Öppna huvudmenyn

Lambda Andromedae

Variabel stjärna i Andromedas stjärnbild

Lambda Andromedae (Lambda And, λ Andromedae, λ And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna av i nordvästra delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 3,8.[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar på 19,9 mas under Hipparcosuppdraget befinner den sig på ett avstånd av ca 86 ljusår (ca 26 parsek) från solen.[1]

Lambda Andromedae (λ)
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension23t 37m 33,84261s[1]
Deklination46° 27′ 29,3380″[1]
Skenbar magnitud ()3,65 – 4,05[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III-IV[3]
U–B+0,688[4]
B–V+0,996[4]
VariabeltypEruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+6,8[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +159,31[1] mas/år
Dek.: -422,38[1] mas/år
Parallax ()37,87 ± 0,21[1] mas
Avstånd86,1 ± 0,5  (26,4 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()+1,91[6]
Detaljer
Massa1,0 ± 0,2[3] M
Radie7,0 ± 0,7[3] R
Luminositet23,4[3] L
Temperatur4 800 ± 100 [3] K
Metallicitet-0,56 ± 0,05 [7]
Vinkelhastighet7,3[8]
Andra beteckningar
16 Andromadae, EUVE J2337+46.4, LTT 16964, 1RXS J233733.3+462736, FK5 890, 2MASS J23373382+4627298, SAO 53204, GC 32832, N30 5188, SBC7 963, AG+46 2169, GCRV 14808, NLTT 57442, SBC9 1450, ASCC 370402, GEN# +1.00222107, PLX 5716, SKY# 44679, BD+45 4283, GJ 9832, PLX 5716.00, TD1 29974, CABS 204, HD 222107, PMC 90-93 626, TYC 3638-2515-1, CCABS 166, HIC 116584, PPM 64456, UBV 21479, CCDM J23377+4627A, HIP 116584, RAFGL 3122, UBV M 27136, Ci 20 1442, HR 8961, 2RE J233733+462758, USNO-B1.0 1364-00512823, CSI+45 4283 1, IDS 23327+4555 A, 2RE J2337+462, uvby98 100222107 V, 2E 4740, IRAS 23350+4610, RE J2337+462, WDS J23376+4627A, 2E 2335.1+4611, IRC +50471, RE J233733+462750, FS2003 1201, 1ES 2335+46.1, JP11 3640, ROT 3426, HFE83 1555, 2EUVE J2337+46.4, LSPM J2337+4627, RX J2337.5+4627 [9]

Innehåll

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan Lambda Andromedae A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass av G6 IVk[3] vilket tyder på att den är en utvecklad stjärna som är på väg mellan underjättefasen och jättefasen. Stjärnan har en beräknad massa som är ungefär lika stor [3] som solens massa, en radie som är ca 7[3]gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 23[3]gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 800[3] K.

Lambda Andromedae är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 20,5212 dygn.[10] Den är en RS Canum Venaticorum-variabel och varierar mellan magnitud +3,65 och 4,05 med en period av 54,2 dygn.[10] Sådan variabilitet har bedömts kunna ske på grund av tidvattenfriktion, vilket resulterar i kromosfärisk aktivitet. Stjärnornas omlopp är emellertid nästan cirkulärt, varför orsaken till variationen i detta fall fortfarande är osäker.[10] Röntgenstrålning från konstellationen, som uppmätts med ROSAT-satelliten, är 2,95 × 1030 erg/s.[3]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Drake, Jeremy J.; et al. (November 2011), "Close to the dredge: precise X-Ray C and N abundances in λ Andromeda and its precocious red giant branch mixing problem", The Astronomical Journal, 142 (5): 144, arXiv:1109.3663, Bibcode:2011AJ....142..144D, doi:10.1088/0004-6256/142/5/144.
  4. ^ [a b] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants.", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172: 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667.
  5. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General catalogue of stellar radial velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  6. ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; Lund, Niels (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E.
  7. ^ Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M.
  8. ^ Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and radial velocities for a sample of 761 HIPPARCOS giants and the role of binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  9. ^ ”Basic data: V* Lam And – Variable of RS CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Läst 30 maj 2017.
  10. ^ [a b c] Frasca, A.; et al. (February 2008), "Spots, plages, and flares on λ Andromedae and II Pegasi", Astronomy and Astrophysics, 479 (2): 557–565, arXiv:0711.3322, Bibcode:2008A&A...479..557F, doi:10.1051/0004-6361:20077915.

Externa länkarRedigera