Kubasvartvråk

amerikansk fågelart bland hökfåglarna

Kubasvartvråk[2] (Buteogallus gundlachii) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Kubasvartvråk
Status i världen: Nära hotad[1]
Buteogallus gundlachii -Camaguey Province, Cuba-8 (1).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteButeogallus
ArtKubasvartvråk
B. gundlachii
Vetenskapligt namn
§ Buteogallus gundlachii
Auktor(Cabanis, 1855)
Utbredning
Buteogallus gundlachii map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Kubasvartvråken är en stor och bredvingad vråk. Adulta fåglar är helt mörkbruna till svarta på kroppen, med gul näbb och gula ben. I flykten syns tydliga vita fläckar nära vingspetsarna. Ungfågeln är brun ovan och streckad under, något lik ung bandvingad vråk och rödstjärtad vråk. Sittande skiljer sig ungfågeln från rödstjärtad vråk genom tydligt tecknat huvud och i flykten genom mycket bredare vingar och kortare stjärt.[4]

Jämfört med mindre svartvråk (som den tidigare ansågs utgöra en underart till, se nedan) är kubasvartvråken mindre, med brunare fjäderdräkt, tydligare ljusa fjäderspetsar, mycket större vita fläckar på vingundersidan, ett ljust strupsidestreck och avsaknad av rostfärgat inslag i vingen.[5]

Lätet består av en upprepad serie med tre till fyra visslingar, med betoning på de första två tonerna, därav artens lokala namn "BA-TIS-ta".[6][5]

Utbredning och systematikRedigera

Fågeln är endemiskKuba och Isla de la Juventud. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln ansågs tidigare utgöra en underart till mindre svartvråk (Buteogallus anthracinus), men urskiljs numera allmänt som egen art, baserat på skillnader i utseende och läte.[5]

LevnadssättRedigera

Kubasvartvråken ses mestadels nära kusten i och intill mangroveskog. Mer sällan påträffas den på sandstränder och palmsavann. Födan består av krabbor, men också död fisk, gnagare och ödlor. Fågeln spanar efter byten från en sittplats i ett träd eller från marken. Den tros häcka från januari till juni. Arten är i stort stannfågel.[5]

StatusRedigera

Kubasvartvråken är lokalt vanligt förekommande, men beståndet är mycket litet, uppskattat till endast mellan 1 000 och 2 500 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av förstörelse och degradering av våtmarksmiljöer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johannes Christoph Gundlach (senare ändrat till Juan Cristóbal Gundlach, 1810–1896), tysk ornitolog, zoolog, entomolog boende på Kuba 1839-1896.[7]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Buteogallus gundlachii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 9 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ del Hoyo, J., N. Collar, J. S. Marks, and C. J. Sharpe (2020). Cuban Black Hawk (Buteogallus gundlachii), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.cubblh1.01
  5. ^ [a b c d] Wiley, J.W. and Garrido, O.H. (2005). Taxonomic status and biology of the Cuban Black-hawk, Buteogallus anthracinus gundlachii (Aves: Accipitridae). Journal of Raptor Research. 39(4): 351-364.
  6. ^ Garrido, O. H., and A. Kirkconnell (2000). Field Guide to the Birds of Cuba. Cornell University Press, Ithaca, NY, USA.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera