Lättmjölk
Lättmjölk är en mjölksort som introducerades i Sverige 1967 och innehåller 0,5 % fett.[1] Till matlagning och bakning lämpar sig standardmjölk och mellanmjölk bättre.
Sverige redigera
Livsmedelsverket i Sverige rekommenderar att man dricker lättmjölk framför fetare mjölk[2], inte minst barn i skolan[3] och förskolan.[4] Dels för att det rekommenderade dagsintaget av mättat fett annars riskerar överskridas och dels på grund av att den är berikad med D-vitamin.
Eftersom vitamin A är fettlösligt, så minskar mängden A-vitamin när man minskar fetthalten i mjölk. Tidigare berikades därför de fettreducerade mjölksorterna med A-vitamin motsvarande mängderna som finns i sommarmjölken. Denna berikning har dock upphört. Enligt Arla beror det på en EU-lagstiftning från mitten av 2010-talet som inte tillåter att man frivilligt berikar mjölken med A-vitamin som tidigare.[5] A-vitaminberikning har tidigare under 2000-talet ifrågasatts eftersom det inte ansågs råda någon allmän A-vitaminbrist i Sverige och ett överskott kan leda till skelettsjukdomar som benskörhet.[6][7]
En studie som gjordes vid Sahlgrenska akademin 2009 påvisar lägre BMI hos de 8-åringar som drack standardmjölk varje dag jämfört med jämnåriga som sällan drack mjölk.[8] Samma sak kunde inte sägas om barn som ofta drack mellanmjölk eller lättmjölk.[8] Susanne Eriksson som skrivit avhandlingen har inget säkert svar på varför, men menar att det kan bero på att gruppen som drack standardmjölk samtidigt fick i sig andra livsmedel som påverkar vikten eller att gruppen som inte drack standardmjölk istället drack mer läsk.[8]
Historik redigera
- 1967 - Lättmjölken lanseras och ersätter den tidigare skummjölken.
- 1985 - Arla introducerar färgkoder för olika sorters mjölk: blå för lättmjölk, grön för mellanmjölk, röd för standardmjölk. Andra mejerier kan ha andra färger.
Övriga Norden redigera
I Norge kallas motsvarigheten till lättmjölk för ekstra lett melk (extra lätt mjölk).[9] Den innehåller 0,5–0,7% fett och är berikad med vitamin D.[9] I Finland innehåller lättmjölken 1,5 % fett. Dessutom finns det en variant med 1,0 % fett som kallas för ettans mjölk.
Näringsvärde redigera
 |
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-06)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Per 100 g
- Energivärde 160 kJ/40 kcal
- Protein 3,4 g
- Kolhydrat 5 g
- Fett 0,5 g
- Vitamin A 25-30 µg 3-4 % av RDI
- Vitamin D 0,38 µg 8 % av RDI
- Riboflavin 0,14 mg 9 % av RDI
- Vitamin B12 0,4 µg 40 % av RDI
- Kalcium 120 mg 15 % av RDI
- Jod 14 µg 9 % av RDI
Källor redigera
- ^ Christer Engström, red (1993). Nationalencyklopedin, 12:e bandet. Höganäs: Bra Böcker. sid. 562
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121025064041/http://www.slv.se/sv/Settings/Topplankar/Lattlast/Kostrad/Vuxna/. Läst 9 oktober 2012.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130703141500/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/Lattmjolk-och-lattmargarin/. Läst 9 oktober 2012.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121001073003/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Maltider-i-forskolan/lattmjolk-och-margarin-i-forskolan/. Läst 9 oktober 2012.
- ^ ”Varför berikas inte längre mjölk med A-vitamin? - Arla Forum Konsumentkontakt - Arla”. konsumentkontakt.arla.se. https://konsumentkontakt.arla.se/org/arla/d/varfor-berikas-inte-langre-arlas-mjolk-med-a-vitam/. Läst 4 juni 2023.
- ^ ”Läkartidningen ❙ Nr 11 ❙ 2001 ❙ Volym 98 (PDF)”. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2001/22586.pdf. Läst 4 juni 2023.
- ^ ”Stor dos A-vitamin ökar risken för benskörhet”. Svenska Dagbladet. 23 mars 2003. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0ce1ce30-c146-3457-b3af-c65aa7ae9d2d/stor-dos-a-vitamin-okar-risken-for-benskorhet. Läst 4 juni 2023.
- ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120327165059/http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%20Detalj/Barn_som_ofta_dricker_fet_mjolk_vager_mindre.cid901191. Läst 12 september 2011.
- ^ [a b] ”Meierileksikon: Ekstra lett melk”. Melk.no. Arkiverad från originalet den 5 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130605055249/http://www.melk.no/meieribibliotek/meierileksikon/melk/sotmelk/faktaark/ekstra-lett-melk/. Läst 9 oktober 2012. (norska)