Öppna huvudmenyn

Kragujevac (serbisk kyrilliska: Крагујевац, lyssna)) är Serbiens fjärde största stad. Folkmängden i kommunen uppgår till cirka 180 000 invånare.

Kragujevac (Крагујевац)
Stad
View on the city.JPG
Flag of Kragujevac.png
Flagga
Kragujevac city Coat of Arms.jpg
Land Serbien Serbien
Distrikt Šumadija
Koordinater 44°0′51″N 20°54′42″Ö / 44.01417°N 20.91167°Ö / 44.01417; 20.91167
Area
 - kommun 835 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 150 835 (30 september 2011)[2]
 - kommun 178 368 (30 juni 2016)[3]
Befolkningstäthet
 - kommun 214 invånare/km²
Borgmästare Veroljub Stevanović (SPDO)
GeoNames 789128
Kommunens läge i Serbien.
Kommunens läge i Serbien.
Webbplats: http://www.kragujevac.rs/

Innehåll

NamnRedigera

Stadens namn kommer från det serbiska ordet "kraguj", vilket används för en viss sorts hök. Kragujevac kan översättas till "hökarnas plats".

Geografi och klimatRedigera

Kragujevac är beläget i centrala Serbien, cirka 140 km söder om huvudstaden Belgrad. Den är största stad i området Šumadija. Kragujevac är byggd på floden Lepenicas stränder, mellan bergen Rudnik (1 132 m), Crni vrh (707 m) och Gledićke planine (922 m), på höjden 173–220 m över havet.

Medelårstemperaturen är 11.5 °C. Den kallaste månaden är januari (medeltemperatur -5 °C) och den varmaste juli (27 °C).

HistoriaRedigera

Staden nämns först på medeltiden av turkarna 1476 och det året grundades staden officiellt, men arkeologiska utgrävningar visar att människor levt här i över 40 000 år, sedan paleolitikum. På grund av sitt läge har staden många gånger förstörts av krig. Kragujevac började utvecklas på allvar efter att Serbien gjort sig fritt från turkiskt välde 1818, då prinsen (knez) Miloš Obrenović förklarade staden som Serbiens huvudstad. Kragujevac blev i och med detta Serbiens politiska och kulturella centrum. I staden grundades det första serbiska gymnasiet, Serbiens första apotek och tryckeri. Där föddes flera vetenskapsmän, statsmän, akademiker och konstnärer.

En ny era för stadens ekonomiska utveckling inträdde 1851 då en vapenfabrik grundades. 1866 blev fabriken en av Serbien viktigaste exportörer efter att Kragujevac hamnat på järnvägssträckan Belgrad-Niš. Under första världskriget var Kragujevac under en kort tid åter igen Serbiens huvudstad (1914-1915) och säte för flera viktiga nationella institutioner, bland andra armén. I kriget förlorade Kragujevac 15% av sin befolkning.

20 och 21 oktober 1941 utförde tyska nazistiska styrkor fruktansvärda illdåd i staden då man avrättade 7 000 av Kragujevacs invånare.[4] Museet i Kragujevac har en namnlista på 2 796 avrättade.[5] Ett av de mest fruktansvärda dåden var avrättandet av mer än 200 unga pojkar som togs direkt från sina klassrum och avrättades på skolgården. Hämndaktionen går under benämningen Kragujevacmassakern. Händelsen har varit inspiration för dikten "Krvava bajka" ("Den blodiga sagan"), skriven av en av Serbiens mest populära diktare Desanka Maksimović.

Efter andra världskriget fortsatte stadens industrialisering. Exportvaror var bland annat personbilar, truckar, vapen, industrimaskiner, läder och textilier. Det största företaget blev Zastava med tiotusentals arbetare. Industrin backade under Milošević-tiden då Serbien var under ekonomiska sanktioner och förstördes mer eller mindre totalt då NATO bombade dåvarande Jugoslavien 1999.

