Lista över Greklands statsöverhuvuden

Wikimedia-listartikel
(Omdirigerad från Kung av Grekland)

Greklands president (formellt Hellenska republikens president; grekiska: Πρόεδρος της Ελληνικής Δημοκρατίας) är sedan 1975 landets statschef.

Greklands president
Presidentens standar
TitelExcellens
SäteAten
Utses avHellenska parlamentet
Mandatperiod5 år, ett omval möjligt
Förste innehavareMichail Stasinopoulos
Inrättat1974
Webbplatswww.presidency.gr

Presidenten väljs av det Hellenska parlamentet och dennes mandatperiod är 5 år lång, med ett möjligt omval. Presidentens roll är mestadels formell och symbolisk och det är Greklands premiärminister, som utnämns av presidenten beroende av mandatfördelning och koalitionsstöd i parlamentet, som är den verklige makthavaren.

Grekland blev en republik 1973/1974 efter att monarkin avskaffades i två folkomröstningar. Greklands nu gällande grundlag promulgerades den 11 juni 1975 och den fastställer att landet är en parlamentarisk republik.

Presidentämbetet från 1975

redigera
 
Presidentpalatset i Aten, 2012. Byggnaden uppfördes på 1890-talet som kungligt residens för det dåvarande kronprinsparet.

Greklands president är inte folkvald, utan väljs av det Hellenska parlamentet på en mandatperiod på fem år med möjlighet till ett omval. För att vara valbar måste en kandidat vara grekisk medborgare sedan minst 5 år, 40 år fyllda samt vara av grekisk härstamning på sin fars eller mors sida.[1]

Omröstningen för en ny president påbörjas minst en månad innan den nuvarande innehavarens mandatperiod tar slut. I den första omröstningen krävs det 2/3 av samtliga ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs med sådan kvalificerad majoritet upprepas samma omröstning fem dagar senare. I den tredje omröstningen krävs 3/5 av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den tredje omgången genomförs en fjärde röstomgång där det enbart krävs en majoritet av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den fjärde omgången kommer det att hållas en femte omgång mellan de två kandidater med flest röster. Om resultatet blir oavgjort så vinner den som fick flest röster i den första omröstningen.[1]

Presidenten utser Greklands premiärminister, undertecknar lagar, är högste befälhavare över Greklands väpnade styrkor samt är hög fördragsslutande part för Grekland i traktat.[2]

Lista över Greklands statsöverhuvuden sedan 1828

redigera

Republik (1828–1832)

redigera

Monarki 1832–1923

redigera

Huset Wittelsbach (1832–1862)

redigera
 
Greklands statsvapen 1832-1863.
Namn Regeringstid Gemål
  Otto I
(1815-1867)
6 februari 1833 23 oktober 1862 Amalia
Namn Regeringstid Gemål
  Georg I
(1845-1913)
30 mars 1863 18 mars 1913
(mördard)
Olga
  Konstantin I
(1868–1923)
18 mars 1913 11 juni 1917
(abdikerade)
Sofia
  Alexander I
(1893–1920)
11 juni 1917 25 oktober 1920 Aspasia Manos
  Konstantin I
(1868–1923)
19 december 1920 27 september 1922
(abdikerade igen)
Sofia
  Georg II
(1890-1947)
27 september 1922 25 mars 1924
(avsatt)
-

Republik 1924–1935

redigera

Monarki 1935–1973

redigera
 
Greklands statsvapen 1863-1924 samt 1935-1973.
Namn Regeringstid Gemål
  Georg II
(1890-1947)
3 november 1935 1 april 1947
(i exil 1941–1946)
-
  Paul I
(1901-1964)
1 april 1947 6 mars 1964 Frederika
  Konstantin II
(1940-2023)
6 mars 1964 1 juni 1973
(i exil från 1967)
Anne-Marie

Riksföreståndare under militärjuntan 1967–1974

redigera

Den 1 juni 1973 kungjorde riksföreståndaren Georgios Papadopoulos att monarkin avskaffats och utropade sig själv som Republikens president. En riggad folkomröstning om monarkins avskaffande hölls den 29 juli 1973 som bekräftade bytet av statsskick och en ny grundlag infördes. Brigadgeneral Dimitrios Ioannidis genomförde en kupp och störtade Papadopoulos den 25 november 1973. Republiken och dess institutioner behölls, men var blott en fasad för juntan. Generallöjtnant Phaedon Gizikis utsågs till president, men makten kvarstod hos Dimitrios Ioannidis, som var den som verkligen styrde.

