Långtåvipa

fågelart i familjen pipare

Långtåvipa[2] (Vanellus crassirostris) är en afrikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]

Långtåvipa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Long-toed lapwing, Vanellus crassirostris, Chobe National Park, Botswana (33908000635).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteVanellus
ArtLångtåvipa
V. crassirostris
Vetenskapligt namn
§ Vanellus crassirostris
Auktor(Hartlaub, 1855)
Synonymer
  • Chetusia crassirostris Hartlaub, 1855
  • Hemiparra crassirostris (Hartlaub, 1855)
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Långtåvipan är en långbent och framför allt, som namnet avslöjar, långtåad vipa. Kroppslängden är cirka 31 centimeter. Fjäderdräkten är i stort svart, vit och brun. Den har en svartspetsat röd näbb och djupt röda ben, liksom en röd ring kring ögat. Nacke och bröst är svarta med en blå glans medan ansikte och hals är vita. Ovansidan är mörkt gråbrun. Könen är lika. I flykten syns mycket vitt på vingarna, vilket i kombination med långa släpande ben kan leda tanken till en jaçana eller till och med en Ardeola-häger.[4]

LätenRedigera

Lätet är ett diskant och upprepat "pink-pink".[5]

Utbredning och systematikRedigera

Långtåvipa delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

EkologiRedigera

Långtåvipan trivs i alla former av stillastående vatten där den olikt andra vipor (och mer likt jaçanor) födosöker på flytande vattenlevande växter efter föda, och där kommer dess långa tår till pass. Den livnär sig av insekter, larver, trollsländenymfer, skalbaggar, myror och små sniglar. Arten ses ofta tillsammans med sporrgås (Plectropterus gambensis) och drar fördel av de djur som kommer fram när gåsen rör runt bland död vegetation. Fågeln förekommer mest i låglänta områden, men har setts upp till 1.100 meters höjd i Malawi och ses mellan 900 och 1300 meters höjd i Zambia.[4]

Arten häckar året runt i monogama par, i revir som försvaras aggressivt mot både artfränder och rovfåglar som skrikhavsörn (Haliaeetus vocifer) och kärrhökar. Boet är enbart en grund uppskrapad grop fodrad med växtmaterial som placeras upp till 100 meter från vattnet, alternativt ett skålformat bo som läggs på flytande växter på maximalt en meters djup. Den lägger ett till fyra ägg som ruvas i 27-30 dagar.[4]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

BildgalleriRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Vanellus crassirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2018). Long-toed Lapwing (Vanellus crassirostris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53793 on 19 january 2017).
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 

Externa länkarRedigera