Öppna huvudmenyn

Kung Karls socken i Södermanland ingick i Åkerbo härad, ingår sedan 1971 i Kungsörs kommun och motsvarar från 2016 Kung Karls distrikt.

Kung Karls socken
Socken
Kung Karls kyrka.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradÅkerbo härad, Västmanland
KommunKungsörs kommun
Bildad9 september 1700
Area72 kvadratkilometer
Upphov tillKung Karls landskommun
Kung Karls församling
Karta
Kung Karls sockens läge i Västmanlands län.
Red pog.svg
Kung Karls sockens läge
i Västmanlands län.
Koordinater59°25′30″N 16°05′51″E / 59.42488889°N 16.09755556°Ö / 59.42488889; 16.09755556
Koder, länkar
Sockenkod2298
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126876 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata
Ej att förväxla med Söderby-Karls socken.

Socknens areal är 72,21 kvadratkilometer land (med köpingsområdet inräknat).[1] År 2000 fanns här 6 125 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Kungsör med sockenkyrkan Kung Karls kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Kung Karls socken bildades 9 september 1700 genom en utbrytning ur Torpa socken, inledningsmässigt med namnet Karlskyrka socken som användes parallellt med nuvarande namn till 1906.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kung Karls församling och för de borgerliga frågorna till Kung Karls landskommun. Ur landskommunen utbröts 1907 Kungsörs köping och 1952 utvidgades den för att sedan 1971 uppgå i Kungsörs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsörs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kung Karl, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Kungsörs kompani, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]

GeografiRedigera

Kung Karls socken ligger söder om Mälarviken Galten och Arbogaåns nedersta lopp med Köpingsåsen löpande från norr till söder. Socknen har odlingsbygd i norr vid Mälaren och skogsbygd i söder, trakterna åtskilda av en förkastningsbrant.[5][1][6][7]

FornlämningarRedigera

Från järnåldern finns 23 gravfält och två fornborgar. En runristning är känd och på Svarthälls ägor finns ruinerna efter en medeltidsborg.[6][5][8][9]

NamnetRedigera

Namnet kommer från kyrkan vars bygge beordrades av Karl XI.[10]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kung+Karl socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Kung+Karl socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Karta över Kungsörsområdet från 1906
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kung Karls socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kung Karls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera