Laisvallby

samhälle i Arjeplogs kommun

Laisvallby är en by belägen vid sjön Laisan i Arjeplogs socken i Arjeplogs kommun, Norrbottens län. Byn ligger cirka 4 kilometer söder om det före detta gruvsamhället Laisvall, och cirka 40 kilometer (bilväg) väster om centralorten Arjeplog. Statistiska centralbyrån avgränsade 1995 och 2000 en småort i byn som benämndes Laisvallby.

Laisvallby
Laisvalls by
By
Minnessten över Laisvallbys grundare David Olofsson Laestander.
Minnessten över Laisvallbys grundare David Olofsson Laestander.
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Arjeplogs kommun
Distrikt Arjeplogs distrikt
Koordinater 66°5′50″N 17°10′50″Ö / 66.09722°N 17.18056°Ö / 66.09722; 17.18056
Area 29 hektar (2000)
Folkmängd 55 (2000)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S9187
Laisvallbys läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Laisvallbys läge i Norrbottens län
Båtrampen vid Laisan, med Västra Laisvall på andra sidan sjön.

Det går en vägslinga runt i byn. Den allmänna vägen går ned till Laisans strand där platsen för ett nedlagt sågverk passeras och en båtramp bredvid går ner i Laisan, som utgör en del av Laisälven. Laisälven rinner ca 85 km söderut samman med Vindelälven ca 10 km norr om Sorsele. På andra sidan Laisan ligger Västra Laisvall som saknar vägförbindelse. Om man korsar Laisan sydväst ut från byn når man ett fjäll som heter Niebsurte 924 meter över havet. En vandrings- och scooterled från Laisvallby går västerut till Ammarnäs ca 45km, där Kungsleden också ansluter norrifrån Adolfström.

I den gamla byn har förutom den nedlagda sågen också funnits ett par livsmedelsaffärer, ett snickeriföretag och en taxirörelse.

Vid småortsavgränsningen 1995 utgjorde andelen obebodda fritidshusfastigheter i småorten mer än 50 % av samtliga fastigheter.[1]

HistoriaRedigera

Byn insynades 1796 under namnet Laisvall efter långdragna förhandlingar med NASA-fjällsbolaget. Bebyggelsen växte fram på båda sidor av Laisan. Boliden AB startade gruvdrift 1941 några kilometer längre norrut utefter Laisan på platsen "Skorro" (efter Skorroholmen i Laisan). Generalpoststyrelsen beslutade 1941 emellertid att postombudet vid Laisvalls Gruva skulle upphöra och ersättas av en ny poststation i det nya gruvsamhället och benämnas Laisvall samt överta namnet från den gamla 1700-talsbyn 4 km söderut. Den östra sidan av det gamla Laisvall fick då namnet Laisvallby, medan västra sidan Laisan vid byn fortfarande kallas Västra Laisvall. På senare tid har gruvsamhället skyltats med tillnamnet Lajsogedde. Någon giedde (samiska för naturvall) har dock aldrig funnits i det gamla Skorro, däremot tallbevuxen blockterräng. Naturlig vall har däremot alltid funnits och finns i det som ursprungligen hette Laisvall och sedan 1941 Laisvallby. Byn utveckling skildras i boken "Laisvallby 200 år" som utgavs 1996 då byn firade sitt 200-årsjubileum.[2]


BefolkningsutvecklingRedigera

 
Laisvallby och Västra Laisvall samt den norr om dessa belägna småorten Laisvall (lila gräns) vid småortsavgränsningen 2015. Bakgrundskarta från Lantmäteriet, skala 1:30 236.
Befolkningsutvecklingen i Laisvalls by 1990–2000[1][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1990
  
48 28##
1995
  
55 28#
2000
  
55 29#
Anm.: Ny småort 1995. Ej småort 2005.
 # Som småort.
 ## Befolkningen 31 december 1990 inom det område som avgränsades som småort 1995.

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Statistiska meddelanden. Småorter 1995: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 30 juni 1997. sid. 61. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 12 februari 2016 
  2. ^ Torbjörn Lestander, red (1996). Laisvallby 200 år. Skellefteå: Artemis bokförlag. ISBN 9187763354. https://libris.kb.se/bib/7766730 
  3. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010