Kortison
Kortison är ett steroidhormon, en glukokortikoid, som är den inaktiva formen av kortisol. Kortisol omvandlas till kortison i njurarna och kortison omvandlas till kortisol framför allt i levern.[1] Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.[1] Kortisol bildas i binjurarna.[1] Kortisonpreparat är ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel och ordet "kortison" avser i detta sammanhang ofta hydrokortison (vilket är synonymt med kortisol) eller andra glukokortikoider och i regel inte specifikt substansen kortison.
| Kortison | |
 | |
| Övriga namn | 17α,21-Dihydroxypregn-4-ene-3,11,20-trione; 17α,21-Dihydroxy-11-ketoprogesterone; 17α-Hydroxy-11-dehydrocorticosterone |
|---|---|
| Kemisk formel | C21H28O5 |
| CAS-nummer | 53-06-5 |
| Egenskaper | |
| Smältpunkt | 224 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Den amerikanske kemisten Edward C. Kendall upptäckte substansen under sin tid som forskare vid Mayokliniken i Rochester, Minnesota i slutet av 1930-talet.[2] För detta tilldelades han, tillsammans med Tadeus Reichstein (Schweiz) och Philip S Hench, 1950 års nobelpris i medicin.[2][3] Motiveringen för priset var "för deras upptäckt av de hormoner, som bildas i binjurebarken, deras struktur och biologiska verkningar".[3]
Kortisonpreparat är dopingklassade och får som regel ej användas i samband med tävlingsaktiviteter.[4]
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”11Beta-hydroxysteroid dehydrogenase type 1 and its role in the hypothalamus-pituitary-adrenal axis, metabolic syndrome, and inflammation”. J Clin Endocrinol Metab 94 (12): sid. 4645–4654. 2009. doi:. PMID 19837912.
- ^ [a b] ”1950: Mrs. G Gets Compound E – Mayo Clinic Researchers Receive Nobel Prize”. Mayokliniken. https://mccms.cws.net/content/history.mayoclinic.org/files/1950.pdf. Läst 16 september 2021.
- ^ [a b] ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1950” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1950/summary/. Läst 16 september 2021.
- ^ ”www.doktorn.com”. https://www.doktorn.com/faktablad/doping-och-idrott/. Läst 1 december 2020.