Kungliga Arméförvaltningen (KAF) var i Sverige ett centralt ämbetsverk som år 1865 ersatte Krigskollegium. Den rang, som Krigskollegium fick i 1634 års regeringsform och sedermera bibehöll, övergick på Arméförvaltningen enligt dess den 26 september 1865 utfärdade instruktion, som sedermera utbytts mot en ny instruktion av den 27 maj 1881.
| Kungliga Arméförvaltningen | |
 | |
| Departement | Lantförsvarsdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Krigsministern |
| Organisationstyp | Statlig ämbetsverk |
| Ledning | Myndighetschef |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Föregångare | Krigskollegium |
| Inrättad | 1865 |
| Nedlagd | 1954 |
| Efterföljare | Kungliga Arméintendenturförvaltningen Kungliga Armétygförvaltningen |
- För Arméförvaltningen åren 1964–1968, se Kungliga Armétygförvaltningen.
UppdragRedigera
Arméförvaltningen hade flera avdelningar. Tygavdelningen, som handhade tygmateriel både vad gällde projektering och inköp. Intendenturavdelningen skötte som namnet anger intendenturmaterielen.
Arméförvaltningens två avdelningar kom den 1 juli 1954 att bilda egna myndigheter, varmed Arméförvaltningen upphörde. Tygavdelningen ombildades till Armétygförvaltningen, medan Intendenturavdelningen ombildades till Arméintendenturförvaltningen. Den 1 juli 1963 uppgick Arméintendenturförvaltningen i Försvarets intendenturverk. Armétygförvaltningen ändrade den 1 juli 1964 namn till Arméförvaltningen. Försvarets intendenturverk och den nya Arméförvaltningen uppgick den 1 juli 1968 i Försvarets materielverk.[1]
CheferRedigera
- 1885-1899 - överste Ludvig Thimgren
ReferenserRedigera
Vidare läsningRedigera
- Östergren, Stefan, Lindblad, Carl Wilhelm och Nordberg, Erik: Arméförvaltningens historia, Allmänna Förlaget, 1987
- Kleberg, Johan: Arméförvaltningen. Biografiska anteckningar 1866–1930, Stockholm, 1936
