Kommungrupp
En kommungrupp är en klassifikation av kommuner som används av Sveriges Kommuner och Landsting.[1][2]. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning.
Grupper redigera
Följande nio kommungrupper fördelade på tre huvudgrupper finns för närvarande (2017):
A. Storstäder och storstadsnära kommuner redigera
A1. Storstäder redigera
Kommungrupp 1 omfattar de 3 kommuner som 31 december 2014 hade en folkmängd över 200 000.
A2. Pendlingskommun nära storstad redigera
Kommungrupp 2 omfattar de 43 kommuner där mer än 40 procent av den sysselsatta nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun varav minst 20 procent till någon av storstäderna.
B. Större städer och kommuner nära större stad redigera
B3. Större stad redigera
Kommungrupp 3 omfattar de 21 kommuner som har mer än 50 000 invånare varav minst 40 000 och mindre än 200 000 i den största tätorten i kommunen.
B4. Pendlingskommun nära större stad redigera
Kommungrupp 4 omfattar de 52 kommuner där mer än 40 procent av den sysselsatta nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun. Den vanligaste kommunen till vilken pendlingen sker ska vara en större stad enligt definition ovan.
B5. Lågpendlingskommun nära större stad redigera
Kommungrupp 5 omfattar de 35 kommuner där mindre än 40 procent av den sysselsatta nattbefolkningen pendlar till en annan kommun.
C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner redigera
C6. Mindre stad/tätort redigera
Kommungrupp 6 omfattar de 29 kommuner som har minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten.
C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort redigera
Kommungrupp 7 utgörs av de 52 kommuner som har sin huvudsakliga utpendling till en annan ort än någon av de större städerna eller storstadsnära kommunerna, dels de kommuner som har en inpendling från annan kommun som överstiger 30 procent av dagbefolkningen.
C8. Landsbygdskommuner redigera
Kommungrupp 8 utgörs av de 40 kommuner som har ett större avstånd till större stad och med låg ut- eller inpendling och mindre än 15 000 invånare i den största tätorten.
C9. Landsbygdskommun med besöksnäring redigera
Kommungrupp 9 utgörs av de 15 kommuner som har en betydande besöksnäring i förhållande till antalet invånare. Minst två av följande kriterier ska vara uppfyllda.
- Minst 20 gästnätter per invånare
- Minst 10 000 kr omsättning inom hotell, vandrarhem, camping med mera per invånare
- Minst 90 000 kr omsättning inom detaljhandel per invånare
- Minst 10 000 kr omsättning inom restaurang med mera per invånare
Jämförelse mellan kommungruppsindelning 2011 och 2017 redigera
Tabellen visar antalet kommuner för olika kombinationer av kommungrupp 2011 och kommungrupp 2017.[3]
| Kommungrupper 2017 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommungrupper 2011 |
Storstäder | Pendlings- kommun nära storstad |
Större stad | Pendlings- kommun nära större stad |
Lågpendlings- kommun nära större stad |
Mindre stad/tätort | Pendlings- kommun nära mindre ort |
Landsbygds kommun |
Landsbygds- kommun med besöksnäring |
Totalt |
| Storstäder | 3 | 3 | ||||||||
| Förortskommuner till storstäderna | 38 | 38 | ||||||||
| Större städer | 20 | 1 | 10 | 31 | ||||||
| Förortskommuner till större städer | 1 | 20 | 1 | 22 | ||||||
| Pendlingskommuner | 4 | 22 | 1 | 23 | 1 | 51 | ||||
| Turism- och besöks- näringskommuner |
4 | 2 | 2 | 12 | 20 | |||||
| Varuproducerande kommuner | 4 | 15 | 5 | 18 | 12 | 54 | ||||
| Glesbygdskommuner | 1 | 3 | 1 | 15 | 20 | |||||
| Kommuner i tätbefolkad region | 1 | 5 | 9 | 8 | 9 | 2 | 1 | 35 | ||
| Kommuner i glesbefolkad region | 2 | 4 | 9 | 1 | 16 | |||||
| Totalt | 3 | 43 | 21 | 52 | 35 | 29 | 52 | 40 | 15 | 290 |
Referenser redigera
- ^ ”Kommungruppsindelning 2017”. Sveriges kommuner och landsting. 8 december 2017. Arkiverad från originalet den 10 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170710005404/https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsindelning.2051.html. Läst 19 mars 2018.
- ^ ”Kommungruppsindelning 2017 - omarbetning av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning” (pdf). Sveriges kommuner och landsting. 1 november 2016. Arkiverad från originalet den 19 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180319151409/https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf?issuusl=ignore. Läst 19 mars 2018.
- ^ ”Kommungrupper 1988–2017” (Excel). Sveriges kommuner och landsting. https://catalog.skl.se/store/1/resource/206. Läst 19 mars 2018.