Kvinnoförbund

kvinnoorganisation med anknytning till organisation

Ett kvinnoförbund är en grupp med anslutning till en annan organisation, exempelvis ett politiskt parti (då kallat partiers kvinnoorganisationer eller politiska kvinnoförbund), som arbetar med kvinnornas roll inom organisationen.

Även kvinnoorganisationer som inte är en del av en större organisation kallar sig ibland kvinnoförbund, exempelvis Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.

I EuropaRedigera

I Europa är det vanligare att äldre, traditionella politiska partier har kvinnoförbund än att nya eller höger- och vänsterextrema partier har det.[1]

I Europa har politiska partier som har kvinnoförbund inte fler kvinnor i partistyrelsen och kvinnoförbunden verkar inte agera språngbräda till ledarskapsuppdrag i partiet för kvinnor.[1]

I SverigeRedigera

Moderatkvinnorna har funnits sedan 1997, men Moderaternas första kvinnoförbund bildades redan 1915 och hette då Sveriges Moderata Kvinnoförbund.[2] Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund kallas även S-kvinnor och bildades 1920.[3] Andra svenska kvinnoförbund är Liberala kvinnor, Centerkvinnorna, Kristdemokratiska kvinnoförbundet och SD-kvinnor.

Vänsterpartiet har inget kvinnoförbund och motiverar det med att feministiska frågor inte ska flyttas från partistyrelsen till lägre organ inom organisationen.[4] Ett kvinnonätverk startades däremot 2012.[4]

Inte heller Miljöpartiet har något kvinnoförbund, men beskriver sin jämställdhets- och mångfaldskommitté som en ersättning för ett kvinnoförbund.[5]

Partier med liknande syn på jämställdhet, som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, kan alltså välja antingen en separatistisk eller en integrerad strategi för feministiska frågor inom partiet. De har en liknande problembeskrivning av patriarkala normer men ser olika lösningar på hur arbetet bör organiseras.[6]

Gunnel Karlsson beskriver i sin avhandling Från broderskap till systerskap hur kvinnor inom Socialdemokraterna verkar ha fått det lättare att nomineras till politiska uppdrag när de började organisera sig i kvinnoförbundet som sidoorganisation, och det var vanligare med kvinnor med politiska uppdrag på orter med en lokal kvinnoklubb.[7] Nu för tiden verkar kvinnoförbund däremot inte ha samma effekt.[källa behövs]

BidragRedigera

Partier som har kvinnoorganisationer får ett extra partistöd enligt Lag (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.[8][a] 2020 uppgick detta till 15 miljoner kronor årligen.[10]

Partiers kvinnoorganisationer i Sverige[10]
Parti Kvinnoorganisation Bidrag
Socialdemokraterna Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 3 miljoner
Moderaterna Moderatkvinnorna 2,4 miljoner
Sverigedemokraterna SD-kvinnor 2,2 miljoner
Centerpartiet Centerkvinnorna 1,6 miljoner
Vänsterpartiet "kvinnoverksamheten"* 1,6 miljoner
Kristdemokraterna Kristdemokratiska Kvinnoförbundet 1,5 miljoner
Liberalerna Liberala kvinnor 1,4 miljoner
Miljöpartiet Miljöpartiet de grönas jämställdhetskommitté* 1,3 miljoner
Feministiskt initiativ 0,3 miljoner

* Miljöpartiet (som har en "jämställdhetskommitté"[11]) och Vänsterpartiet (som har "kvinnoverksamhet"[10]) har formellt inga kvinnoförbund, men får ändå det extra partistödet.

Se ävenRedigera

FotnoterRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Statsbidrag till andra kvinnoorganisationer än politiska kvinnoförbund fördelas enligt Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering.[9]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Childs, S. L. and Kittilson, M. C. (2016) ‘Feminizing political parties: Women’s party member organizations within European parliamentary parties’, Party Politics, 22(5), s. 598–608. doi: 10.1177/1354068816654320.
  2. ^ ”Om oss”. Moderaterna. https://moderaterna.se/moderatkvinnorna/om-oss. Läst 13 november 2021. 
  3. ^ ”Vår historia”. S-kvinnor. https://s-kvinnor.se/var-historia/. Läst 13 november 2021. 
  4. ^ [a b] Gabrielsson, Ida (14 mars 2016). ”Internfeminism – så funkar det!”. https://www.vansterpartiet.se/debatt/internfeminism-sa-funkar-det/. Läst 13 november 2021. 
  5. ^ ”Jämställdhets- och mångfaldskommittén”. Miljöpartiet de gröna. https://www.mp.se/jmk. Läst 13 november 2021. 
  6. ^ Lundquist, Maja. (2020). Kvinnoförbund som politisk strategi: En kvalitativ analys av partiers idéer om hur man organiserar för jämställdhet (kandidatuppsats). Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432884
  7. ^ Karlsson, Gunnel (1996). Från broderskap till systerskap: Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP. sid. 27. http://hdl.handle.net/2077/12178 
  8. ^ Lag (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 14 augusti 2020). riksdagen.se.
  9. ^ Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 11 november 2020). riksdagen.se.
  10. ^ [a b c] TT. Miljonregn över riksdagens partier hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 2 november 2020). Expressen, 30 september 2020.
  11. ^ Expressens ledarredaktion. Kvinnobidragen borde skrotas hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 8 november 2020). Expressen, 14 november 2015.