Kvinnan med handväskan

pressfotografi av Hans Runesson taget i samband med demonstrationer i Växjö den 13 april 1985

Kvinnan med väskan,[1] även Tanten med väskan,[2] är benämningar av ett pressfotografi som togs av Hans Runesson i samband med demonstrationer den 13 april 1985 i Växjö. Bilden visar hur en fanbärande demonstrant för Nordiska rikspartiet (NRP) angrips bakifrån av en 38-årig kvinna som slår med sin väska mot hans huvud.

Bilden fick stor spridning och valdes till Årets bild 1985. Den röstades också fram i slutet av 1990-talet av tidskriften Vi och Svensk fotohistorisk förening till "Århundradets bästa bild".

Om demonstrationerna

redigera

Nordiska rikspartiet hade tillstånd för demonstration på Stortorget i Växjö klockan 12:00. Vänsterpartiet kommunisterna sökte, och beviljades, tillstånd samma dag och plats klockan 11:00. Partiledaren Lars Werner höll då ett anförande inför de omkring tvåtusen personer, som hade samlats på Stortorget, och avslutade med att uppmana åhörarna att lämna torget för att på det viset visa nazisterna sitt förakt, en uppmaning som inte alla följde.[3]

På fem minuter fylldes torget med tusen personer. Jag stod längst fram – därför blev bilden
så bra. Kvinnan laddade allt vad hon kunde och drämde till. Till höger i bilden ser man den
lokala nynazistledaren skrika en varning. Jag nyper mig fortfarande i armen när jag tänker
på bilden. Jag får rysningar i hela kroppen av att det var jag som tog den.
— Hans Runesson[4]

Bilden med kvinnan togs när Nordiska rikspartiets demonstranter var på väg mot Stortorget.

Deltagare i vänsterns tidigare möte kastade ägg och tomater.[5][6] En av Nordiska rikspartiets demonstranter blev sparkad medvetslös och blodig, men misshandeln stoppades av en vänsterdemonstrant.[6] Efter att ett slagsmål brutit ut mellan två personer, jagades gruppen från Nordiska rikspartiet av en människomassa till järnvägsstationen, där de tvingades söka skydd på toaletterna.[5]

Bildens tillkomst

redigera

Bilderna telefotades litet suddiga till centralredaktionen där de ansvariga först reagerade
med tveksamhet – var bilden inte för bra för att vara sann? Som förstasidesredaktör
minns jag hur vi funderade på om vi genom att publicera bilden riskerade att kvinnan
skulle komma att åtalas för misshandel, hon var ju lätt att identifiera.
— Anita Bengtsson[4]

Pressfotografen Hans Runesson hade denna dag uppdrag för Dagens Nyheter att tillsammans med tidningens lokalredaktör Rune B. Axelsson bevaka demonstrationen.[4]

Bilden är tagen ett kvarter från torget vid länsresidenset i hörnet Kronobergsgatan–Norrgatan i Växjö,[7] då de tiotal personerna från Nordiska rikspartiet var på väg mot Stortorget. Den telefotades till Stockholm och publicerades i Dagens Nyheter dagen därpå, och en dag senare i brittiska tidningar.[4] Den blev snabbt känd över världen.[8]

Om kvinnan på bilden

redigera

Den avbildade kvinnan var den polskfödda Danuta Danielsson (1947–1988, född Seń[9]),[10][11] som inte önskade träda fram. Dagens Nyheter kunde dock berätta att kvinnans mor suttit i Nazitysklands förintelseläger Majdanek.[12][13] Danuta Danielsson själv föddes i Gorzów Wielkopolski 1947.[9] Hon flyttade till Sverige 1981, och gifte sig samma år med sportjournalisten Björn Danielsson (1925–2003).[14]

I en dokumentär av Sveriges Radio 2015 berättades att hon träffade sin blivande make på en jazztillställning utomlands och att hon var angelägen om att få bli en vanlig svensk, vilket bland annat yttrade sig i att hon snabbt tog arbete i Sverige som lokalvårdare och tidningsbud.[15][16]

I dokumentären beskrevs också att Danielsson var ångerfull över händelsen, inte tyckte om bilden och helst ville glömma den. Hon polisanmäldes och makarna hade en tid polisskydd. Hon tog sitt liv[a] år 1988, 41 år gammal.[18]

Sonen har uttryckt sitt missnöje över det han uppfattar som att hans mamma används som propaganda av två olika grupper.[19]

Om mannen på bilden

redigera

Den avbildade mannen var vid tillfället fanbärare för NRP och beskrevs som "en farlig ledarfigur man inte skulle utmana". Under hösten samma år mördade han en 62-årig homosexuell judisk man i Göteborg, vilket han dömdes till sluten psykiatrisk vård för.[20][21] Under 1990-talet dömdes han för en misshandel och senare för misshandel och mordförsök på en invandrad man i Växjö.[22] 2004 dömdes han för ännu ett mord.[23]

