Kolyma är en region i nordöstra Sibirien i Ryska federationen, som är belägen mellan Norra ishavet i norr och Ochotska havet i syd.

Kolyma-regionens läge.
Tenngruvan Butugytjeg, ett arbetsläger i Gulag.

Namnet på regionen kommer från floden och bergskedjan - som båda genomkorsar regionen - vilka båda givits samma namn. Den har även blivit en metafor för stalintidens värsta koncentrationsläger. Bergskedjan är så avlägset belägen att delar av den upptäcktes så sent som 1926. Klimatet i Kolyma är, frånsett Antarktis, ansett som det strängaste på jorden.

Under Josef Stalins tid vid makten blev regionen den mest ökända av Gulags provinser. Anne Applebaum skriver att på samma sätt som Aschwitz blivit en symbol för alla andra nazistiska läger så har ”Kolyma kommit att beteckna Gulags allra värsta förhållanden”.[1] Enligt efterforskningar utförda av Robert Conquest torde mer än tre miljoner människor ha avlidit antingen under transport till eller i något av Kolymas talrika guldgruve-, skogshuggnings-, vägarbets- eller övriga arbetsläger åren 1932 till 1954. Antalet avlidna är omstritt, från 3 miljoner enligt Robert Conquests första beräkningar, till Norman Polmars 130.000[2] döda. Kolymas skräckinjagande rykte fick författaren Alexander Solsjenitsyn att omnämna området som Gulags "köld- och grymhetspol".

I Gulagarkipelagens 1500 sidor finns Kolyma med som ord- och namnförklaring av översättaren Hans Björkegren som nr:1 - ”Kolyma var ett av Stalintidens största lägerområden, beläget i norra Jakutien utmed floden K. I början av 30-talet centrum för guldutvinningen”.

KällorRedigera


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.