Öppna huvudmenyn

Kungsgården, Sandvikens kommun

tätort i Sandvikens kommun, Sverige

Kungsgården är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken.

Kungsgården
Tätort
Kyrkby
Ovansjö kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Sandvikens kommun
Distrikt Ovansjö distrikt
Koordinater 60°36′20″N 16°36′20″Ö / 60.60556°N 16.60556°Ö / 60.60556; 16.60556
Area 154 hektar (2015)[1]
Folkmängd 770 (2018)[1]
Befolkningstäthet 5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7168[2]
GeoNames 2698707
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Kungsgården angränsar till Storsjön och där finns Kungsgårdens enda badplats, Korsikabadet.[3]

Kungsgårdens herrgård på 1860-talet.

HistoriaRedigera

Kungsgården har anor från tidig medeltid, byn etablerades långt innan regionens centralort Gävle började byggas på 1400-talet. Ovansjö kyrka som ligger centralt i byn uppfördes redan på 1200-talet, men fick sin nuvarande form vid en större ombyggnad på 1700-talet.

Kungsgården är känd för att Gustav Vasa, under flykt från danska soldater, passerade och gjorde uppehåll i byn. Centralt i Kungsgården ligger Wasaparken, där han höll tal och samlade folk i revolt mot den danske kungen. På platsen har ett monument rests över Gustav Vasa. Fler spår av händelsen kan man finna i gatunamnen; däribland "Flyktsbackavägen".

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kungsgården 1920–2015[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
400 ##
1930
  
360 ##
1935
  
350 ##
1940
  
525 ##
1945
  
692 ##
1950
  
723 ##
1960
  
1 076 192
1965
  
1 184 202
1970
  
1 142 211
1975
  
1 148 210
1980
  
1 050 220
1990
  
1 047 215
1995
  
1 046 216
2000
  
987 216
2005
  
998 217
2010
  
1 033 216
2015
  
775 154
Anm.: Hillsta utbruten 2015
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

SamhälletRedigera

I Kungsgården finns Ovansjö kyrka, en låg- och mellanstadieskola, förskola, fotbollsplan och Rosenlöfs tryckerimuseum. Dessutom finns här Berglunds Bageri, en coop-butik, en inredningsbutik, gym, frisör, antikbutik, pizzeria, däckverkstad, Granngården AB och några andra företag samt en camping.

Kungsgårdens herrgård ligger strax öster om tätorten.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 15 mars 2014
  3. ^ Arbetarbladet - Artikel om Korsikabadet Arkiverad 20 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 30 januari 2016 på WebCite
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 4 mars 2015 på WebCite
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65 
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  14. ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Läst 3 februari 2016