DemografiRedigera

Etnisk strukturRedigera

Kragujevacs etniska struktur enligt folkräkningen 2002:[6]

Historiska invånarantalRedigera

Gäller Kragujevacs centralort:

  • 1948: 39 324
  • 1953: 48 702
 
Kragujevacs administrativa indelning
  • 1961: 63 347
  • 1971: 92 985
  • 1981: 129 017
  • 1991: 147 305
  • 2002: 146 373

Administrativ indelningRedigera

KommunerRedigera

Kragujevac delas in i fem kommuner (opštine): Aerodrom, Pivara, Stanovo, Stari Grad och Stragari.

Stadsdelar/orterRedigera

Lista över orter i Kragujevackommunerna:

KulturRedigera

 
21 oktober-museet
 
Monument i 21 oktober minnespark
  • Nationalteatern i Kragujevac, grundad 1835
  • Vuk Karadžić-biblioteket, grundat 1866
  • Šumarice memorialpark för Kragujevacmassakern
  • Nationalmuseet
  • Zastavamuseet
  • Šumadijas historiska arkiv
  • KG Akvarium [1]

FestivalerRedigera

  • Šumadija Beer Festival, hålls årligen med start 2007
  • Joakimfest, teaterfestival
  • Internationella jazzfestivalen OFF
  • Internationella musikfestivalen OKTOH

ArkitekturRedigera

Arkitekturen i Kragujevac kan beskrivas som en fusion mellan traditionell turkisk arkitektur, som numera nästan inte finns kvar, och 1800-tals Wiensecession. Modern arkitektur finns också här och var, i form av större betongkonstruktioner byggda efter andra världskriget som lägenheter till hemlösa men även nyare byggnader med glasfasader.

Stadens äldsta befintliga kyrka byggdes 1818 och en nyare byggdes 1907.

UtbildningRedigera

EkonomiRedigera

Av den yrkesarbetande befolkningen är cirka 80 % anställda inom offentlig verksamhet och cirka 55 % arbetar inom tillverkningsindustrier. I staden finns bland annat biltillverkaren Zastava som tillverkar bilmodellen Yugo.

SportRedigera

Den största arenan i Kragujevac heter "Čika Dača" och kan ta in 22 058 personer. Det är hemmaplan för stadens största fotbollsklubb FK Radnički. I staden finns även en inomhusarena som heter "Hala Jezero" och har plats har för 5 320 personer.

FotbollRedigera

  • FK Radnički
  • FK Šumadija 1903
  • FK Arsenal Kragujevac
  • FK Erdoglija Kragujevac

BasketRedigera

  • KK Radnički
  • KK Kolonija Kragujevac

Amerikansk fotbollRedigera

  • Wild Boars

Kända personerRedigera

VänorterRedigera

Lokala medierRedigera

RadiostationerRedigera

  • Bravo radio (103.9)
  • Bis Plus radio (97.9)
  • Bis radio
  • Radio 9 (95.9)
  • Radio Hit
  • Radio Boom
  • Radio IN
  • Radio 34 radio (91.6)

TV-kanalerRedigera

  • RTKG [2]
  • Channel 9 [3]
  • RTV IN
  • TV Lider
  • NeoMax

TidningarRedigera

  • Svetlost

ReferenserRedigera

  1. ^ GeoHive; Serbia – Central Serbia. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 september 2011.
  2. ^ www.citypopulation.de; Serbia: Šumadija District Läst 10 februari 2018..
  3. ^ www.citypopulation.de; Serbia: Administrative divisions Läst 10 februari 2018..
  4. ^ http://www.antiwar.com/orig/savich3.html
  5. ^ http://www.blic.rs/srbija.php?id=16913[död länk]
  6. ^ Popis stanovništva, domaćinstava i Stanova 2002. Knjiga 1: Nacionalna ili etnička pripadnost po naseljima. Republika Srbija, Republički zavod za statistiku Beograd 2003.

Se ävenRedigera