Kungliga Arméförvaltningen (KAF) var i Sverige ett centralt ämbetsverk som år 1865 ersatte Krigskollegium. Den rang, som Krigskollegium fick i 1634 års regeringsform och sedermera bibehöll, övergick på Arméförvaltningen enligt dess den 26 september 1865 utfärdade instruktion, som sedermera utbytts mot en ny instruktion av den 27 maj 1881.
| Kungliga Arméförvaltningen | |
 | |
| Departement | Lantförsvarsdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Krigsministern |
| Organisationstyp | Statlig ämbetsverk |
| Ledning | Myndighetschef |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Föregångare | Krigskollegium |
| Inrättad | 1865 |
| Nedlagd | 1954 |
| Efterföljare | Kungliga Arméintendenturförvaltningen Kungliga Armétygförvaltningen |
- För Arméförvaltningen åren 1964–1968, se Kungliga Armétygförvaltningen.
UppdragRedigera
Arméförvaltningen hade två avdelningar: tygavdelningen, som handhade tygmateriel både vad gällde projektering och inköp, och intendenturavdelningen, som skötte intendenturmaterielen.
Arméförvaltningens båda avdelningar kom den 1 juli 1954 att bilda egna myndigheter, varmed Arméförvaltningen upphörde. Tygavdelningen ombildades till Armétygförvaltningen, medan Intendenturavdelningen ombildades till Arméintendenturförvaltningen. Den 1 juli 1963 uppgick Arméintendenturförvaltningen i Försvarets intendenturverk. Armétygförvaltningen ändrade den 1 juli 1964 namn till Arméförvaltningen. Försvarets intendenturverk och den nya Arméförvaltningen uppgick den 1 juli 1968 i Försvarets materielverk.[1]
CheferRedigera
- 1885-1899 - överste Ludvig Thimgren
ReferenserRedigera
Vidare läsningRedigera
- Östergren, Stefan, Lindblad, Carl Wilhelm och Nordberg, Erik: Arméförvaltningens historia, Allmänna Förlaget, 1987
- Kleberg, Johan: Arméförvaltningen. Biografiska anteckningar 1866–1930, Stockholm, 1936
