Kungsgården, Sandvikens kommun

tätort i Sandvikens kommun, Sverige

Kungsgården är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken.

Kungsgården
Tätort
Kyrkby
Ovansjö kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Sandvikens kommun
Distrikt Ovansjö distrikt
Koordinater 60°36′20″N 16°36′20″Ö / 60.60556°N 16.60556°Ö / 60.60556; 16.60556
Area 164 hektar (2020)[1]
Folkmängd 778 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7168[2]
Beb.områdeskod 2181TB107 (1960–)[3]
Geonames 2698707
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Kungsgården, Sandviken Municipality
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Kungsgården angränsar till Storsjön och där finns Kungsgårdens enda badplats, Korsikabadet.[4]

Kungsgårdens herrgård på 1860-talet.

Historia redigera

Kungsgården har anor från tidig medeltid, byn etablerades långt innan regionens centralort Gävle började byggas på 1400-talet. Ovansjö kyrka som ligger centralt i byn uppfördes redan på 1200-talet, men fick sin nuvarande form vid en större ombyggnad på 1700-talet.

Kungsgården är känd för att Gustav Vasa, under flykt från danska soldater, passerade och gjorde uppehåll i byn. Centralt i Kungsgården ligger Wasaparken, där han höll tal och samlade folk i revolt mot den danske kungen. På platsen har ett monument rests över Gustav Vasa. Fler spår av händelsen kan man finna i gatunamnen; däribland "Flyktsbackavägen".

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kungsgården 1920–2020[5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
400 ##
1930
  
360 ##
1935
  
350 ##
1940
  
525 ##
1945
  
692 ##
1950
  
723 ##
1960
  
1 076 192
1965
  
1 184 202
1970
  
1 142 211
1975
  
1 148 210
1980
  
1 050 220
1990
  
1 047 215
1995
  
1 046 216
2000
  
987 216
2005
  
998 217
2010
  
1 033 216
2015
  
775 154
2020
  
778 164
Anm.: Hillsta utbruten 2015
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället redigera

I Kungsgården finns Ovansjö kyrka, en låg- och mellanstadieskola, förskola, fotbollsplan och Rosenlöfs tryckerimuseum. Dessutom finns här restaurangen Mitt i går’n, Berglunds Bageri, en Coop-butik, en inredningsbutik, gym, frisör, antikbutik, pizzeria, Granngården AB och några andra företag samt en camping. Vid Korsikabadet finns möjlighet att lägga i och ta upp fritidsbåtar.

Kungsgårdens herrgård ligger strax öster om tätorten.

Kommunikationer redigera

Motorvägen E16 går precis norr om Kungsgården och är synlig från tätorten. Utöver skolbussar har tätorten kollektivtrafiksförbindelser i form av X-Trafiks busslinjer 141 som går mellan Hofors, Storvik, Kungsgården och motorvägen vidare till Sandviken samt 241 som är en direktbuss som går från Falun, Hofors, Storvik och Kungsgården och vidare via motorvägen och Valbo till Gävle. Glesa förbindelser finns till Sandviken via gamla landsvägen i form av linje 46 samt till Åshammar i form av linje 42.

Bergslagsbanan passerar strax söder om Kungsgården och har här en mötesstation.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 15 mars 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Arbetarbladet - Artikel om Korsikabadet Arkiverad 20 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Arkiverad 11 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 februari 2016