Paralleller till berättelser

redigera

Like the photo of Danielsson, it sticks in the mind as an illustration of the difference
between behaviour we might understand and behaviour we can applaud.
— Kelly Grovier, BBC, jämför fotot med en marginalteckning i Luttrell Psaltaren, 2016[24]

Paralleller har dragits till Davids kamp mot Goliat,[3] Judits halshuggning av Holofernes,[24] Timoclea (som i Plutarchos berättelse knuffar sin våldtäktsman ner i en brunn)[24] samt en teckning i marginalen av Luttrell Psaltaren.[24]

Avbildningar

redigera

Vi tycker olika, alla människor, och för det ska man ju inte behöva slå någon i huvudet.
Man kan möta varandra med ord och tala om vad man tycker, vad som är rätt och fel
istället. Det tycker jag är betydligt bättre än att använda våld.
— Eva Johansson (C), ordförande i Växjö kommuns kultur- och fritidsnämnd, 2015[25]

Susanna Arwin gjorde 2013–14 en skulptur i litet format, Med handväskan som vapen,[26] med motivet taget från Hans Runessons fotografi, vilken visades på utställningen TantfullnessEdsviks konsthall våren 2014.[27] Växjö kommun diskuterade en skulptur med detta motiv i staden[28][29] och en landsomfattande debatt bröt ut som bland annat ifrågasatte om kvinnan på bilden var en hjälte eller en förövare.[8]

Kommunens kultur- och fritidsnämnd beslöt i februari 2015 att inte genomföra projektet. Lokala Centerpartister menade att konstverket kunde uppfattas som våldsbejakande, tagen ur sitt sammanhang. Den förslagsställande konstnären Susanna Arwin sade sig för sin del mena att handväskan var en symbol för anti-våld.[30]

Staty i Varberg

redigera

Utseendet på statyn ändrades för att mindre likna förlagan[31] och skulpturen sattes upp i november 2015 vid Varbergs fästning i Varberg.[32] Lasse Diding erbjöd statyn till Varbergs kommun[31] som tackade nej att sätta upp den i Brunnsparken efter diskussion i kultur- och fritidsnämnden. Diding avsåg att i stället placera statyn i sin trädgård som del i ett Lenin-land.[33]

Vid Loreens framförande av låten "Statements" under Melodifestivalen 2017 ingick händelsen i numrets koreografi.[34] Danuta Danielssons son uttryckte sitt ogillande för symboliken i framträdandet.[18]

Staty i Alingsås

redigera

Lördagen den 16 juni 2018 avtäcktes en andra kopia av statyn i Alingsås. Den skänktes till kommunen av grundarna till klädmärket Nudie jeans med rötter i staden.[35]

Utmärkelser

redigera

Bilden valdes till Årets bild 1985 och röstades fram i slutet av 1990-talet av tidskriften Vi och Svensk fotohistorisk förening till "Århundradets bästa bild".[7][4]

Se även

redigera

Anmärkningslista

redigera
  1. ^ Ingen har hävdat att det hade med fotot eller demonstrationen att göra.[17]

