Kroppsaktivism

aktivism och ideologi mot begränsande skönhetsideal

Kroppsaktivism (eng. ”Body Activism”) är en ideologiskt grundad verksamhet som syftar till att motverka begränsande skönhetsideal och skapa lika villkor för människor med olika kroppstyper.[1] Ordet fanns på Språkrådets nyordslista 2016.

Protest mot ”Nude ban” i San Francisco 2013.
Free the Nipple Malmö Pride 2016

Andra närliggande begrepp är kroppspositivism och kroppsacceptans.[1] Men där dessa främst betonar ett positivt eller accepterande förhållningssätt till allas kroppar, inklusive den egna, handlar kroppsaktivism om att i handling verka för att allas kroppar ska få synas, bli sedda och uppskattade.[2]

Kroppsaktivism är del av en rörelse som hävdar människors – mäns och kvinnors – rätt till sin kropp. Den uppmuntrar individen att uppskatta sin kropp som den är. Aktivismen vill verka för nya skönhetsideal och för att alla kroppstyper ska få synas. Grunden är att alla människors nakna kroppar är vackra. En kroppsaktivist tar själv makten över sin egen kropp genom att visa upp den på sina egna villkor, oavsett hur den ser ut och oavsett vad någon annan tycker om det.[1] En vanlig utgångspunkt är det välkända feministiska slagordet My Body, My Choice.

Kroppsaktivism uttrycks ofta i sociala medier, i bloggar, i samband med olika event, i vardagen eller på exempelvis badplatser.[3][4][5]

I Sverige uppmärksammades kroppsaktivism och kroppspositivism i en debatt som initierades 2015 av Stina Wollter[6] och har därefter fått ökad uppmärksamhet inte minst i feministisk forskning[7][8] och för att driva kravet på samma rättigheter för män och kvinnor. Andra som betecknats som, eller kallat sig, feminister och kroppsaktivister är exempelvis Mia Skäringer[9][10], Karin Adelsköld[9], Lady Dahmer, Linda-Marie Nilsson, Victoria Bateman, Beth Ditto, Arvida Byström[11], Peg Parnevik[12] och Julia Skott[13]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] ”Institutet för språk och folkminnen (Isof): Kroppsaktivism.”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200213094420/https://www.isof.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2016/2016-10-13-kroppsaktivism.html. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ Sofia Rönnkvist & Amelie Svenstedt, ”Watch Me Do This” En multimodal kritisk diskursanalys av svenska kroppsaktivisters innehåll och uttryck på det sociala mediet Instagram, Göteborgs Universitet, 2018.
  3. ^ Mimmi Landin, Min kropp, mitt vapen: en kvalitativ studie om kroppsaktivismen på Instagram, Malmö Högskola, 2017.
  4. ^ Elin Gunnarsson: Jag släppte sarongen – och badkläderna, Allas, juli, 2019.
  5. ^ ”Anna Nghiem: Naken konst som upprör och hjälper, november 2017.”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200226192442/https://lovestory.nu/stories/2017/11/1/tuttarsomtuttar. Läst 26 februari 2020. 
  6. ^ SvD 23 sept 2015: Stina Wollter till attack mot TV4.
  7. ^ Kulturnytt i P1 Veckans ord: "Kroppsaktivism". 11 maj 2017.
  8. ^ Mikaela Wikström, Kroppsaktivism i svenska nyhetsmedier: En studie om diskurser och inramning av kroppsaktivism, Umeå universitet, 2019.
  9. ^ [a b] Sofia Börjesson: Pappafeminist och kroppsaktivism – årets nya ord och uttryck, ELLE december 2016.
  10. ^ ”Därför visar Mia Skäringer upp sin helt nakna kropp, Uppskattat, september 2018.”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200226192441/http://se.laowl.com/darfor-visar-mia-skaringer-upp-sin-helt-nakna-kropp. Läst 26 februari 2020. 
  11. ^ Mikaela Alex: Kroppspositiva kroppsaktivister som betytt mycket 2017, MåBra, december 2017.
  12. ^ Peg Parnevik har fått nog – tar ställning mot hetsen, Expressen, 2018.
  13. ^ Bröst – fotografier av Elisabeth Ohlson Wallin, Kulturen in Lund, 2016.

Externa länkar redigera