Öppna huvudmenyn
Denna komet ska inte förväxlas med komet 75P/Kohoutek som även den kallas Kohouteks komet, efter sin upptäckare.

Kohouteks komet (formellt kallad C/1973 E1), komet som upptäcktes av den tjeckiske astronomen Lubos Kohoutek när han tittade igenom foton tagna i början av mars 1973 från Hamburgobservatoriet i Tyskland. Beräkningar visade att kometen skulle passera Solen, där den skulle vara som närmast i slutet av 1973.

Kohouteks komet
Comet Kohoutek (S74-17688).jpg
Kohouteks komet
Upptäckt[1]
UpptäckareLubos Kohoutek
UpptäcktsplatsHamburg
Upptäcktsdatum18 mars 1973
Beteckningar
Officiell beteckningC/1973 E1
AlternativnamnC/1973 E1; 1973f; 1973 XII
KometkategoriHyperbolisk, Icke-periodisk
Omloppsbana[2]
Epok: 24 december 1973
Perihelium0,142 AU
21 200 000 km
Medelanomali0,0°
Inklination14,3°
Longitud för uppstigande nod258,5°
Periheliumargument37,8°
Förra perihelium28 december 1973
Nästa periheliumåterkommer ej
Fysikaliska data
Skenbar magnitud4[1]
Hitta fler artiklar om astronomi med
Kometen Kohouteks bana.

Den tidiga upptäckten av kometen gjorde det möjligt för NASA att planera in ett forskningsprogram för att studera den. Denna plan gick under namnet "Operation Kohoutek" och innefattade observationer från markobservatorier, flygplan, ballonger, raketer och obemannade satelliter. Man planerade även att observera kometen från den nya rymdstationen Skylab, vilken skulle sändas upp i maj samma år. Man senarelade den tredje och sista missionen till Skylab så att de skulle befinna sig där då kometen var som närmast Solen, då det är nästan omöjligt att studera från jordytan på grund av det starka solljuset. Man räknade med att det skulle vara under denna fas det mest dramatiska och intressanta skulle ske med kometen.

En faktor som gjorde kometen Kohoutek till ett intressant studieobjekt var uträkningar av dess bana som visade att den förmodligen aldrig tidigare passerat nära Solen och att den därför kunde vara annorlunda än andra kometer.

Då Kohoutek passerade Solen minskade den i storlek och ljusstyrka betydligt mer än kometer som passerar Solen regelbundet, detta förklarades med att Kohoutek hettades upp för första gången under sin existens och att mycket av vätskan i den dunstade av värmen.

Undersökningarna av det insamlade materialet visade att det mycket riktigt fanns vatten på kometen vilket stödde den vitt spridda uppfattningen att kometer till stor del består av is och frusna gaser. Man upptäckte även samma typ av strålning som finns överallt i Universum, vilket borde betyda att kometer är uppbyggda av rester från Big Bang.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera