Social anarkism företräds främst av Michail Bakunins och Pjotr Kropotkins arvtagare och är huvudsakligen centralelementet i det som idag kallas frihetlig socialism.

Om den politiska teorin:
Anarkism
Anarkistiska riktningar
Agorism
Anarkafeminism
Anarkopacifism
Anarkosyndikalism
Anarkokapitalism
Anarko-naturism
Anarko-primitivism
Egoistisk anarkism
Grön anarkism
Individualanarkism
Insurrektionell anarkism
Kommunalism
Kristen anarkism
Mutualism
Panarkism
Plattformism
Queeranarkism
Social anarkism
Anarkister
Michail Bakunin
Murray Bookchin
Noam Chomsky
Voltairine de Cleyre
Emma Goldman
Albert Jensen
Pjotr Kropotkin
Errico Malatesta
Pierre-Joseph Proudhon
Murray Rothbard
Lysander Spooner
Benjamin Tucker
Tidskrifter
Arbetaren
Brand
Direkt aktion
Storm
Yelah

Grupper
SAC Syndikalisterna
Sveriges syndikalistiska ungdomsförbund
Syndikalistiska Grupprörelsen
Syndikalistiska ungdomsförbundet
Metoder
Anarkistisk ekonomi
Arbetarråd
Arbetskritik
Civil olydnad
Civilt motstånd
Direkt aktion
Ekonomikritik
Generalstrejk
Husockupation
Kontraekonomi

Dess anhängare tenderar att framhäva gruppgemenskap i form av kollektiva organisationer. Den sociala anarkismen delas in i två huvudfåror. Michail Bakunin företräder så kallad kollektivistisk anarkism medan Pjotr Kropotkin företräder kommunistisk anarkism. Social anarkism har, precis som de andra huvudinriktningarna, Proudhon som anfader. Liksom sina föregångare kritiserade Bakunin Marx häftigt för dennes, som han kallade den, centralistiska och auktoritära ideologi – även om Bakunin behöll Marx ekonomiska teorier.

Michail Bakunin, 1814–1876

Utifrån den sociala grenen har den syndikalistiska rörelsen utvecklats, till en början inom 1800-talets franska fackföreningsrörelse, men senare i modifierad form av Rudolph Rocker med flera. Syndikalismen betraktas som en utlöpare från den egentliga anarkismen med vissa beröringspunkter, men den ses oftast inte som anarkistisk i egentlig bemärkelse. Dock kan man notera att den samhällsomvälvning där anarkisterna spelat störst roll – den spanska revolutionen 1936–39 – gick helt i syndikalismens tecken.

Referenser redigera

  • Från Marx till Seattle. Offensiv nr 508, 18 juli 2002; samt Pariserkommunen, I–II. Gyldendals 1973.
  • Subcommandante Marcos: Från sydöstra Mexicos underjordiska berg. Manifest 2002, sid. 9 ff.
  • Lönnroth, Johan: Program för en frihetlig vänster. Broschyr utgiven av www.vagvalvanster.se

Se även redigera