Kubahök[2] (Accipiter gundlachi) är en fågel i familjen hökar.[3] Den är en av Kubas endemiska arter och klassificeras som starkt hotad.[1]
| Kubahök Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | 'Accipiter' |
| Art | Kubahök 'A. gundlachi' |
| Vetenskapligt namn | |
| § 'Accipiter gundlachi' | |
| Auktor | Lawrence, 1860 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Kubahök är en mellanstor skogslevande rovfågel, 43–51 centimeter i kroppslängd. Den adulta höken är mörkt gråblå ovan, med svartaktig hätta och rödbandad ljus undersida och stjärten är tydligt rundad i flykten. Ungfågeln är brun ovan och blekare under med mörk längsstreckning. Den liknande arten amerikansk sparvhök (Accipiter striatus) är mindre och dess stjärt ser tvärt avskuren ut i flykten. Lätet är ett högljutt "kek-kek-kek...".[1]
Utbredning och systematik redigera
Kubahök finns enbart på Kuba, tidigare spritt förekommande men nu enbart i fem isolerade områden.[1] Större delen av populationen finns huvudsakligen på östra halvan av ön. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Accipiter gundlachi gundlachi – västra och centrala Kuba
- Accipiter gundlachi wileyi – östra Kuba
Släktskap redigera
Genetiska studier visar att kubahöken är närmast släkt med trasthök (Accipiter cooperi) och tvåfärgad hök (A. bicolor), i en grupp där bland annat även duvhöken ingår (A. gentilis). DNA-studierna visar vidare att denna grupp faktisk står närmare kärrhökarna i Circus än typarten för Accipiter, den europeiska sparvhöken (A. ninus).[4][5][6][7] Det medför att antingen bör kärrhökarna inkluderas i Accipiter eller så bör kubahöken med släktingar lyftas ut till ett eget släkte. Än så länge har inga större taxonomiska auktoriteter implementerat dessa forskningsresultat.
Ekologi och föda redigera
Kubahök återfinns i flera olika skogsmiljöer upp till 800 m ö.h., både fuktiga och torra lövskogar liksom tallskog.[8] Den häckar vanligen 19–25 meter upp i ett träd. Födan består nästan enbart av fåglar. Fågeln har relativt stora fötter, vilket gör att den kan ta så stora byten som kubaamazon, kubaparakit, duvor och vaktlar.[9]
Status och hot redigera
Kubahök har kategoriserats som starkt hotad av IUCN sedan 1994[1], på grund av den lilla och fragmenterade populationen. De senaste fem åren har populationen stabiliserats och uppgår nu till 400 individer, varav 270 är adulta. I framtiden kan därmed kubahök nergraderas till sårbar. Kubahök hotas av skogsavverkning; den är beroende av träd för att häcka och för att smyga på byten. Kubahök uppfattas också som ett hot av djurhållare och jagas.[9]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johannes Christoph Gundlach (1810–1896), efter 1876 Juan Cristóbal Gundlach, tysk ornitolog, entomolog samt boende på Kuba 1839-1896.[10]
Noter redigera
- ^ [a b c d e] BirdLife International 2013 Accipiter gundlachi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 december 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12
- ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
- ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
- ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
- ^ . 2010. Gundlach's Hawk (Accipiter gundlachi), Neotropical Birds Online (T. S. Schulenberg, Editor). Ithaca: Cornell Lab of Ornithology
- ^ [a b] Reynard, George B., Lester L. Short, and Orlando H. Garrido. "Nesting, Voice, Status, And Relationships Of The Endemic Cuban Gundlach's Hawk (Accipiter Gundlachi)." Wilson Bulletin 99.(1987): 73-77. General Science Full Text (H.W. Wilson). Web. 24 Oct. 2013.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
- Faktablad hos Global Raptor Information Network
- Läten på xeno-canto.org
Wikimedia Commons har media som rör kubahök.
Wikispecies har information om kubahök.
Wiktionary har ett uppslag om kubahök.
