Kortstjärtad smygtimalia[2] (Gypsophila brevicaudata) är en fågel i familjen marktimalior inom ordningen tättingar.[3]

Kortstjärtad smygtimalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMarktimalior
Pellorneidae
SläkteGypsophila
ArtKortstjärtad smygtimalia
G. brevicaudata
Vetenskapligt namn
§ Gypsophila brevicaudata
Auktor(Blyth, 1855)
Synonymer
  • Napothera brevicaudata
  • Turdinus brevicaudatus

Utseende redigera

Kortstjärtad smygtimalia är en rätt liten (12–17 cm) och kortstjärtad timalia. Ovansidan är gråbrun med kraftig svartaktig fjällning. På hjässan syns vitaktiga spolstreck. Ansiktet är ljusgrått utan ögonbrynsstreck, med breda gråbruna streck på vita strupen och övre delen av bröstet. Resten av undersidan är roströd.

Utbredning och systematik redigera

Kortstjärtad smygtimalia förekommer i Sydostasien och delas in i åtta underarter med följande utbredning:[4]

Underarten venningi inkluderas ofta i nominatformen.[3]

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Napothera, men genetiska studier[5] visar att den tillsammans med bergsmygtimalia och variabel karsttimalia står nära tre arter i Malacocincla. Flera taxonomiska auktoriteter har flyttat båda grupperna till släktet Turdinus som antogs vara närbesläktat även om inga av dess arter testats genetiskt. Senare studier[6] har dock visat att de endast är avlägset släkt, varvid kortstjärtad smygtimalia med släktingar förts till Gypsophila.[3]

Levnadssätt redigera

Kortstjärtad smygitmalia hittas i städsegrön lövskog, ofta nära klippiga partier, Indien på 300–2100 meters höjd, i Malaysia ovan 610 meter och upp till 1830 meter i resten av utbredningsområdet. Den påträffas vanligen i par eller smågrupper och är svårsedd där den födosöker efter insekter och små sniglar i tät vegetation kring klippor och stenar.

Häckning redigera

Arten häckar från januari till juli. Boet är skål- till kupolformat, av döda löv och fräktenväxter, gräs och smårötter. Det placeras nära marken mellan stenbumlingar, i en stenhög eller i en mossbeklädd jordbank. Däri lägger den tre till fyra ägg.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
  • Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2021 Gypsophila brevicaudata . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar redigera