Öppna huvudmenyn
Se Kruger för liknande efternamn.

Kreuger eller Kreüger är en tyskättad borgerlig svensk släkt från Kalmar. Till släktens mest kända medlemmar hör "tändstickskungen" Ivar Kreuger. Etymologiskt betyder namnet "krögare", efter ordet krog, på fornsvenska krogher från det medeltida, lågtyska kroch — i böjd form kroges och i dagens tyska krug.[1]

De första generationernaRedigera

Släktens ursprungRedigera

Släkten ansågs i början av 1900-talet (av bland andra Gustaf Elgenstierna) härstamma från sjökapten David Kröger, vilken skulle ha invandrat till Sverige från Wismar i Tyskland omkring år 1700 och ha avlidit i Kalmar 1730. Att David Kröger skulle vara stamfader till släkten Kreuger i Kalmar har avfärdats av bland andra Ernst E. Areen i uppsatsen Kalmarsläkten Kreuger (1930) och Hans Gillingstam i Svenskt biografiskt lexikon. Bagargesällen Johan Kröger, vilken tidigare räknades som son till David Kröger, betraktas numera som den äldste med säkerhet belagde släktmedlemmen i den släkt med namnet Kreuger som har sitt ursprung från Kalmartrakten.

Johan KrögerRedigera

Bagargesällen Johan Kröger (död 1739) invandrade från Tyskland i början av 1700-talet. Han fick burskap för bagerirörelse i Kalmar i oktober 1710. Hans bageriverksamhet utvecklade sig mycket bra och han förvärvade flera fastigheter i Kalmar. Han gifte sig första gången 1710 med Helena Schultz som dock avled samma år. Om hans första äktenskap med Helena gav något barn är oklart. Johan Kröger tillskrivs dock tre söner. Sönerna ändrade efternamnets stavning från Kröger till Kreüger, där u angavs med trema som ü, men med oförändrat uttal, en ändring som förmodas ha sitt ursprung i den tidens modespråk franskan. Tremat har bland många senare generationer fallit bort och uttalet av släktnamnet ändrats till [kry:'gər]. Konstnären Nils Kreugers namn uttalas dock med öppet ö, Kröger. Johan Krögers söner:

  • Peter Kreüger blev ämbetsman vid amiralitetskollegiet i Karlskrona.
  • Sven Kreüger blev bagare som sin far i Kalmar och fick titeln kronobagare, det vill säga brödleverantör till militären i Kalmar.
  • Anders Kreüger (1720-1778), se nedan.

Anders Kreuger (1720-1778)Redigera

Anders Kreuger blev först löjtnant vid Kalmar regemente och startade därefter en verksamhet som kopparslagare och fick burskap som sådan i Kalmar 1746. Vid sidan av kopparslageriet bedrev han även en affärsrörelse inom fastighetsbranschen. Han blev kopparslagarmästare och ålderman inom kopparslageri. Han gifte sig med en änka till en annan kopparslagare i Kalmar, Maria Bodecker och införlivade hennes rörelse i sin egen. Anders Kreuger och Maria Bodecker fick flera barn. Genom deras söner, tullförvaltaren Johan Fredrik Kreüger (1753-1823) och handlanden Peter (eller Petter) Kreuger (1758-1807) delades släkten upp i två huvudgrenar, den äldre vars medlemmar i regel skriver sig Kreüger och den yngre vars medlemmar skriver sig Kreuger (undantag från denna grundprincip har dock förekommit, bland andra ingenjören Henrik Kreüger, vilken tillhörde den yngre grenen).

Äldre grenenRedigera

Anders Kreugers äldste son, Johan Fredrik Kreüger (1753-1823), blev tulltjänsteman och flyttade så småningom till Borgå i Finland där han fick ett arbete som tullförvaltare. Från Johan Fredrik stammar en av de finska grenarna av släkten Kreuger. Hans ättlingar kom i huvudsak att ägna sig åt den militära banan. Johan Fredrik Kreuger gifte sig 1:a gången 1780 med Anna Sara Cederhvarf (1760-1799) och 2:a gången 1801 med Agata Charlotta Ivendorff (1774-1850).

