Kvantitet
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kvantitet är ett slags egenskap som framträder i form av mängd eller storhet och är ofta mätbar. Den tillhör en klass grundbegrepp där även kvalitet, substans, förändring och relation ingår.
Beskrivning
redigeraUnder mängd och storhet finns olika slags kvantiteter. Till exempel, nummer och antal är mängder vilka kan sägas vara kvantiteter i sig, medan storheter fungerar som tillstånd hos föremål, till exempel, deras vikt, massa, utsträckning i längd, bredd, djup eller tid.
Skillnaden mellan mängd och storhet återspeglas i skillnaden mellan uppdelning och kontinuitet. En mängd består av ett visst antal uppdelade enheter medan en storhet består av en kontinuitet som kan delas upp i ett oändligt antal enheter. Till exempel, sju äpplen är en exakt mängd uppdelade enheter, medan deras vikt är en kontinuerlig storhet som kan delas upp i ett oändligt antal enheter, eller decimaler, genom att öka vägningens noggrannhet.
Användning
redigera- Inom logiken är en kvantitet enheten, helheten eller delen av en sats, eller vad som anges enligt någon kvantifikator ("alla...", "ingen...", "någon...").
- Inom matematiken är en kvantitet föremålet för en operation.
- Inom vetenskaplig metodik baseras kvantitativ metod på statistik och kvalitativ metod på tolkning
- Inom musiken är en kvantitet hur länge en ton varar.
- Inom fonetiken betecknar kvantiteten den relativa längden hos en vokal eller konsonant, se kvantitet (fonetik).
- Inom versläran är kvantitet ett mått på stavelsers längd, se versfot.
- Ibland används "kvantitet" som kontrast till "kvalitet", till exempel, när "kvantitativ forskning" kontrasteras mot "kvalitativ forskning" inom "mjuka" vetenskaper.