Långtora socken
Långtora socken i Uppland ingick i Lagunda härad, ingår sedan 1971 i Enköpings kommun och motsvarar från 2016 Långtora distrikt.
| Långtora socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Härad | Lagunda härad |
| Kommun | Enköpings kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 23 kvadratkilometer |
| Upphov till | Långtora landskommun Långtora församling |
| Motsvarar | Långtora distrikt |
| Tingslag | Trögds tingslag (–) Lagunda tingslag (–) |
| Karta | |
  Långtora sockens läge i Uppsala län. | |
| Koordinater | 59°43′01″N 17°08′35″Ö / 59.71694444°N 17.14305556°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0256 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Långtora distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Före 1887 upptogs 1 mantal i Långtora jordebok men ingick i Vårfrukyrka kyrksocken och landskommun. 1887 överfördes områdets jordebokstillhörighet till Vårfruskyrka jordebokssocken. [1]
Socknens areal är 22,67 kvadratkilometer varav 22,64 land.[2] År 2000 fanns här 268 invånare.[3] Kyrkbyn Långtora med sockenkyrkan Långtora kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Långtora socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Långtora församling och för de borgerliga frågorna bildades Långtora landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Lagunda landskommun som 1971 uppgick i Enköpings kommun.[3] Församlingen uppgick 2010 i Lagunda församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Långtora, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lagunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Hagunda kompani och Livregementets dragonkår, Sigtuna skvadron.[5]
Geografi redigera
Långtora socken ligger nordost om Enköping söder om Örsundaån och med Enköpingsåsen i väster. Socknen är en slättbygd med viss skogsbygd i norr.[6][2][7]
I socknens nordöstra del ligger Långtora flygfält.
Fornlämningar redigera
Från bronsålderns finns spridda gravrösen, stensättningar, skålgropsförekomster, skärvstenshögar samt hällristningar. Från järnåldern finns 16 gravfält. Sex runstenar har påträffats.[6][8][9][7]
Namnet redigera
Namnet skrevs 1291 Languthoru kommer från kyrkbyn. Förleden är lång och efterleden thora, 'något uppsvällt;uppsvälld terräng, höjd' troligen syftande på den långsträckta höjd där kyrkbyn legat.[10]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ SCB Folkräkning 1890
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Långtora socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Långtora socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Långtora socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Långtora socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning redigera
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uppsala län, del 4 Hermes 1949 libris
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Långtora socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Långtora socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.