La farsa amorosa är en opera i tre akter med musik av Riccardo Zandonai och ett libretto av Arturo Rossato och Carlo Zangarini efter Pedro Antonio de Alarcóns[1]roman El sombrero de tres picos (Den trekantiga hatten) (1874), som också låg som grund till Manuel de Fallas balett med samma namn[2] och Hugo Wolfs opera Der Corregidor.[3]

Historia redigera

Librettot, skrivet av Zandonais mångårige samarbetspartner Arturo Rossato, utspelas i Lombardiet men har behållit de spanska namnen. Bland rollerna återfinns unikt nog två kärlekskranka åsnor: Ciccio och Checca.

Operan är komisk och var ett försök att återskapa traditionen med opera buffa, vilken hade blomstrat i Italien under 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

La farsa amorosa skulle bli Zandonais sista fullbordade opera och den hade premiär den 22 februari 1933 på Teatro dell'Opera di Roma.

Personer redigera

Roller Röststämmma Premiärbesättning 22 februar 1933
Dirigent: Riccardo Zandonai
Don Ferrante baryton Carmelo Maugeri
Donna Mercedes mezzosopran Sara Ungaro
Frulla tenor Alessio De Paolis
Giacomino tenor Adelio Zagonara
Lucia sopran Mafalda Favero
Orsola mezzosopran Agnese Dubbini
Renzo tenor Nino Bertelli
Spingarda bas Salvatore Baccaloni

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.