.53 minuter).
  15. ^ Arkivet, Kungliga Operan. Läst 31 maj 2018.
  16. ^ Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  17. ^ Teamet bakom "Salome": Lars-Åke Thessman, scenografi. Arkiverad 29 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga Operan.
  18. ^ "Salome", Arkiverad 21 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga operan i Stockholm.
  19. ^ "Salome - Royal Swedish Operan 2013", youtube.com.
  20. ^ Drömmen om Svansjön Arkiverad 6 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga operan i Stockholm.
  21. ^ "Højt til loftet i La Traviata", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Peter Dürrfeld i Kristeligt Dagblad den 28 februari 2012.
  22. ^ Lars-Åke Thessman, Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Mogens Operasidor.
  23. ^ Nationalmuseum
  24. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  25. ^ Lars-Åke Thessman får Tidskriften Operas pris 2007.
  26. ^ Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  27. ^ Sven Lidmans pris 2013, Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bild och Ord Akademin.
  28. ^ Lars-Åke Thessman, medaljer 2018, kungahuset.se. Läst 30 maj 2018.
  29. ^ ”Rosenkavaljeren”. Göteborgsoperan. http://sv.opera.se/forestallningar/rosenkavaljeren-2002-2003/. Läst 24 mars 2014. 
  30. ^ ”K. Beskrivning av en kamp”. Göteborgsoperan. http://sv.opera.se/forestallningar/k-beskrivning-av-en-kamp-2005-2006. Läst 24 mars 2014. 
  31. ^ Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris länk 
  32. ^ ”Rucklarens väg”. Göteborgsoperan. http://sv.opera.se/forestallningar/rucklarens-vag-2010-2011/. Läst 24 mars 2014. 
  33. ^ Mia Gerdin (8 februari 2011). ”Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4336362. Läst 31 januari 2014. 
  34. ^ Peter Dürrfeld (28 februari 2012). ”Højt til loftet i La Traviata”. Kristeligt Dagblad. http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/452878:Kultur--Hoejt-til-loftet-i--La-Traviata. Läst 31 januari 2014. 
  35. ^ Marita Adamsson (23 september 2012). ”En fullträff på Göteborgsoperan”. Bohuslänningen. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202120102/http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1775372-en-fulltraff-pa-goteborgsoperan. Läst 31 januari 2014. 
  36. ^ ”Salome”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161021074055/http://www.operan.se/repertoarsida/salome/forestallningar/2016-11-11-1900/. Läst 30 april 2017. 
  37. ^ ”Orfeus & Eurydike”. Göteborgsoperan. http://sv.opera.se/forestallningar/orfeus-och-eurydike-2013-2014/. Läst 2 februari 2014. 
  38. ^ ”Drömmen om Svansjön”. Kungliga Operan. http://www.operan.se/repertoarsida/drommen-om-svansjon/. Läst 30 april 2017. 

WebbkällorEdit

Tryckta källorEdit

  • Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  • Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris länk 
  • Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. Libris länk. ISBN 978-91-88031-59-4 
  • Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  • Tranberg, Sören: "Lars-Åke och hans Värld", Musikdramatik, nr 3, 2001. MD: Musikdramatik : tidskriften Musikdramatik. Stockholm: Musikdramatik. 1984-2002. Libris länk 

Vidare läsningEdit

  • Arell Carin, red (2014). Tjugo år av scenkonst: Göteborgsoperan 1994-2014 : [tjugo produktioner & porträtt, opera/dans/musikal]. [Göteborg]: GöteborgsOperan. Libris länk. ISBN 9789163768194 , Radok & Thessman - regissör & scenograf, s. 72-77.
  • Eriksson, Torbjörn (2001). ”Tre bilder.”. MD : Musikdramatik 2001:3,: sid. [18-25]. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 8428306
  • Leijon, Jan Erik (1984). Don efter person eller teaterkostymens födslovåndor: en uppsats om det som är och det som synes vara. Stockholm: Stockholms universitet. Libris länk 
  • Thessman, Lars-Åke (2018) (på eng). Time here becomes space: scenography. Art and Theory. Libris länk. ISBN 978-91-88031-62-4 
  • ”Vad händer innanför portarna?”. Tidskriften Opera 2003:5,: sid. 20-24. 2003. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 9751372

Externa länkarEdit