Referenser

redigera
  1. ^ Clas Svahn "'Kvinnan med väskan' blir konstverk i Växjö", Dagens nyheter, 17 november 2014. Läst den 17 februari 2015.
  2. ^ Jon Lindhe. "Snart blir 'Tanten med väskan' staty", svt.se, 18 november 2014. Läst den 19 november 2014.
  3. ^ [a b] Mats Bergström. "Hans Bergström: Kulturnämnden hyllar det råa våldet" iSmålandsposten den 3 januari 2015. Läst den 23 februari 2015.
  4. ^ [a b c d e] Anita Bengtsson. "Berättelsen om det förra århundradets bästa foto", dn.se, 15 februari 2014. Åtkomst den 5 mars 2017.
  5. ^ [a b] Rapport 13 april 1985 på YouTube
  6. ^ [a b] Simon Vinnardag. "Nazistdemonstrationen 1985 – mer än bara kvinnan med handväskan", svt.se, 10 april 2018.
  7. ^ [a b] Per-Åke Krook. "Väsktanten blir skulptur", svt.se, 1 april 2014. Arkiverad på Internet Archive den 5 mars 2017 från originalet, åtkomst den 5 mars 2017.
  8. ^ [a b] Rick Noack. "Sweden blocks plan to honor woman who hit a neo-Nazi with a purse", The Washington Post, 28 February 2015. Åtkomst den 5 mars 2017.
  9. ^ [a b] ”Wojewódzki Urząd Spraw Wewnętrznych w Zamościu 1983–1990”. Inwentarz archiwalny. Instytut Pamięci Narodowej. 1990. http://inwentarz.ipn.gov.pl/showDetails?id=200344000. 
  10. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Danielsson, Danuta
  11. ^ Fatima Bremmer och Magnus Wennman: De sista tanterna, Forum 2011, sidorna 96-97
  12. ^ Anita Bengtsson: Berättelsen om det förra århundradets bästa foto i Dagens Nyheter 15 februari 2014
  13. ^ Haggren, Kerstin (8 maj 2016). ”Sonen: "Jag önskar att bilden aldrig funnits"”. Smålandsposten. https://www.smp.se/inblick/sonen-jag-onskar-att-bilden-aldrig-funnits-2/. Läst 1 februari 2020. 
  14. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Danielsson, Björn Anders Gustaf
  15. ^ Ola Hemström, Sven Börjesson och Petra Ekelöf. "Tanten med väskan, Sveriges Radio P4 Växjö Dokumentär, den 28 februari 2015. Hämtad den 7 mars 2015.
  16. ^ Danuta från Polen var "tanten med väskan" Kvällsposten 28 februari 2015. Åtkomst 8 mars 2015.
  17. ^ Peter Kadhammar. "Damen med väskan blev en symbol", aftonbladet.se, 24 februari 2015. Arkiverad på Internet Archive den 5 mars 2017 från originalet. Åtkomst den 6 mars 2017.
  18. ^ [a b] Aino Oxblod, Dante Thomsen. "Hårda kritiken mot Loreen efter budskapet", expressen.se, 25 feb 2017. Arkiverad på Internet Archive den 27 februari 2017 från originalet, åtkomst den 5 mars 2017.
  19. ^ Dante Thomsen. "Loreen vägrade ändra efter hårda kritiken", expressen.se, 4 mars 2017. Arkiverad på Internet Archive den 5 mars februari 2017 från originalet, åtkomst den 5 mars 2017.
  20. ^ Simon Appelqvist (Februari/Mars 2024). ”Den bortglömda hjälten”. Filter (Mattias Göransson). 
  21. ^ ”Nytt i Sexualpolitiken 2/97”. web.archive.org. 2 januari 2007. Arkiverad från originalet den 2 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070102022507/http://www.rfsl.se/nyttisex-old/nyttisex2-97.html. Läst 2 februari 2024. 
  22. ^ ”Naziterrorn mot homosexuella: Fem mord sedan 1984 | Expo.se”. expo.se. https://expo.se/arkivet/2003/04/naziterrorn-mot-homosexuella-fem-mord-sedan-1984. Läst 2 februari 2024. 
  23. ^ ”Här är nazisterna som begått mord”. www.expressen.se. 21 november 2008. https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-nazisterna-som-begatt-mord/. Läst 2 februari 2024. 
  24. ^ [a b c d] Kelly Grovier. "The image that won’t go away", bbc.com, 9 december 2016. Åtkomst den 5 mars 2017.
  25. ^ Kulturnyheterna 19:00 (vid ca 6 min), Sveriges television, 17 februari 2015.
  26. ^ "Tantstaty stoppas i Växjö ", Studio Ett, Sveriges radio, 17 februari 2015. Läst och hört den 22 februari 2015.
  27. ^ Tanten i Växjö blir staty i Nöjesguiden 7 maj 2014
  28. ^ Den berömda bilden av kvinnan med handväskan avbildas som staty mars 2014 på Sveriges Radios webbplats 28 mars 2014
  29. ^ 'Kvinnan med väskan' blir konstverk i Växjö i Dagens Nyheter 17 november 2014
  30. ^ Rapport 19:30 (vid ca 13 min), Sveriges television, 17 februari 2015. "Konstnären Susanna Arwin kan inte förstå hur Väsktanten skulle kunna uppfattas som våldsam. Istället menar hon att handväskan är en symbol för anti-våld."
  31. ^ [a b] Ulrika Ernström. "Konstnär: 'Varberg har tappat en viktig symbol' Arkiverad 28 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.", Hallands Nyheter, hn.se, 28 april 2016. Åtkomst den 28 april 2016.
  32. ^ Dagens Nyheter den 22 november 2015, sidan 14
  33. ^ Lena Lyxell. "Nej till staty i Brunnsparken Arkiverad 28 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.", Hallands Nyheter, hn.se, 27 april 2016. Åtkomst den 28 april 2016.
  34. ^ Gustav Dahlander, Anton Lindqvist. "Så har handväskan och kvinnans nazistprotest inspirerat Loreen med Statements i Melodifestivalen 2017", SVT Nyheter, svt.se, 25 februari 2017. Åtkomst den 4 mars 2017.
  35. ^ Johanna Andersson (16 juni 2018). ”Omdebatterad staty på plats i Alingsås”. svt nyheter / väst. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/omdebatterad-staty-pa-plats-i-alingsas. 

Externa länkar

redigera