En av hans söner i 1:a äktenskapet med Anna Sara var sjöofficeren och uppfinnaren Johan Henrik Kreüger (1782-1858) som i slutet av sin militära karriär 1857 utsågs till amiral för den svenska flottan. Bland dennes söner återfinns bland annat akademisekreteraren och skriftställaren Johan Kreüger (1818-1902).

Yngre grenenRedigera

Peter Kreuger (1758-1807)Redigera

Peter (eller Petter) Kreuger var född i Kalmar. Han gifte sig 1786 med Ulrika Åbrandt (1766-1821). Paret fick sonen Anders Lorentz Kreuger (1791-1859). Peter Kreuger bedrev diversehandel och även en rederirörelse. Han hade dock inte några större framgångar i sina rörelser och 1791 försattes han i konkurs.

Anders Lorentz Kreuger (1791-1859)Redigera

Anders Lorentz Kreuger gifte sig 1819 med Maria Callerström (1794-1868). Han blev en framgångsrik företagare i Kalmar som bedrev grossiströrelse inom trävaruhandeln och även en rederirörelse. Han utsågs till vice konsul i Kalmar för Ryssland. Anders Lorentz Kreuger och Maria Callerström fick minst tre söner och en dotter:

  • Pehr Edward Kreuger (1820-1894), gift 1846 med Carolina Amalia von Sydow (1820-1893), som tillsammans med Joseph Jennings, gift med Pehr Erwards syster Elisabeth, övertog sin fars rederirörelse.
  • Johan August Kreuger (1821-1887), gift 1852 med Christina Elisabet Lidman (1831-1878), som övertog trävarurörelsen. De fick fem barn, däribland konstnären Nils Kreuger (1858-1930).
  • Erik Lorentz Kreuger (1823-1913), gift 1857 med Carolina Eleonora Sophia Brusenius (1820-1888), lantbrukare som gick in som kompanjon med Frans Otto Åberg i hans tändsticksfabrik i Fredriksdahl, Kalmar.
  • Elisabeth Kreuger, gift Jennings.

Pehr Edward KreugerRedigera

Joseph Jennings hade invandrat från England och medförde en betydande förmögenhet som han satte in i den nybildade firman P.E. Kreuger & Jennings. Joseph avled efter några år. Pehr Edward blev ensam ägare till firman och fortsatte verksamheten under samma företagsnamn. Per Edward Kreugers företag utvecklade sig mycket starkt och han blev så småningom en av Kalmars mest förmögna personer. Vid sidan av handels- och rederirörelsen engagerade han sig också i industriell verksamhet och anlade Emsfors pappersbruk vid Emån.

År 1871 övertog Pehr Edward tillsammans med sin bror Erik Lorentz Kreuger, Fredriksdahls tändstickfabrik genom bolaget P.E. Kreuger & Jennings som kom att bli grundstenen till familjen Kreugers tändsticksimperium. Erik Lorentz hade några år tidigare skaffat sig ett visst ägarintresse i fabriken. Per Edward Kreuger efterträdde sin far som vice konsul i Kalmar för Ryssland.