Lista över Greklands preidenter från 1974 och till dags dato

redigera

Den tredje grekiska republiken (grekiska: Γʹ Ελληνική Δημοκρατία) bildades 1974 efter att militärjuntan som styrt landet sedan 1967 föll.

Efter att juntan föll i augusti 1974 tog Konstantinos Karamanlis över styret så förklarades militärjuntans grundlagsändringar som ogiltiga och en ny folkomröstning om monarkin hölls den 8 december 1974, som även denna gång bekräftade samma resultat. Gizikis fortsatte som interrimspresident. Efter folkomröstningen efterträddes han av Michail Stasinopoulos som landets förste valde president.

 
Greklands statsvapen sedan 1975.
Namn Ämbetstid Parti Not
  Michail Stasinopoulos
(1903-2002)
18 december 1974 19 juli 1975 Ny demokrati [3]
  Konstantinos Tsatsos
(1899-1987)
19 juli 1975 10 maj 1980 Ny demokrati [4]
  Konstantinos Karamanlis
(1907-1998)
10 maj 1980 10 mars 1985 Ny demokrati [5]
  Ioannis Alevras
(1912-1995)
Tillförordnad president
Talman i Hellenska parlamentet
10 mars 1985 30 mars 1985 PASOK
  Christos Sartzetakis
(1929-2022)
30 mars 1985 4 maj 1990 partilös [6]
  Konstantinos Karamanlis
(1907-1998)
5 maj 1990 10 mars 1995 Ny demokrati [5]
  Konstantinos Stefanopoulos
(1926–2016)
10 mars 1995 12 mars 2005 partilös [7]
  Karolos Papoulias
(1929-2021)
12 mars 2005 13 mars 2015 PASOK [8]
  Prokopios Pavlopoulos
(1950-)
13 mars 2015 13 mars 2020 Ny demokrati [9]
  Katerina Sakellaropoulou
(1956-)
14 mars 2020 sittande partilös [10]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of heads of state of Greece, tidigare version.
  • Van der Kiste, John (1994). Kings of the Hellenes: The Greek Kings, 1863–1974. Dover, New Hampshire and Stroud, Gloucestershire: Sutton Publishing. ISBN 0-7509-0525-5 
  1. ^ [a b] ”ELECTION OF THE PRESIDENT” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/election-of-the-president/. Läst 9 maj 2021. 
  2. ^ ”POWERS OF THE PRESIDENT” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/powers-of-the-president/. Läst 9 maj 2021. 
  3. ^ ”Michael Stasssinopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510144741/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-michael-stassinopoulos/. Läst 9 maj 2021. 
  4. ^ ”Konstantinos Tsatsos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510143401/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-tsatsos/. Läst 9 maj 2021. 
  5. ^ [a b] ”Konstantinos Karamanlis” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510142805/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-karamanlis/. Läst 9 maj 2021. 
  6. ^ ”Christos Sartzetakis” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200126/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-christos-sartzetakis/. Läst 9 maj 2021. 
  7. ^ ”Konstantinos Stephanopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200128/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-stephanopoulos/. Läst 9 maj 2020. 
  8. ^ ”Karolos Papoulias” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200127/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-karolos-papoulias/. Läst 9 maj 2021. 
  9. ^ ”Prokopios Pavlopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200125/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/prokopios-pavlopoulos/. Läst 9 maj 2021. 
  10. ^ ”THE PRESIDENT KATERINA N. SAKELLAROPOULOU” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/. Läst 9 maj 2021. 

Externa länkar

redigera