Kyrkslaviska
Kyrkslaviska, eller Kyrkoslaviska, (Церковнославѧнскїй ѧ҆зы́къ; translitteration: Tserkovnoslavjanskij jazik) är ett traditionellt liturgiskt språk som används inom de slaviskspråkiga östliga ortodoxa och östliga katolska kyrkorna.[1][2][3]
Kyrkslaviska | |
Церковнославѧнскїй ѧ҆зы́къ Tserkovnoslavjanskij jasik | |
Talas i | Östeuropa Sydöstra Europa |
---|---|
Status | Används enbart liturgiskt inom de slaviska östortodoxa och östkatolska kyrkorna |
Språkfamilj | Indoeuropeiska språk |
Kyrilliska alfabetet | |
Språkkoder | |
ISO 639‐3 | – |
![]() Fader vår på kyrkslaviska. |
Språket används också av de gammaltroende, som splittrades från den Rysk-ortodoxa kyrkan under 1600-talet (raskol) i sambamd att patriark Nikon ville föra kyrkan närmare den Grekisk-ortodoxa kyrkan.[4]
Ursprung och historik
redigeraKyrkslaviskan går huvudsakligen tillbaka till fornkyrkoslaviskan, som skapades av missionärerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios och deras medhjälpare under 800-talet.[1][2] Detta språk är i sin tur det äldst belagda slaviska skriftspråket. Kyrillos och Methodios använde det för att översätta delar av Bibeln, samt en del andra religiösa texter, helt eller huvudsakligen från koine.
Kyrkoslaviskan fungerade även som ett litteraturspråk fram till cirka 1800.
Idag[när?] betraktas det som ett i princip dött språk som endast används liturgiskt. I samband med helgonförklaringarna av nya martyrer som gjorts i Ryssland alltsedan sen Sovjettid (se Rysk-ortodoxa kyrkans nya martyrers och bekännares synaxis) skrivs dock idag hymntexter på kyrkslaviska i en omfattning som inte setts sedan 1400-talet.[5] Språket kan i och med detta sägas ha fått nytt liv.
Språket är till sitt ursprung närmast ett sydöstslaviskt språk men har i de olika slaviska ortodoxa länderna fått kraftig lokalfärg av respektive lokala folkspråk, vilket givit upphov till olika nationella s.k. redaktioner eller recensioner av kyrkslaviska.
Alfabet
redigeraDet kyrkslaviska alfabetet består av 40 bokstäver. Vissa bokstäver betecknar även olika siffror och det finns också olika upphöjda tecken.[6]
Lista över kyrkor som använder kyrkslaviska
redigeraOrtodoxa kyrkor
redigeraKatolska kyrkor
redigera- Belarusiska grekisk-katolska kyrkan
- Bulgariska grekisk-katolska kyrkan
- Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien
- Katolska kyrkan av bysantinsk-slavisk rit i Polen
- Makedoniska grekisk-katolska kyrkan
- Rutenska grekisk-katolska kyrkan
- Ryska grekisk-katolska kyrkan
- Slovakiska grekisk-katolska kyrkan
- Ukrainska grekisk-katolska kyrkan
Övriga kyrkor som inte är i gemenskap med de ovantående
redigeraBilder
redigera-
Hymn till den Allraheligaste Gudaföderskan på kyrkslaviska
-
Bön av Helige Nikolaj Velimirović på kyrkslaviska
-
Apostolos på kyrkslaviska
-
Elisabetbibeln, utgiven år 1751, är en kyrkslavisk bibelöversättning
Källor
redigera- Den här artikeln är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Church Slavonic, 21 oktober 2023.
Referenser
redigera- ^ [a b] ”The Church Slavonic E-Tutor”. peterserko.com. https://peterserko.com/orthodox/. Läst 19 januari 2025.
- ^ [a b] ”Kyrkoslaviska i världsklass | Göteborgs universitet”. www.gu.se. 25 juni 2019. https://www.gu.se/nyheter/kyrkoslaviska-i-varldsklass. Läst 6 april 2025.
- ^ ”Slaviska inst, Stockholms univ / Språkbitar: PAB - Kyrkoslaviskan”. slav.su.se. https://slav.su.se/sprakbitar/pab_ksl.html. Läst 6 april 2025.
- ^ ”Церковнославянский язык. Происхождение, смысл, применение” (på ryska). Старообрядцы. 4 december 2023. https://staroobryadci.ru/2023/11/30/czerkovnoslavyanskij-yazyk/. Läst 30 april 2025.
- ^ Bodin, Per-Arne (13 september 2005). ”Sovjetiska martyrlegender i medeltida form”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sovjetiska-martyrlegender-i-medeltida-form. Läst 8 december 2019.
- ^ ”Яндекс” (på ryska). sso.passport.yandex.ru. https://dzen.ru/a/Yoy66t4MBSdQyoCj. Läst 1 maj 2025.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Kyrkslaviska.
- Om kyrkoslaviskan i språkbitar från Stockholms universitets institution för slaviska språk