Pehr Edward och Carolina Amalia von Sydow fick sex söner och två döttrar. Fem av deras barn var:

  • Hilma Amalia Kreuger (född 1847), gift 1870 med sjökapten Carl von Diederichs (född 1838).
  • Oscar Lorentz Kreuger (född 1848), gift 1874 med Ebba Sparre af Söfdeborg (född 1855).
  • Ernst August Kreuger (1852-1946), gift med Jenny Emelie Kreuger (1856-1949), född Forssman i Kalmar, dotter till en lantmätare som var direktör för lantmäteriet i Transvaal i Sydafrika. Ernst blev disponent (motsvarande VD) för Fredriksdahls tändsticksfabrik och startade tillsammans med sin bror Fredrik Kreuger (född 1858) två andra tändsticksfabriker; Mönsterås tändsticksfabrik och Kalmar tändsticksfabrik.
  • Carolina Maria (Lina) Kreuger (född 1856), gift 1878 med lektor Gotthard Magnus Gullberg.
  • Fredrik Kreuger (född 1858), gift 1892 med Emily Griffins, etablerade en grossiströrelse i tändsticksbranschen i London på 1880-talet varvid Ernst Kreuger i huvudsak ensam svarade för driften av brödernas tre tändsticksfabriker i Kalmartrakten.

Oscar Lorentz KreugerRedigera

Oscar Lorentz Kreuger drev en egen firma i Kalmar. Oscar Lorentz fick två söner; Erik Kreüger[2] utbildade sig till bankman, och blev sedermera direktör i Sveriges Riksbank och Henrik Kreüger som fick en professur i byggnadsteknik vid KTH i Stockholm och som under många år arbetade som konsult för den byggfirma Kreuger & Toll som Ivar Kreuger och Paul Toll grundade 1908.

Ernst August KreugerRedigera

Ernst August Kreuger och Jenny Emelie fick fyra döttrar och två söner:

  • Ingrid (1877-1973)
  • Helga (1878-1969)
  • Ivar (1880-1932), grundare 1917 av Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB), sedermera Swedish Match.
  • Torsten (1884-1973) som planerade och byggde upp Kalmar tändsticksfabrik för sin far och farbror.
  • Greta (1889-1982)
  • Britta (1891-1985)

Ivar KreugerRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ivar Kreuger

Ernst och Fredriks tändsticksfabriker fick ekonomiska problem 1912. Det var i detta skede som Ernst son, Ivar Kreuger, med hjälp av Oscar Rydbeck trädde in i familjens tändsticksverksamhet och grundade i maj 1912 AB Kalmar-Mönsterås Tändsticksfabrik. Huvuddelen av aktiekapitalet tecknades av Ernst Kreuger och Fredrik Kreuger (från London). Ivar ingick i styrelsen och hans bror Torsten Kreuger utsågs till verkställande direktör.

Torsten KreugerRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Torsten Kreuger

Ivar Kreugers bror Torsten Kreuger utvecklade efter Kreugerkraschen en egen affärsverksamhet, baserad på ägande av Stockholms-Tidningen och fastigheteter.

Torsten Kreuger hade följande barn:

  • I första äktenskapet med Elsa Anne Cecilia Tamm
    • Carl Kreuger (1914-1989)
    • Britta Krueger (1916-1918)
    • Disa Kreuger (1920–2012), gift Eklund
    • Inga Kreuger (1922–2016), gift Wennergren
  • I tredje äktenskapet med Diana Blanchefleur Hedberg
    • Björn Kreuger (1943–1999)
    • Sten Kreuger (född 1944)
    • John Kreuger (född 1945)

Bilder: Familjen KreugerRedigera

Bilder: Familjen Kreugers tändsticksfabriker (i urval)Redigera

Kreugers familjegravRedigera

 
Kreugers familjegrav på Norra begravningsplatsen.

I Kreugers familjegrav på Norra begravningsplatsen i Stockholm vilar följande personer:

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nya ord med historia, Gösta Bergman, Prisma, Stockholm 1981 ISBN 91-518-1350-5 s. 115
  2. ^ Erik Kreüger blev i unga år bekant med Oscar Rydbeck som då arbetade på Östergötlands Enskilda Bank i Linköping, och var den som senare lyckades utverka ett startlån från Oscar Rydbecks bank för den byggfirma Kreuger & Toll som Ivar Kreuger och Paul Toll grundade 1908.